Christer Öbergs släktforskarblogg

Under mitt arbete med boken "Livet som småskollärarinna" har intresset för att forska kring gamla skolor och elever vuxit sig stort. Det är en väldigt spännande historia och framförallt om man kan hitta skolbetyg för ex. sin farfars farmor, så kan man också gå vidare och se vilka hennes skolkamrater var och jämföra betygen osv. Ja då vill man kanske också veta mer om just den skolan. I sommar har jag hunnit med att besöka två gamla byaskolor. Första besöket var till den gamla byaskolan i Harrbäcken i Norrfjärden. Det är en sommarstuga från 1860-talet på en av gårdarna i byn. Här undervisade min farfars farmor Mathilda Markström redan på 1880-talet och hon bodde i den lilla kammaren. Det var väldigt speciellt att känna in historiens vingslag i den gamla sommarstugan som fungerade som småskola (dvs. första och andra klass) fram till ungefär 1895 då ett skolhus uppfördes några hundra meter bort. Här startade Lantlollans gårdsbutik till advent 2020. Nedan är några bilder från bes...

I min antavla har jag soldat Olof Olofsson Forsman (1706-1791) och hans hustru Ingrid Andersdotter (1723-1777). Dottern Katarina är min anmoder. Det har visat sig att familjen kom från Nyköping och upp till Piteå i dåvarande Västerbotten (Norrbotten sedan 1810). Helt nyligen hittade jag en efterlysning i Nättidningen Rötter som faktiskt var från 2003 med hänvisning till en flyttattest med information om att de kom från Råby i Nyköping. Följ med på deras väg från söder till norr. Flytt från Råby Bland bilagor till husförhörslängden för Piteå landsförsamling 1717-1749 finns en flyttattest som lyder såhär:  "Att för afskiedade Båtsmannen Olof Ulberg och dess hustru Ingrid Anders dotter hafva här obehindrade brukat sina salighetsmedel oacktat han intet kan läsa i bok och är nog svag i sin christendom och hafva fört et ährligit lefverne såvida mig bekant är. Attesteras här med af Råby Pgd d 6 Sept: 1746. Wilh. Lundberg. Past: in Råby" . Det här innebär att Olof var alltså en avs...

Som barn fick jag höra min farfar berätta om hans mammas morbror Kalle Alinder. Han bytte efternamn från Markström och var en duktig snickare som var gift två gånger men hade inga barn, men däremot en fosterson. Här är en liten resumé av Kalles liv. Karl Johan Markström föddes på hösten 1863 i Hälleström, Piteå landsförsamling som det yngsta barnet till sågdrängen och arrendatorn Karl Fredrik Markström och hustrun Britta Katarina Falck. Syskonen hette Nils, Maria, Frans och en liten syster som avled som nyfödd. När Karl är 17 år gammal ger han sig ut för att tjäna som dräng och kommer först till gården Kopparnäs nr 12. Där stannar han i ett år och tar sedan tjänst på Håkansön nr 14. År 1882 tjänar han hos sin morbror, förre riksdagsmannen Anders Bäckström i Harrbäcken, vilken avlider av cancer våren 1883. Åren 1883-1889 spenderar Kalle hemma och skrivs in som värnpliktig 1884. Strax före jul 1887 köper arbetaren Markström en jordlägenhet på 0,8283 hektar från hemmanet Kopparnäs nr 13 ...

Idag fick jag en ovärderlig överraskning efter att en släkting skrivit att jag ska få ett brev hem med en hel del gamla handlingar. Det visar sig nämligen vara en stor mängd egenhändigt skrivna papper av min farfars farmor Mathilda Markström, gift Öberg som var småskollärarinna i Piteå, Norrbotten sedan 1883. Här finns hennes slutbetyg från 1882, dvs. 138 år gamla, ansökan till en ledig tjänst 1883 och hennes egna papper med undervisning, katekeslektioner, prosten Gustaf Höijers avskedspredikan 1897 och mycket, mycket mer.  Det visar sig också vara väldigt mycket tur att jag har fått ta del av handlingarna som har bevarats i en portfölj. Man hade nämligen först tänkt kasta det, men kom då att tänka på mig :-). Nu blir det min tur att studera dessa handlingar som antagligen kan ge en mycket bra bild över hur undervisningen såg ut vid slutet av 1800-talet, en bok om småskollärarinnan Mathilda Markström i Piteå.

