Mitt första egna arkiv

-

Jag har nu skapat och ordnat mitt första egna arkiv: Småskollärarinnan Mathilda Markström, gift Öberg (1867-1915) i Piteå, Norrbotten. Mathilda hade en fast tjänst åren 1883-91, men fick inte kvarstå i tjänst efter giftermål. Hon fick dock göra inhopp som vikarie. Utmärkande för henne är att hon blott 14 år gammal blir antagen till seminarium för småskollärare i Öjebyn 1882. Hon hade redan då en otroligt vacker handstil och mycket av hennes nedtecknade läromedel från 1892, 1897 och 1898 har bevarats.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Förfäder i Lahnasuando

-
Bild
De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827. Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), S
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Per Markström i Alter

-
Bild
Min farfars farmors farfar hette Per Persson Markström (1795-1872). Han var född den 3 december 1795 som oäkta son i Storträsk nr 1 inom Piteå landsförsamling. Han växte upp tillsammans med sin mor Margareta Johansdotter (1772-1841) och sina morföräldrar Johan Olofsson (1745-1841) och Sara Persdotter (1749-1814) i Storträsk nr 1, där morfadern hade blivit nybyggare omkring år 1780. Där bodde Per fram till ungefär 1812 då hans mor gifte sig till Brännträsk nr 1. I husförhörsboken 1807-1817 för Storträsk anges ”Dott. Margareta Johansdrs son Pehr 1795” . Nybygget övertogs under perioden av Pers morbror Johan Johansson (f. 1778). Urklipp från förhörslängden 1791-1807 för Storträsk 2. Modern Margareta hade tjänat som piga i Brännträsk nr 1 sedan omkring år 1807 och även hennes syster Anna var piga där. Den 21 mars 1813 gifte Margareta sig med husbonden Nils Matsson (1766-1833) och redan den 23 maj föddes deras dotter Katarina Margareta (”Cajsa Greta”). Per flyttade också dit som d
Läs mer