Christer Öbergs släktforskarblogg

Gustaf Carlsson Lundgren hette min farmors morfars far. Han var född hösten 1831 i Pålsträsk nr 3 i Älvsbyn som var en arrendegård som hörde till Alters frälseegendomar. Gustaf och bröderna tog sig släktnamnet Lundgren efter deras mors hemgård i Sjulsmark nr 6 i Piteå. Vid år 1850 var Gustaf dräng på Backträsk nr 1 i Piteå och året därpå på Pålsträsk nr 2 och sedan 1854 åter på hemgården. Gustaf gifte sig våren 1857 med soldatdottern Anna Lovisa Berg, född 1828 i Prästholm i Råneå. I äktenskapet föddes barnen: Gustaf (1857-1927, Jock i Överkalix och flyttade 1879 till Arvidsjaur), Katarina Josefina "Fina" (1858-1918, Pålsträsk 1 och gift Nordlund), Karl Johan (1860-1866), Erik Anton (1863-1937, Pålsträsk), Frans Oskar (1865-1939, Holmträsk), Isak (1868-1872) och Karl Johan (1871-1950, Altervattnet och var min farmors morfar). Familjen bodde först på Gustafs hemgård och han angavs som inhyses 1858 och torpare 1860. I slutet av året 1861 flyttade de som torpare och åb

I  samband med åboänkan Brita Maria Berglunds (1839-1931) födelsedag i maj  1930 i Holmträsk, Norrfjärden publicerades en artikel om  henne med ett foto i Pitetidningen.  Det ger en intressant  bild av hur kvinnans liv kunde se  ut i Alterdalen: ”Att vara änka med  sex barn och bebo ett åboställe är ej  någon dans på rosor. Emedan  åbostället var litet och änkan en  kvinna med "karlatag" skötte hon  detta utan manlig hjälp. Hon körde  om sommaren tackjärn från Altersbruk ner till Harrbäcken. Ej heller räddes  hon för att tillsammans med män grusa och iordningställa vägarna. Väl följa  de moderna feminina varelserna sina maskulina fränder i ett och annat men  tackjärnskörning och landsvägsgrusning äro yrken som ej locka. Men den  tidens folk voro av kärnvirke. Trots sina 97 år har den gamla ej ännu behövt  söka läkare. Sedan ett par år är hennes synförmåga i avtagande men eljest äro  hennes sinnen i gott behåll.” Maria uppgavs som 97-åring, född 21 maj 1833  och samma år a

Mats (Mattias) Hansson Hedström föddes våren 1849 i Svartlå som då hörde till Överluleå församling. Han var min farmors mormors far och föräldrarna var inhysesmannen Hans Petter Matsson (1818-1863, född på Svartlå nr 1) och Maria Elisabeth "Maja Lisa" Andersdotter (1810-1900, född i Österby och härstammar från Dalarna) i Svartlå som kom att höra till Edefors församling. "Mathias Hansson" återfinns som dräng i Nedre Svartlå såg i november 1873 och där träffar han sin blivande hustru som hade inflyttat hit från Holmträsk, Jokkmokk hösten 1869.  Den 11 november 1876 gifter han sig med   Maja Brita Hansdotter Wikström   som var född den 14 oktober 1849. De blir torpare i Nedre Svartlå såg och Mats är sannolikt anlitad för exempelvis skogsarbete (omnämns som arbetare 1877 och torpare 1880). De tu får barnen Hulda  Maria (1877-1969, Altervattnet i Älvsbyn), Anna   Vilhelmina   "Mina" (1880-1956, Pålsträsk i Älvsbyn), Johan Petter (1882-84) och Johanna (188