I min ägo finns en Lutheri Postilla från Anno 1855 och tack vare anteckningarna i den så kan vi tillsammans berätta följande historia.   Sågdrängen och åbon Erik Öberg (1803-1875) i Hälleström, Piteå i Norrbotten blir "Rätta egare till denna Lutheri Postilla den 30de maj 1857". Denna text vet jag att bokhållaren Marcus Falck har skrivit in i boken. Erik hade kommit till Hälleström 1826 från Ersnäs i Luleå och arbetar på det finbladiga sågverket i byn och har ett jordbruk för självhushållering under åborätt (arrende). År 1851 blir han änkling och har dottern Maria Margareta (1822-1853) från detta äktenskap. Han gifter om sig samma år, men även den hustrun avlider kort därefter 1851. År 1853 gifter Erik om sig med Anna Stina Isaksdotter (1806-1884). Efter Eriks död övertar Jonas Nyman och hans familj arrendet efter makarna och Eriks änka får bo kvar som förgångsmor. Familjen Nyman inflyttar från Porsnäs (Harrbäcken?) år 1875 enligt förhörslängden, men de vistas i Hälleström red...

Vid en närmare titt på en av mina anmödrar visade det sig att jag tyvärr hade en felaktig uppgift om henne. Jag hade nämligen hittat en annan samtida Anna Eriksdotter i samma lilla norrbottniska by, vilket visade sig när jag hittade ett inventarium efter föräldrarna år 1789. Där framgår att denna Anna var gift med en soldat i samma by och därmed fel Anna. Min anmoder Anna Eriksdotter gifter sig som piga 1782 med bonden Olof Persson (1758-1829) i Porsnäs nr 11 i Piteå landsförsamling. Hon uppges född år 1757 i förhörslängden 1789-1806. I födelseboken återfinns en Anna Eriksdotter född 19 januari 1757 i grannbyn Håkansön med Erik Jonsson och Margareta Andersdotter som föräldrar. De får även sonen Jonas den 9 november 1758, men då har tyvärr fadern Erik avlidit den 16 juli av tvinsot och endast 27 år gammal. Föräldrarna hade gift sig våren 1756 och Erik var född på Öjebyn nr 6 och Margareta kom från Gråträsk. De blev under 1756 hemmansägare på Håkansön nr 2, men efter Eriks död förmår Mar...

När jag började släktforska i början av 1990-talet, så frågade min farfar mig om jag visste vem Lovisa Eriksson var, som blivit begravd 1911 i samma grav som hans farföräldrar. Jag kunde snart berätta att det var hans farmors yngre syster. Men vem var då Lovisa Eriksson? Anna Lovisa föddes den 22 december 1869 som dotter till inhyses Fredrik Markström och hustrun Emma Kristina som bodde på Båtskatan i Öjebyn, Piteå i Norrbotten. Hon gifte sig 1893 med rättaren och kusken Jonas Oskar Eriksson (1864-1942) från Örträsk i Västerbotten. De flyttar från Öjebyn till Hospitalet i Piteå 1895 och där arbetar Oskar som kusk. Makarna får barnen Anna Maria (1894-1954), tvillingarna Elin Mirjam (1898-1976) och Ernst Oskar (1898-1899) samt Lisa Amalia (1904-1946). Kolorerat foto som sannolikt avbildar Lovisa och Oskar. Fotograf: Elin Negander i Piteå före 1898. Tyvärr avlider Lovisa i lungsot den 26 oktober 1911, bara 41 år gammal. Det är alltså hon som begravs i det som blir min ...

Det är helt fantastiskt att dyka på tillfällighetsfynd, vilket jag idag gjorde ånyo! När jag som bäst söker uppgifter i Piteå stads sjömanshus arkiv (Norrbotten) om en av mina förfäder som var sjöman, så dyker en annan förfader oväntat upp! Nämligen Erik Olofsson Öhlund (1777-1838) som i husförhören noteras som arbetare och inhyses i Böle och senare i Öjebyn. Under dessa titlar "döljer sig" arbete som matros på tre sjöresor åren 1815-1817. Tack vare bra noteringar i sjömansliggaren så är det helt utan tvekan rätt person och en mycket intressant och god nyhet om en av mina förfäder :-) Erik Öhlund påmönstrar som matros på briggen Fortsättning den 31 juli 1815 till Stockholm och "vidare efter ordres". Avmönstring sker den 1 oktober och Eriks förtjänst blir totalt 23 Riksdaler Banco (11,24 per månad). Nästa resa sker den 19 augusti 1816 som matros på briggen Horatius med 44 1/3 läster destinerat till Köpenhamn och "vidare efter ordres". Erik har 12 ...

I min antavla finns soldaten Per ("Petter") Johansson Ryss/Svenske/Svenskman. Han uppges född år 1716 och inflyttad till Lillpite i Piteå landsförsamling i Norrbotten. Han blir insatt som indelt soldat för roten nr 53 Ryss i Lillpite den 3 augusti 1745 och noteras i husförhörslängden 1750-1770 som nr 53 Pär Ryss ifrån Curland, läser på Ryska, 30 år gammal. Det är åtminstone än så länge okänt hur Per hamnar i Piteå.  Kurland tillhör Lettland och heter Kurzeme på lettiska och är det minsta landskapet beläget i väster. Kurland var ockuperat av Sverige 1701-1709 och området hade en betydande svensktalande befolkning. Per Ryss gifter sig den 16 november 1746 med änkan Margareta Danielsdotter i Öjebyn. Hon var född där 1706 och hade tidigare varit gift med Per Matsson (1705-1739) och de hade barnen Anna (1733-1769), Margareta (f.1735), Mats (f. 1737) och Kerstin (f. 1739). Per och Margareta får tillsammans barnen: Johan (f. 1747), Sara (1749-1814, som är min anmoder), Marget...

