torsdag 20 september 2012

Bruksarbetaren Mikael Perssons (1801-1871) ursprung i Överkalix


Förord
Min mormors farmor Britta Matilda (1873-1952, Johannisberg/Ansvar) växte upp under fattiga förhållanden i byn Sandsjärv i Överkalix. Hennes farfar Mikael Persson (1801–71) var arbetare vid Gyljens bruk. Det tog mig lång tid innan jag vintern 2006 hittade hans ursprung och det fanns flera orsaker till att det var svårt att hitta honom. I husförhörsböckerna angavs han född 4 juni 1801, men enligt födelseboken född 31 januari samma år i Jock och son till Per Mickelsson (1772–1804) och Britta Abrahamsdotter (1771–1858). Brodern Abraham Persson (1803–49) var född på krononybygget Puolamajärvi och även han blev arbetare vid Gyljens bruk. Det var efter att ha tittat närmare på honom som jag äntligen kom på rätt spår! Jag ville ta reda på om Abraham kunde vara en bror till Mikael och efter en genomgång av hela husförhörslängderna från början av 1800-talet samt kontroll av dopvittnen i födelseböckerna visade det sig vara så. Under rubriken ”inhysningar utan försvar” längst bak i längden hittade jag; Britta Abrahamsdotter med hennes andra make, deras två gemensamma barn, samt hennes tidigare söner Mikael och Abraham. Modern Britta var född i Gällivare och gifte om sig där 1806. År 1812 flyttade makarna och deras två barn till Överkalix och bodde åtminstone sedan 1830-talet inhyses i Alsjärv och där återfinns även sönerna Mikael och Abraham. Det var riktigt kul att hitta dem efter så mycket sökande!


Det har också visat sig att Matilda och hennes make Nils Henrik Johansson (1862-1918) var släkt i fjärde led. Hennes far Lars Petter Mikaelsson (1838–90) och Nils var tremänningar. Hennes farfar Mikael Persson och Nils far, krononybyggaren Johan Eliasson (1823–92) i Johannisberg var kusiner. Deras respektive föräldrar Per Mickelsson (1772–1804) och Elias Mickelsson (1798–1849) var bröder och söner till soldaten och bonden Mickel Persson Jerf (1750–1812) i Jock. Så genom Matildas giftermål 1893 med Nils i Johannisberg (Ansvar) kom hon att bo nära sin farfars födelseby i Jock, men att hitta hennes ursprung var ganska långväga.


Det här är min berättelse kring Mikael Perssons ursprung och jag har valt att inleda med lite historia kring Matilda och hennes föräldrar och syskon. 


Britta Matildas föräldrar och syskon


Britta Matilda Larsdotter föddes i Sandsjärv den 28 juni 1873 som det yngsta barnet till Lars Petter Mikaelsson och Kajsa Lena Andersdotter. Fadern var född i Gyljen 25 februari 1838 och modern som växte upp i Grubbnäsudden, Nederkalix, var född i Kypasjärv den 12 juni 1834. Föräldrarna gifte sig på julaftonen 1861 i Nederkalix. Året innan vigseln var L. P. skriven i Lilla Edet 1 som ägdes av Gyljens bolag. Den första tiden efter giftermålet bodde familjen i Gyljen där Lars Petter står upptagen under rubriken ”Gyljens bruks extra arbetare”, men han blev snart ”lös karl” och utfattig, dvs. arbetslös och fattig. Efter det att järnframställningen upphörde 1856, beslutade bolaget att expandera inom den lovande skogskonjukturen. Från ungefär 1862 var familjen bosatta inhyses i Gyljeheden (Vännäs) och kring tio år senare bodde de inhyses i Sandsjärv (Gyljens). Omkring 1881 blev de bosatta inhyses i Sandsjärv (Vännäs).

