Christer Öbergs släktforskarblogg

I min ägo finns en Lutheri Postilla från Anno 1855 och tack vare anteckningarna i den så kan vi tillsammans berätta följande historia.   Sågdrängen och åbon Erik Öberg (1803-1875) i Hälleström, Piteå i Norrbotten blir "Rätta egare till denna Lutheri Postilla den 30de maj 1857". Denna text vet jag att bokhållaren Marcus Falck har skrivit in i boken. Erik hade kommit till Hälleström 1826 från Ersnäs i Luleå och arbetar på det finbladiga sågverket i byn och har ett jordbruk för självhushållering under åborätt (arrende). År 1851 blir han änkling och har dottern Maria Margareta (1822-1853) från detta äktenskap. Han gifter om sig samma år, men även den hustrun avlider kort därefter 1851. År 1853 gifter Erik om sig med Anna Stina Isaksdotter (1806-1884). Efter Eriks död övertar Jonas Nyman och hans familj arrendet efter makarna och Eriks änka får bo kvar som förgångsmor. Familjen Nyman inflyttar från Porsnäs (Harrbäcken?) år 1875 enligt förhörslängden, men de vistas i Hälleström red...

Om arbetet med boken År 2010 blev jag kontaktad av Signar Berg i Uppsala, ägaren av torpet på Kyrkberget i Sjulsmark, Piteå. Han ville att vi skulle träffas för att jämföra forskning kring hans och mina barns förfäder från Kyrkberget. Det blev dock inte av då. En sommardag 2017 åker jag, min sambo och mina barn förbi där och som av en händelse så ringer Signar några dagar senare. Nu blir besöket av och Signar visar sin forskning, vi går runt i det gamla huset och ute på gården. När jag får veta att det här är torpet som Aron Nyström uppförde runt år 1835, så blir jag helt fångad av historiens vingslag. Eftersom jag har forskat mycket kring torpare i Norrbotten så tänker jag att det här måste jag skriva om. Jag lånar Signars två fulla pärmar med material för att gå igenom och studera. När vi snart pratas vid och träffas igen, så bestämmer vi oss för att jag sammanställer och kompletterar materialet. Signar berättar sina egna minnen och det han har fått höra och särskilt gripande om...

Vid ett besök hos en släkting sommaren 2015 fick jag låna en gammal Lutheri kyrkopostilla från år 1848. Tack vare den handskrift som finns på pärmens insidor, så framgår det att den var min farfars farfars mormors. Hon hette Sara Margareta Larsdotter (1795-1883) och årtalet 1873 står vid hennes namn som hon antagligen själv har skrivit. Hennes dotter Sara Gustafva Andersdotter och hennes son Anton Öqvist har också tecknat sina namn i den. År 1886 blev barnbarnet, den då 26-årige Nils Petter Öberg (1860-1919) ägare till postillan och han var min farfars farfar. När man bläddrar i den kan man känna de historiska tumningarna och man kan nästan föreställa sig hur mina förfäder bläddrat och läst i den tjocka boken. Postillan fick jag överta, något jag som släktforskare sätter stort värde på. Den trycktes dessutom samma år som Petters föräldrar Johan och Britta Magdalena gifte sig.   Senast uppdaterad: 2016-02-05

I släkten finns en gammal kyrkopostilla som åtminstone är från slutet av 1820-talet. Den ägdes av både min och min frus förfader Anders Andersson Bäckström (1786-1858) i Harrbäcken, Piteå i Norrbotten. Det något säregna är att på pärmens insidor och både fram- och baksidor så finns det en hel del text skriven främst av Anders. Det berättas att han tidigt blev skrivkunnig och det var inte så vanligt på den tiden. På totalt åtta sidor finns det skriven text och det är en speciell känsla att såhär närmare 190 år senare bläddra och läsa och se samt förvalta det Anders skrivit i sin postilla. Av texten förstår man att en postilla var en ganska så viktig ägodel på den tiden.  Efter Anders blev hans måg Jonas Nyman (1828-1897, min farfars morfars far) ägare till postillan som följde med deras flytt till Hälleström. Anders son Anders Bäckström (1820-1883) kom för övrigt att vara riksdagsman under ganska lång tid totalt sett. Bland den skrivna texten i postillan står:   Dann...