Om arbetet med boken "Livet som småskollärarinna"

 

Om arbetet med boken

”Livet som småskollärarinna”

     

Så är jag äntligen i hamn med boken ”Livet som småskollärarinna” och här tänkte jag berätta lite om arbetet med boken.  

När jag var tonåring i början av 1990-talet berättade min farfar för mig om sin farmor Mathilda (1867-1915). Han hade aldrig sett henne eftersom hon gick bort två år innan han föddes, men han visste att hon hade varit lärarinna och hade sett hennes fina handstil. Det här tyckte jag lät spännande och intressant, så jag började forska och samla in material. Från Centralarkivet i Piteå har jag fått kopior av Mathildas betyg, hennes examenskataloger och dagböcker samt uppgifter om lärarkåren. Från Pastorsexpeditionen i Piteå kom hennes seminariebetyg och ansökan till en tjänst som småskollärarinna. Landstingsarkivet i Luleå skickade ett utdrag över seminarie-eleverna i Öjebyn 1882 och från Landsarkivet i Härnösand har jag fått skolrådsprotokoll och lönelistor. På internet hittade jag en seminariekamrats berättelse och ur tidningen Norrbottensposten har jag hämtat uppgifter om terminer, skolor och lärare. Jag fick även tag på en bok med småskolans metodik från 1880, som ger en bra bild kring utbildning och läsordning.

Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle finnas så mycket bevarat från Mathilda. Ett barnbarn hade sparat hennes originalpapper såsom avgångsbetyg från seminariet, katekeslektioner och kristendomskunskap, matematik samt prosten Gustaf Höijers hela avskedspredikan 1897 nedtecknad på extra fint papper. Hela denna historiska skatt har jag fått överta och det skannade materialet förvaltar jag i mitt privatarkiv i det moderna molnet. Tack vare materialet kunde jag via Landsarkivet få fram uppgift om att fru Mathilda Öberg gjorde inhopp som vikarie 1892 och 1898 (sistnämnda år hade hon dessutom två små barn hemma). Under årens lopp har jag också fått överta fotografier och Mathildas bibel och allt detta är till stort värde för mig som forskare och ättling till bokens huvudperson. Tack vare ett rikt källmaterial får man verkligen lära känna Mathilda i efterhand. Hennes handstil kan jag begrunda länge och väl. Jag fick själv lära mig den gamla skrivstilen på mellanstadiet och har ägnat mycket övning på min handstil. Det sitter så mycket personlighet där och därför känns det trist att dagens elever inte får lära sig att skriva med stil.

C 

Hösten 2020 bestämde jag mig för att jobba vidare på den bok jag sedan tidigare hade skrivit. Jag började nu också titta lite vidare på Mathildas lärare, seminariekamrater och kollegor och fick också tag på fotografier på några av dessa. Dessutom fick jag kontakt med ett barnbarn till Mathildas brorsdotter Jenny Markström, gift Berglund. Jenny var småskollärarinna i drygt fyrtio år och med fotoalbum som utgångspunkt har jag sammanfattat hennes liv som lärarinna under 1900-talet i boken. Med ett rikt bildmaterial har jag gjort ett noga urval av bilder och lagt ned mycket tid på layout. Under arbetet har jag fått många kontakter och nya erfarenheter kring vad som kan finnas att hitta i arkiv rörande lärare och skolans arkiv. Dessutom har jag lärt mig hur man söker i den gigantiska guldgruvan med Kungliga Bibliotekets dagstidningar på internet. Där har jag hittat uppgifter och notiser om lärare. Ett spännande och intressant besök gjorde jag hösten 2020 till den gamla anrika folkskolan i Öjebyn där biblioteket håller till. Jag fick en rundtur och det kändes smått magiskt att få gå runt i de lokaler där Mathilda själv var elev på 1870-talet och tog sin lärarexamen för närmare 140 år sedan. Dessutom fick jag kontakt med dagens ägare till sommarstugan i Harrbäcken som fungerade både som skollokal och bostad åt Mathilda under 1880-talet. Jag fick några bilder av stugan för att ha med i boken.

Här har jag tagit plats i en gammal skolbänk
i Öjebyn som kommer från Nybyn.


Under närmare trettio år har jag till och från ägnat mig åt att forska kring Mathilda som nu har resulterat i den här boken på 108 sidor. Hon är nog den person i antavlan som jag vet mest om och verkligen lärt känna i hennes eftervärld.
För att uppnå bästa tänkbara resultat med texten har jag på tillfrågan fått feedback av fyra forskarvänner som har läst igenom texten och kommit med synpunkter. Boken är en hyllning till både småskol-lärarinnornas arbete och till den gamla skrivstilen. Dessutom finns alla original-handlingar rörande Mathilda som ett komplement i mitt privata arkiv.

Jag har valt att utforma boken som hårdpärm i A5-format. Inlaga med 200 g högglans papper som jag tycker återger bilder i färg och svartvitt på bästa sätt, bra stadga och trevlig att bläddra i. För att hålla nere priset för tryckning kommer jag att välja lim- istället för trådbindning.  

Det är en både underbar och fantastisk känsla att få hålla i den färdiga boken som har -varit ett långvarigt projekt i min forskning. Nu återstår att studera korrekturexemplaret med en noggrann genomgång och sedan kommer boken att finnas till försäljning.

Kontakta gärna mig på: kontakt@christersslaktforskning.se

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Förfäder i Lahnasuando

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

Per Markström i Alter