Britta Matilda Larsdotter (1873-1952)
I äktenskapet föddes följande sex barn, av vilka tre dog som små: Maria Magdalena (1863–1935, Kölmjärv, Överkalix), Anna Katarina (1865–1934, Kyrkostaden, Jokkmokk), Britta Greta (1868–68), Lars Ulrik (1869–69), Lars Erik (1870–75) och Britta Matilda (1873–1952). L. P. Mikaelsson avled av lungsot den 13 april 1890, bara 52 år gammal och då var yngsta barnet Matilda 17 år. Änkan bodde kvar i Sandsjärv och avled av vattusot den 7 april 1906 i en ålder av 71 år. Dottern Maria Magdalena Larsdotter gifte sig 1882 med Lars Henrik Nilsson (f. 1857) i Kölmjärv och de fick åtminstone barnen: Lars Petter (1882–1961, Överkalix), Kajsa Lena (f. 1884) och Nils Henrik (1886–1968, Kesajärv). Dottern Anna Katarina Larsdotter var ogift och flyttade till Kouka i Jokkmokk 1887, arbetslös piga i Juggijaur sedan 1892 och flyttade som arbetare till Kyrkostaden 1906. Hon blev mor till tre oäkta barn; Anna Josefina Larsdotter (f. 1896), Maria Johanna Larsdotter (1897–1986, Jokkmokk) och Johan Gustaf Larsson (1902–84, Jokkmokk).

 

Mikael Perssons ursprung


Matildas farfar Mikael Persson var född i Jock den 31 januari 1801 (4 juni enligt husförhör) och hans föräldrar var Per Mickelsson (1772–1804) och Britta Abrahamsdotter (1771–1858). Föräldrarna hade gift sig den 26 december 1799 i Överkalix och Britta angavs komma från Lainisjock (Röytiö eller Skröven) i Gällivare. Deras första barn Maria Katarina föddes alldeles i slutet av 1798 och de fick även sonen Abraham som föddes i ”Polajerf” (Puolamajärvi) den 7 juli 1803, men fadern avled av håll och styng redan den 4 januari 1804. Familjen finns upptagna på Pers hemgård i Jock i kommunionslängden 1801-1804. Modern Britta var född i Röytiö, Gällivare 1771 (eller ev. 1772) och dotter till nybyggaren Abraham Persson (1739–1803, född i Narken Överkalix och dog i Puolamajärvi) och hans hustru Karin Henriksdotter (1741–99, född i Ullatti, Gällivare). Britta och barnen flyttade till Gällivare där hon gifte om sig den 7 juli 1806 med nybyggardrängen Erik Jacobsson (1777–1839, son till Jacob Esaiasson 1735–1811) i Sacka och Ståckas och där blev de bosatta. I Gällivare kommunionslängd 1805–15 står familjen upptagna i Ståckas (nuvarande Dockas) åtminstone 1806. Britta och Erik fick barnen Ingrid Cajsa (f. 6 april 1806), Helena (f. 1810) och Erik Johan (f. 7 augusti 1817, inskriven i Överkalix födelsebok med födelseort Gällivare). Bland lappar i Överkalix kommunionslängd 1808–14 återfinns ”Eric Jacobssons Hustru Brita Abramsdotter” (men utan uppgivna år).


År 1812 flyttade makarna, deras två barn och Brittas äldsta dotter till Överkalix och noterades som inhyses. Dock saknas Brittas söner Mikael och Abraham. En fosterson Mickel Persson, född 1801 återfinns hos Brittas halvbror Henrik Karlsson (f. 1762) i Röytiö, Gällivare i längden 1803–22 och som flyttade från församlingen 1817. Detta är sannolikt sonen som i nästa längd för Överkalix återfinns med övriga familjen under rubriken ”inhysningar utan försvar”, vilket de även gjorde i längden 1825–34 men då bodde Mikael inte längre kvar. I längden 1835–45 återfinns familjen som inhyses i Alsjärv där Erik avled 1839 och det är väl troligt att det var där de bodde sedan tidigare. Änkan, fattighjonet Britta Abrahamsdotter bodde ensam kvar efter makens död och avled i slutet av år 1858. Enligt husförhörslängden 1835–45 angavs hon vara bosatt ”på bruket”, antagligen hos någon av sönerna som arbetade där.




Kopia från husförhörslängden för Överkalix, Pålajerf 1 (1796–1814, fol 4), Gällivare Sacka 1803–22 fol. 17 och Överkalix 1796–1814 under rubriken ”Lappar” (fol. 207).

Kopia ur husförhörsboken för Överkalix 1814–1825 med rubriken Inhysningar utan försvar (fol. 207).

Sonen Mikael Persson tjänade som dräng i Rödupp från ungefär 1828 och året därpå hos häradsdomaren Erik Hedenström i Heden och där träffade han sin blivande hustru Helena Jönsdotter som var piga på samma gård.  Han var även vid samma tid dräng hos nämndemannen Hans Larsson i Heden. Kring 1829 blev Mikael bruksarbetare vid Gyljens bruk och enligt husförhörsboken gifte han sig år 1830 med Helena Jönsdotter, men paret saknas i vigselboken. Helena var född i Svartbyn 15 augusti 1810 (i senare husförhörslängder anges andra och felaktiga datum) och hon var dotter till Jöns Persson (1771–1822) och Ingrid Larsdotter (1771–1831) i Mjöträsk. Mikael dömdes enligt kyrkoräkenskaperna till böter för ”otidigt samlag” den 25 mars 1831, eftersom deras första barn föddes i februari och det betyder att de bör ha gift sig efter juni 1830. I äktenskapet föddes följande sju barn: Johan Petter (1831–33), Britta Helena (1833–35), Nils Henrik (1836–1900, Båtskärsnäs Nederkalix), Lars Petter (1838–90, se ovan), Erik Abraham (1840–1920, Naisjärv Överkalix), Mikael (1842–1913, orgeltrampare i Bränna) och Britta Helena (1844–1900, Gyljen).

Omkring 1829 blev Mikael Persson bruksarbetare vid det nyanlagda Gyljens bruk och året innan stod masugnen, övriga bruksbyggnader och dammar färdiga. Mikael var alltså en tidig arbetare vid bruket liksom brodern Abraham. Familjen flyttade runt till olika byar som ägdes av bolaget. Omkring 1842 blev Mikael landbonde (arrendator) i Karkjärv och två år senare bodde de i Räktforsen där hustrun Helena dog i barnsbörd i maj 1844 då dottern Britta Helena föddes. Räktfors nybygge hade stort intresse för bruket eftersom det fanns en omlastningsplats där för malmen från sjö- till landtransport och därifrån gick en 2,5 mil lång landsväg ner till exporthamnen i Nederkalix.

Urklipp ur husförhörslängden 1835-1845.


Vid år 1848 var Mikael landbonde i Tväredet 1 och noterades fortfarande som bruksarbetare då han den 13 november 1848 gifte om sig med Stina Grellsdotter (1798–1877). Sedan ungefär 1850 bodde de i Gyljeheden och Mikael angavs som ”extra arbetare” vid Gyljens bruk och utfattig (brodern Abraham Persson noterades som inhysesman i längden 1845–52). Mot slutet av 1850–talet bodde de inhyses i Svedjan (Vännäs) och Mikael uppgavs vara sjuklig enligt längden 1861–70 och de två yngsta barnen bodde fortfarande kvar hemma. Inhysesmannen Mikael Persson avled den 26 november 1871 och blev 70 år gammal.

torsdag 6 september 2012

Lösöresköp


Lösöresköp var förr det normala förfarandet att betala en skuld utan kontanta medel. Det innebar ett köp där sakerna fick kvarstå hos säljaren under förutsättning att de sköttes väl och att ränta utgick. Dessa köp finns bland Häradsrättens småprotokoll och ger ofta en bra inblick i en förfaders ägodelar och kreatur eller försäljning av exempelvis tjära. Här nedan ses kopior från några lösöresköp där den  tidigare krononybyggaren Hans Sandström (1801-1880, min farmors farmors farfar) i Altervattnet, Älvsbyn i Norrbotten som fattig inhyses sålde lösöre i form av egentillverkad tjära och som betalning av skulder sålde han en del kreatur och diverse andra saker. Det är även ett lösöreköp där nybyggaren Lars Larsson i samma by sålde en del saker.




Lösöreköp Hans Sandström 1850, bild 1 och 2


Lösöreköp Hans Sandström 1851



Lösöreköp Hans Sandström 1851, bild 1 och 2



Lösöreköp Hans Sandström 1852



Lösöreköp Lars Larsson 1852, bild 1 och 2

Klockringare i Piteå

Den viktiga uppgiften att sköta klockringningen i kyrkorna förr i tiden kunde innehas av en vanlig bonde, men utan notering. Därför kan no...