Min förfader Johan Persson i Sjulsmark, Piteå var född 1762 och avled 1799. Hustrun Maria står som änka i mantalslängden år 1800, men ingen notis om att Johan har avlidit finns i dödboken. Däremot hittar jag av en ren slump bakgrunden och orsaken i Piteå Häradsrätts dombok år 1799 vid en sökning i februari 2018 med rubriken "Död funnen å marken". Texten i protokollen som även innehåller en obduktion är till stor del ganska svårläst. T idigare hade jag hittat förmyndarskapsprotokoll där det framgår att Johan hade alkoholproblem.  Johan avled av allt att döma den 16 mars 1799. Han efterlämnade sin hustru Maria (1762-1837) och de hade gift sig år 1784. De fick barnen Anna Maria (1786-1786), Britta Stina (1787-1839), Per (1789-1789), Maria (1791-1791), Johan Markström (1792-1859), Anders Markström (1794-1865), Nils Markström (1796-1865, min förfader) och Karl (1797-1816). Piteå Urtima Ting den 21 maj 1799 Död funnen å marken Skattebonden Johan Persson från Sjulsmark ti...

På gården ”Harrbäss” i Harrbäcken (Porsnäs nr 13), Piteå landsförsamling i Norrbotten var Per Persson född år 1759. Han växte upp och bodde på sin hemgård som övertogs av den äldre brodern Anders. I mantalslängden för åren 1799–1804 återfinns en sjöman vid namn Per Persson bland de sista upptagna personerna i Porsnäs (vid samma tid var Jon Johansson från Porsnäs nr 20 sjöman).  Det noteras att han var ”i kost hos nr 13 i Portsnäs”, vilket betyder att han hörde till den gårdens hushåll. År 1807 mantalsskrevs Per Persson som lösdrivande sjöman. Året därpå gifte sig den närmare 50-årige Per Persson Bäckström från Porsnäs nr 13, nybliven skattebonde på Porsnäs nr 21 på Brändön. I förhörsbok och kommunionslängd står Per däremot bara kort och gott angiven som brodern Per med uppgivet födelseår. Det verkar sannolikt som att Per var sjöman under några års tid runt sekelskiftet. I Harrbäcksfjärden fanns det sedan 1790 en lastageplats som var i bruk fram till 1880 och kom att vara utske...

I släkten finns en gammal kyrkopostilla som åtminstone är från slutet av 1820-talet. Den ägdes av både min och min frus förfader Anders Andersson Bäckström (1786-1858) i Harrbäcken, Piteå i Norrbotten. Det något säregna är att på pärmens insidor och både fram- och baksidor så finns det en hel del text skriven främst av Anders. Det berättas att han tidigt blev skrivkunnig och det var inte så vanligt på den tiden. På totalt åtta sidor finns det skriven text och det är en speciell känsla att såhär närmare 190 år senare bläddra och läsa och se samt förvalta det Anders skrivit i sin postilla. Av texten förstår man att en postilla var en ganska så viktig ägodel på den tiden.  Efter Anders blev hans måg Jonas Nyman (1828-1897, min farfars morfars far) ägare till postillan som följde med deras flytt till Hälleström. Anders son Anders Bäckström (1820-1883) kom för övrigt att vara riksdagsman under ganska lång tid totalt sett. Bland den skrivna texten i postillan står:   Dann...

Den 8 mars 1937 blev min farfar John Einar Öberg (1917-1996) inskriven som värnpliktig. Han var då 19 år och bodde i Hälleström, Norrfjärden. Hans inskrivningsnummer vid Infanteriet I-19 i Boden blev 432 72/1937 och i inskrivningsboken uppgavs han som skogsarbetare. Senare samma år blev farfar hemmansägare då han köpte ett hemman i grannbyn Älvsborg. Eftersom han behövdes för arbetet med att vara med och bygga en ny ladugård på hemgården, så fick han skjuta upp detta ett år. Vid samma tid träffade Einar sin blivande hustru och min farmor Ronny som tjänade som piga i samma by.  Under år 1938 gjorde Einar tjänstgöringar mellan 4/10 - 31/12 samt 1/1 - 10/1 1939 och 26/1 - 17/3. I maj föddes sonen Curt och i augusti samma år gifte Einar och Ronny sig. Den 1 september 1939 startade det 2.a världskriget . Farfar var då inkallad som gevärsskytt och stor del av tiden var han placerad uppe i Riksgränsen. Han var inkallad för tjänstgöring 2/9 - 26/9, 15/10 - 7/12, Partiell mobilisering ...