tisdag 7 maj 2013

Nybyggare i Holmträsk, Jokkmokk

Nybyggarsläktena Roslin och Wikström i Holmträsk, Jokkmokk

I början av 1820-talet blev Olof Roslin från Ersnäs i Luleå krononybyggare i Holmträsk, Jokkmokk. Sönerna Olof Gustaf Roslin och Hans Petter Wikström övertog och i domböckerna framgår att fadern och sönerna ofta kom i onåd med varandra. Ättlingen Gun Ericsson har gjort avskrifter av det hon hittat rörande detta och det ger en tydlig bild av det hela. Här följer min berättelse om nybyggarsläktena Roslin och Wikström i Holmträsk, Jokkmokk. 

Min farmors mormors morfar hette Olof Olofsson Beställsam Roslin och var född år  1790 i Ersnäs nr 7 inom Luleå landsförsamling (Nederluleå). Som blivande 21-åring tillträdde han i januari 1811 som indelt soldat i Ersnäs för Livkompaniet på roten nr 1 Beställsam. I april året därpå gifte soldat Beställsam sig med Anna Maria Hansdotter och i vigselboken står: "Soldaten Olof Olofsson Beställsam med pigan Anna Maria Hansdotter i Afvan". Hon var född på Avan 4 i november 1785. År 1813 var Olof kommenderad till Stockholm och med sina 1,83 m var han en ganska reslig karl och blev ersatt med en ny soldat den 31/5 1820. Redan samma år flyttade familjen till ett nybygge i Holmträsk (Snesudden) inom Lappmarken  i Jokkmokk. Holmträsk eller Suollaure vid sjön med samma namn, ligger 6 km från lappmarksgränsen och upptogs som ett nybygge redan 1754. Sjön är den största i nedre delen av socknen och den enda i hela socknen som har svenskt namn redan i 1500-talskällor. Det senare beror på dess betydelse som fiskesjö för Lulebygden. Från kusttrakterna kom under 1700-talets slut och 1800-talet många nybyggare till framförallt Holmträsk. Det var bland annat soldater som hade avgått från militärtjänst. Holmträsk var under en stor del av 1800-talet den största eller näst största byn i Jokkmokks socken.

I äktenskapet föddes följande fem barn: Olof Gustaf (Roslin) (1815-1869), Anna Kajsa f. (1816-1816), Hans Petter (Wikström) (1818-1875) och i Holmträsk föddes Johan f. (f.1820, död på 1820-talet men har inte hittat honom i dödboken) och Maja Greta (Maria Margareta) (f. 24/12 1821 och noteras som "ofärdig"). När familjen blev nybyggare i Holmträsk tog sig Olof efternamnet Roslin. Lyckan där blev dock mycket kortvarig eftersom hustrun Anna Maria dog i barnsäng på nyårsaftonen 1821 och i dödboken för dåvarande Luleå lands står: "Nybyggare Hustrun Anna Maria Hansdotter i Holmträsk och Jockmock död i barnsäng, 37 år". Ur bouppteckning framgår att de bland annat ägde en häst, tre kor och två får och värdet på inventarierna blev 80 Rdr och 6 Skillingar Banco. Även följande framgår: "Skuld till krono Nybyggaren Björnfoht för det av mig av honom handlade nybygget 100 Rdr".

Kopia från husförhörslängd för Jokkmokk 1782-1828

Redan år 1822 eller året därpå flyttade familjen som nybyggare till Åbacka i Luleå landsförsamling (Överluleå). Det ligger vid Luleälven ca 5 km söder om Edefors och tillhör sedan slutet av 1800-talet till Edefors församling. Enligt husförhörsboken gifte Olof Roslin om sig år 1823 med Anna Greta Larsdotter, men hon dog redan den 25/12 1826 av andtäppa. Olof gifte om sig en tredje gång hösten 1827 i Luleå lands med Katarina Aronsdotter, född år 1777 i Svartbyn (Överluleå). Familjen flyttade tillbaka till Holmträsk, Jokkmokk som nybyggare år 1832 eller 1833 och Olof blev innehavare av Holmträsk nr 1.

