Vem var Lovisa?

-
När jag började släktforska i början av 1990-talet, så frågade min farfar mig om jag visste vem Lovisa Eriksson var, som blivit begravd 1911 i samma grav som hans farföräldrar. Jag kunde snart berätta att det var hans farmors yngre syster. Men vem var då Lovisa Eriksson?

Anna Lovisa föddes den 22 december 1869 som dotter till inhyses Fredrik Markström och hustrun Emma Kristina som bodde på Båtskatan i Öjebyn, Piteå i Norrbotten. Hon gifte sig 1893 med rättaren och kusken Jonas Oskar Eriksson (1864-1942) från Örträsk i Västerbotten. De flyttar från Öjebyn till Hospitalet i Piteå 1895 och där arbetar Oskar som kusk. Makarna får barnen Anna Maria (1894-1954), tvillingarna Elin Mirjam (1898-1976) och Ernst Oskar (1898-1899) samt Lisa Amalia (1904-1946).

Kolorerat foto som sannolikt avbildar Lovisa och Oskar.
Fotograf: Elin Negander i Piteå före 1898.


Tyvärr avlider Lovisa i lungsot den 26 oktober 1911, bara 41 år gammal. Det är alltså hon som begravs i det som blir min farfars farföräldrars grav i Öjebyn. 

Gravstenen i Öjebyn där Lovisa Eriksson begravdes 1911.


Änklingen och de tre döttrarna tar ut en flyttattest till Västervik, Kalmar redan den 6 november 1911. De återfinns vid Hospitalet i Västervik dit de inflyttade 1911-11-11 och Oskar blir befallningsman där (han gifte om sig 1926). Med en familj som bor vid Hospitalet är det nog ingen slump att de tre döttrarna blir sjuksköterskor. Anna Maria gifter sig 1919 med sjukskötaren Karl August Jansson (f. 1885) och de får dottern Anna Elisabet (1922-2003).

Ett minne från Västervik 1917 med Anna och troligen hennes blivande make Karl, 
Lisa, Oskar och Elin som skickats till släkten i Öjebyn.

Senast uppdaterad: 2021-08-12.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer