fredag 9 mars 2012

Korpral Munter i Alvik, Nederluleå 1890-1902

Soldat nr 14 Munter


Oskar Bergdahl Munter t.v.
troligen tidigt 1890-tal.
Som 21-åring blev torparsonen Oskar Bergdahl från Ale antagen som soldat i den indelta armén för roten nr 14 Munter i Alvik, Nederluleå. Han tillträdde den 24 februari 1890 och tillhörde Norrbottens fältjägarkår och Livkompaniet. Tidigare soldater på roten hade varit Nils Erik Eriksson Munter (f. 1864, åren 1884-1889 och gratialisten Carl Paulsson Munter (f.1833, emigrerade till Nordamerika 1883). Oskar som var född år 1868 var min farmors farfar och hade blivit inskriven som värnpliktig 1889 (två äldre och två yngre bröder emigrerade till Nordamerika och Algot nedan blev också soldat i Alvik). De indelta soldaterna hade fast anställning enligt uppgjorda kontrakt med rotebönderna och i dessa ingick ett torpställe med hus, uthus och lite jord tillräckligt för att föda ett par kor. Ovanför dörren till huset skulle den obligatoriska skylten med rotens namn hänga. Den indelte soldaten var alltså en integrerad del av bondesamhället och de årliga återkommande lägerveckorna utgjorde nog ett välkommet avbrott i det annars vardagliga arbetet på torpet. Soldaterna hade fri mat, fria kläder, fri skjuts av bönderna vid förekommande kommenderingar samt värme i böndernas kyrkstugor vid kyrkobesök. Sedan år 1882 fanns Norrbottens fältjägarkårs övningsplats i Notviken, Luleå.
Foto av det samtida soldattorpet Uhr i grannbyn Långnäs från
1890-talet. Foto: Christer Öberg 2012.

Urklipp från husförhörslängden 1885-1894 för roten Munter.

Exempel på rotekontrakt från Nederluleå 1883:
1:o I lega etthundratrettio (130) kronor, deraf 30 kr när karlen antages och 100 kr när han som fältjägare approberas
2:o Som torpet nu ej befinnes i fullt lagenligt skick, så erhåller karlen för år 1884 tio kronor i hus-hyra och i stället för åker fem tunnor godt och fröbart korn. Torphusen i lagenligt stånd och torpåker om en tunnas utsäde i vidd eger karlen tillträda på våren år 1885, då åkern skall af oss aflämnas välkörd, gödslad och med fröbart korn besådd. Torpängen, som i vanlig år bör afkasta minst fyrahundra (400) lispund hö, får karlen tillträda nästkommande vår.
3:o Att årligen köra till torpet det af karlen derå bergade hö och 32 lass ved samt dessutom för torpets skötsel (8) åtta kördagsverken.
4:o Skjuts till och från kompanisamlingsplatser vid alla kommenderingar.
5:o I årlig rotelön sex (6) kronor, som vid varje års roteliqvid lemnas till kompanichefen, för att för karlens räkning i sparbank insättas.
6:o Karlen skall äga rätt att låta sina kreatur beta å vår betesmark.
7:o Om karlen det åstundar, skola vi av våra egor åt honom avsätta jord om minst ett geometriskt tunnland i vidd, som han, derefter har tjänat minst 25 år, eger efter godtfinnande nyttja under sin och sin blivande hustrus livstid.
8:o Karlen tillförsäkras övriga förmåner, som, enligt gällande författningar, böra honom till-komma.

Källa: Soldatrotar i Brändön av Georg Palmgren 2008.

Korpral Munter

Redan efter ett år som soldat erhöll Oskar en skyttemedalj 1891. Hans signalement beskrevs som gråbrunt hår och gråa ögon, 167 cm lång och vänstra handen tatuerad med ”O B D”. År 1892 gick han förberedande korpralskola med godkänt betyg. Året därpå gick han korpralskola med betyget med beröm godkänd. Den 26 maj 1894 blev han vice korpral, vilket var den lägsta befälsgraden inom armén utom artilleriet. Korpralen hade hand om ett korpralskap som vanligen bestod av 24 man med ansvar för närvaron och ordningen i sitt korpralskap och tog även ut folk till kommenderingar och arbete. Oskars start som korpral började dock med påföljd efter fylleri under vakttjänstgöring, som medförde fyra dagars vaktarrest med "mistning av sängkläder" 4/6-8/6 1894.     
             