Min farfars farmors farfar hette Per Persson Markström (1795-1872). Han var född den 3 december 1795 som oäkta son i Storträsk nr 1 inom Piteå landsförsamling. Han växte upp tillsammans med sin mor Margareta Johansdotter (1772-1841) och sina morföräldrar Johan Olofsson (1745-1841) och Sara Persdotter (1749-1814) i Storträsk nr 1, där morfadern hade blivit nybyggare omkring år 1780. Där bodde Per fram till ungefär 1812 då hans mor gifte sig till Brännträsk nr 1. I husförhörsboken 1807-1817 för Storträsk anges ”Dott. Margareta Johansdrs son Pehr 1795” . Nybygget övertogs under perioden av Pers morbror Johan Johansson (f. 1778). Urklipp från förhörslängden 1791-1807 för Storträsk 2. Modern Margareta hade tjänat som piga i Brännträsk nr 1 sedan omkring år 1807 och även hennes syster Anna var piga där. Den 21 mars 1813 gifte Margareta sig med husbonden Nils Matsson (1766-1833) och redan den 23 maj föddes deras dotter Katarina Margareta (”Cajsa Greta”). Per flyttade också dit som d

Åren 1831-1835 var min Fm Ff Ff Lars Petter Bergdahl (1805-1888) ägare till en del av hemmanet Boden nr 1 inom Överluleå församling. Därefter bodde han inhyses med sin familj i Boden och var snickare. Hustrun Anna Kristina ("Anna Stina") Nilsdotter (1815-1892) var född på gården som hade varit i hennes förfäders ägor åtminstone sedan år 1642. För ett antal år sedan gjorde jag en sammanställning för ägarna av hemmanet Hemmanets mantal var på 21/64 år 1696 och 1704 och mantalet var detsamma fortfarande år 1831 då hemmanet delades i tre delar mellan tre syskon. Boden nr 1 (21/64 mantal) under 200 år (1642-1840) Hemmanet Boden nr 1 var beläget vid nuvarande Björknässkolan och ungefär på den plats där Överluleå kyrka byggdes. Gården lär ha rivits under andra delen av 1800-talet. Hemmanet innehas åren 1642-1648 av Per Olofsson som enligt roteringslängden 1637 då var 39 år och alltså född omkring 1598. På hemmanet finns även en dotter noterad åren 1645, 1647 och

Min farmors farfars mormors mor hette  Anna Elisabeth ("Anna Lisa") Persdotter . Hon föddes år 1785 i Finnshögst, Ore socken i Dalarna som nu hör till Rättviks kommun. Hon hör till en kolarfamilj och när Anna Lisa är 16 år gammal flyttar hon med sina föräldrar och syskon upp till Piteå i Norrbotten. Sommaren 2014 körde jag och min familj genom Finsthögst på vår hemresa, en liten och idyllisk by med ett fåtal gårdar. Det var intressant att se hur det ser ut i området som den här kolarfamiljen lämnade för sitt resterande liv i Norrbotten för lite drygt 200 år sedan. Jag har även kommit i kontakt med de som äger gården och som faktiskt är ättlingar till denna släkt. Finnshögst eller "Finsthögst" var ett kolarsamhälle under Dalfors bruk där fadern Per Samuelsson (1749-1814) är anlitad som brukskolare. Modern hette Britta Johansdotter (1750-1827). De hade gift sig 1776 och fick barnen Samuel (1778-1784), Per (1780-1852, bruksarbetare och eldvakt vid Rosfors bruk i Pi

Följande text handlar om min farmors mormors farmors familj som flyttade från Dalarna till Norrbotten år 1801. I Laxsjön som ligger 25 km norr om Ludvika i Grangärde och Dalarna, jobbade min förfader Anders Olofsson som kolare vid Laxsjö bruk. Laxsjö nämns år 1579 i en förteckning över hyttor i Stora Tuna socken och anlades då som bergsmanshytta. Senare uppstod emellertid problem med kolförsörjningen och från och med år 1799 kom hyttan i andra händer. År 1867 var Laxsjö den tredje största tillverkaren av tackjärn i Dalarna, men tio år senare lades verksamheten ner för att satsa på de större anläggningarna. Mer om Laxsjön >> Anders var född i Laxsjön den 3 januari 1776 och hans föräldrar var bergsmannen och brukskolaren Olof Persson (1747-1800) och Karin Eriksdotter (1750-1807). Anders gifte sig i februari 1800 med Katarina Johansdotter som också var född i Laxsjön den 26 december 1776. Hennes föräldrar var bergsmannen Johan Matsson (1750-1831) och Anna Hansdotter (1749-1