Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2012

Familjen Markström på Båtskatan

Bild
I slutet på året 1860 gifte sig drängen Fredrik Markström (1834-1899, född i Alter Holmträsk) med pigan Emma Kristina Öhlund (1832-1903, född i Gammelstaden). Hustrun hade för övrigt varit piga hos sågverksägaren Anders Hedqvist i Öjebyn ungefär mellan åren 1850-1853 (far till patron C. A. Hedqvist). Makarna bodde först i Gammelstaden (Öjebyn) som inhyses, dvs. de bodde på någon annans mark, men i november 1868 flyttade dem som inhyses till området Båtskatan.
I äktenskapet föddes barnen Emma Erika (1861-1924, gift Isaksson i Sjulnäs 1919), Johan August (1863-1941, Öjebyn), Hilma Kristina (1865-1946, gift Essman i Öjebyn), Maria Matilda (1867-1915, Öjebyn och min farfars farmor), Anna Lovisa (1869-1911, Piteå), Ernst Albert (1873-1958, Båtskatan), Petter Anton (1874-1937, Öjebyn och Piteå stad) samt Amanda Elisabeth (1876-1876). Enligt Mathildas anteckningar var Emma född på Båtskatan, August på Hesselgård, Hilma i Gamla staden och barnen därefter på Båtskatan.
I mars 1883 förvärvade fam…

Fattigvård och fattiggård

Bild
I äldre tider var fattigvården det samma som det vi idag kallar socialförvaltningen. Uppgifter om dem som hamnade där kan hittas i fattigvårdsstyrelsens arkiv. De ärenden som behandlades på fattigvårdsstyrelsens sammanträden var av mycket varierande slag. Genom protokollen får man en aning om vad som hände och hur det var att leva som fattig.

De fattiga delades in i två klasser. Till första klassens fattighjon räknades alla som av ålder, kropps- eller sinnessjukdom var oförmögna att arbeta. Dit hörde även barn som var föräldralösa eller om föräldrarna av någon orsak inte kunde ta hand om dem. Till andra klassen räknades de som ständigt eller tillfälligt fick fattigunderstöd i olika grad.

Att bli intagen på fattiggården innebar hårda regler. Dit kunde hjonen få komma om de skulle gå i skola eller konfirmeras, om de var utblottade, platslösa eller arbetsovilliga. Dit kom också de gamla, orkeslösa eller krymplingar. Den åldrings- och sjukvård som vi har idag fanns inte då. Fattighjonet s…

Kängskor, "Pitenäbbar" och skomakare

Bild
Foto Christer Öberg 2012

Näbbskor och "Pitenäbbar" I början av 1900-talet behövdes bland annat skor, handskar och seldon. Man lämnade in sina skinn och hudar för lönberedning eller köpte läder från garverierna för att själv eller hos en skomakare tillverka dessa produkter. 

Näbbskorna med sin säregna och utpräglade karaktär bär på ett kulturarv åtminstone sedan 1500-talet. Dessa skor tillverkades senare av granbarksgarvat läder och de blev riktigt varma tack vare att man hade grovt starrhö i dem. Fram till mitten av 1900-talet var det näbbskorna som dominerade och skomakare fanns så gott som i varje by. Det som kännetecknar äkta näbbskor är den runda botten, vilket innebär att de går i ett stycke under hela skon ända upp till ovanlädret. Både botten- och ovanlädret garvas med en så kallad "rårand", dvs. att lädret inte är helt genomgarvat i mitten. Det gjorde att det lätt fuktade lädret var enklare att forma upp på sidorna om lästen mot ovanlädret genom att vecken &qu…

Sjömännen Åström från Piteå

Bild
Min farfars farfars farfar Olof Åström (1783-1862) var sjöman i Piteå för utrikes sjöfart åren 1813-1816. Hans äldre bror Per Åström blev sjöman året innan i Stockholm. Olof återfinns i räkenskaperna över inskrivna sjömän vid sjömanshuset i Piteå och Per återfinns främst i Stockholms sjömanshus arkiv. Det här är vad jag har hittat om sjömansbröderna och även lite kort om sjömansyrket.
Olof var född på julaftonen 1783 på gården "Låggers" i Lakafors (Porsnäs nr 11) i Piteå lands, Norrbotten. Han gifter sig som dräng år 1810 med Katarina Helena Öberg (1782-1865) från grannbyn Kopparnäs. De är bosatta inhyses i Gammelstaden sedan 1811 och Olof noteras som dräng. Som 29-åring skrivs Olof Åström 1813 in som en av sex sjömän för utrikes sjöfart vid Piteå stads sjömanshus. Två av dessa är från Skellefteå, tre från Piteå stad och samtliga är nu redo för att göra sin första sjöresa. Samma år skrivs 32 personer in som sjömän för inrikes sjöfart och bland dessa fanns Olofs svåger Johan Ö…

Småskollärarinnan Matilda Markström i Piteå

Bild
Min farfars farmor Maria Mathilda Markström, gift Öberg (1867-1915) var småskollärarinna i Piteå socken mellan åren 1883-1891. Farfar berättade om det för mig och att hon hade en mycket vacker handstil. Det fick mig intresserad av att ta reda på mer om detta och jag kontaktade Centralarkivet i Piteå och Landstingsarkivet i Luleå som hjälpte mig med uppgifter och kopior och det ger en ganska bra inblick i hur läraryrket såg ut i slutet av 1800-talet. Det här blogginlägget är en kortversion av min bok.

Mathilda var född i Öjebyn 1867 och dotter till inhyses Fredrik Markström och hans hustru Emma Kristina, född Öhlund. Familjen bodde på Båtskatan och som tolvåring, 1879 gick Mathilda ut folkskolan i Öjebyn. Hon hade högsta betyg 3 (med beröm godkänd) i flit, uppförande, fattningsförmåga, rätt- och välläsning, biblisk historia, katekesen och välskrivning. I räkning, sång och rättskrivning hade hon 2 (godkänd). I geografi, svensk historia, språk- och naturlära, samt geometri hade hon 1 (f…