Korpral Oskar Munter med sin skyttemedalj samt även tillsammans med 
fältjägaren och svågern Isak Sköld från Sjulsmark.

År 1892 togs beslut om att indelningsverket skulle upphöra och staten övertog kostnaderna för rotehållningen. Redan 1887 befriades rotarna från skyldigheten att tillsätta ny soldat när den gamla avgick. År 1901 övergick man till en värnpliktsarmé och många av de gamla indelta soldaterna fick kvarstå i tjänst så länge de önskade. År 1892 omorganiserades Norrbottens fältjägarekår till Norrbottens regemente med två bataljoner och då tillkom nya kompanier (Älvsby, Boden, Gällivare och Torneå kompani).
Den blivande soldathustrun Hilda ca 1894.

Den 16 december 1894 gifte sig korpral Oskar Munter med åbodottern Hilda Maria Lundberg från Altervattnet, Älvsbyn, född 1870. I husförhörsboken noterades att Oskar hade fått ledighetsbevis för lysning i Älvsbyn. Enligt muntlig uppgift låg soldattorpet Munter strax ovanför Monter-gården och dagens adress Muntervägen 6 under Alvik nr 1 (dvs. i närheten av Alviks äldreboende. Oskars mosters familj bodde för övrigt på en del av hemmanet). Där föddes två av makarnas tio barn: Oskar Valdemar f. 15/8 1895, d. efter 2 dagar, samt Johan Oskar William, f. 21/7 1896, d. 24/8 1972 i Älvsbyn (min farmors far).

Flytt och avsked

Sommaren 1899 flyttade familjen till Altervattnet, Älvsbyn där de övertog gård och arrende efter Hildas föräldrar (dottern Agnes föddes i Altervattnet redan hösten 1898). Oskar angavs då som före detta korpral i flyttlängden för Älvsbyn. Oskar fick formellt avsked från armén efter 12 år och 6 månader den 12 augusti 1902 och orsaken var rymning. Han hade alltså rymt från sin tjänst och man kan fråga sig om det fanns någon annan anledning än att familjen flyttade till hustruns hemby år 1899? Den yngsta dottern Ruth berättade för mig att de sökte efter honom och kom till gården i Altervattnet, men Oskar lär ha hunnit gömma sig i ladugården och de kunde inte hitta honom. Efter detta fick Oskar avsked och det var året efter att det gamla indelningsverket blev ersatt med allmän värnplikt.
Urklipp från husförhörslängden 1895-1905 för korpralfamiljen Munter.
Sonen William döptes av lekman, bonden J. Nygren från Antnäs 22/7 1896.

Familjefoto troligen 1904-05: Hilda med Dagmar,
Agnes, Arthur, William och Oskar Bergdahl.
I Altervattnet föddes makarnas resterande åtta barn: Agnes (1898-1980, Älvsbyn), Arthur (1900-69, USA), Dagmar (1902-03), Dagmar (1904-85, Älvsbyn), Ruth (1907-96, Luleå), Linnea (1908-12), Gunhild (1912-12) och Göta (1914-15). Det lär även ha funnits en dödfödd flicka bland de yngsta barnen som kallades för "Delfi". År 1912 blev Oskar jordägare och han var även en duktig möbelsnickare (så kallad finsnickare) och var säkert anlitad för diverse snickeriarbete. Hustrun Hilda dog 1922 och Oskar själv avled av en hjärnblödning hösten 1935, strax innan 67-årsdagen. Oskars äldsta barnbarn, min farmor Ronny (f.1921) var 14 år när Oskar dog men hon hade inte hört honom berätta något om hans soldattid.




Brodern, soldat P. A. Hwitman i Alvik

Oskar Munters bror Petter Algot (1875-1947) blev soldat för roten Hwitman i Alvik (roten hörde till Alvik 14 och 21) den 30 november 1893. När Algot gifte sig 1895 fick han kungligt tillstånd. Han gick förberedande korpralskola 1896 med godkänt betyg. Vid korpralskolan 1897 blev han däremot underkänd och godkänd 1898. Hans signalement var rödbrunt hår, mörkgrå ögon och 161 cm lång. Soldat Algot Hwitman fick avsked för "ägandes hemmansbruk" efter 13 år som soldat den 20 april 1907 och familjen flyttade till Måttsund och sedan vidare till Överluleå. Liksom sina bröder var Algot också en duktig snickare.
Algot Bergdahl och 2.a hustrun 1911



















Senast uppdaterad: 2014-04-13.

Min egen antavla

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 gen...