Vid Jokkmokks sockenstämma den 26/12 1834 framgår följande (avskrift av Gun Ericsson): "S. D. Efter skedd pålysning å predikostolen närvarande ledamöter i Sockenstugan då undertecknad tillsporde allmänheten om den ville något bidraga till understöd för de personer vilka genom brand lidit skada nämligen Olof Roslin i Holmträsk, Hampus Wikström i Haraudden o Enkan Gunilla Persdr i S? dock kunde ingenting uträttas emedan Socknens fullmäktige ansågo det vara rättvist, att Häradsrätten måtte prova huruvida elden utbrutit av våda eller av egen oförsiktighet. Datum ut supra. ? Björkman". Olof Roslin hade alltså blivit lidande på grund av brandskada. I senare husförhörslängder tituleras Olof som trätgirig, dvs. känd för att vara argsint. Den storväxte Olof Roslin var alltså känd för att ha ett hetsigt humor. Hustrun Katarina Aronsdotter dog den 23/1 1864 och Olof själv slutade sina dagar den 27/8 1866, 76 år gammal.

Ättlingen Gun Ericsson har gått igenom domböcker för Jokkmokk och av dessa framgår det att bröderna Olof Gustaf Roslin och Hans Petter Wikström flera gånger blev stämda av deras egen far Olof Roslin. De anklagades för att ha slagit fadern "blå och blodig" och det slutade med att sonen Olof Gustaf Roslin dömdes till 28 dagars fängelse med vatten och bröd på länshäktet år 1851. Kanske var det faderns kända och hetsiga humör  som gjorde att han hamnade i onåd med sina söner? Fadern Olof Roslin beskrevs som "stor och reslig till växten" och sonen Olof Gustaf "lång till växten och av stadig kroppsbyggnad". Olof Gustaf Roslin slutade sina dagar i Holmträsk den 2/3 1869, 53 år gammal.

Hans Petter Wikström (1818-1875)

Sonen Hans Petter tog sig efternamnet Wikström. Han och brodern Olof Gustaf Roslin övertog nybygget efter fadern. Hans Petter blev senare ägare till Holmträsk nr 3 och han anges senare som arrendator. År 1847 ansökte han om att få uppta ett annat nybygge i byn, nämligen Holmträsk nr 11. Hans Petter gifte sig den 26/7 1846 i Överluleå församling med Britta Greta Persdotter, född den 8/8 1823 i Bredåker (Överluleå). Makarna fick följande 11 barn: Per Olof (1846-1883, Holmträsk 1=2), Anna Kajsa (f.1848, gift i Holmträsk nr 5), Maja Britta (f. 14/10 1849, d. 2/10 1883 i Nedre Svartlå, Edefors), Nils Johan (1852-1927, Holmträsk 1=2), Gustaf Erik (1854-1894, tvilling, Holmträsk nr 2), Isak (1854-1893, tvilling och nybyggare i Gullringheden), Lars Ulrik (1856-1933, Holmträsk nr 11), Lisa Greta (f.1858), Eva (1860-1877), August (1862-1915, Holmträsk) och Axel (1864-1864). H. P. Wikström dog den 18/10 1875, endast 57 år gammal och Britta Greta dog den 9/8 1879 och hon blev 56 år. Krononybygget Holmträsk nr 1=2 1/8 mantal övertogs av sönerna Per Olof och Nils Johan. Bodträskfors Sågverksägare blev ägare till Holmträsk 1 som de fick omfört från krono till skatte i februari 1880 (ansökan 31/10 1877). Senare blev Nordiska Trävaruaktiebolaget ägare och gården brukades på arrende.

Dottern Maja Britta Hansdotter Wikström inflyttade den 29/10 1869, vid 20 års ålder till Nedre Svartlå såg, inom dåvarande Överluleå församling. Flyttattesten från Jokkmokk daterades den 17/2 1869 tillsammans med systern Anna Cajsa som däremot inte flyttade. I husförhörslängden för Överluleå 1863-1872 anges "Maja Brita Hansdotter Wikström" ha varit född den 5/10 1849 och i nästa längd (1874-1884) anges hon ha varit född den 6/5 1849. Hon var piga hos inspektorn Lars Österberg och det är ingen tvekan om att det är ovanstående Maja Britta som återfinns i Nedre Svartlå Såg. Hon gifte sig där den 11/11 1876 med torparen Mats Hansson Hedström (1849-1913), som hade varit dräng där sedan 1873. I äktenskapet föddes följande fyra barn: Hulda Maria (1877-1969, Altervattnet, Älvsbyn och var min farmors mormor), Anna Wilhelmina ("Mina", 1880-1956, Pålsträsk, Älvsbyn), Johan Petter (1882-1884) och Johanna (1883-1883). Maja Britta dog dock i lungsot den 2/10 1883, närmare 34 år gammal och ur bouppteckningen  framgår att de bland annat hade 1 ko och 2 får. Kläder: 1 schal, 1 par kängor, 1 kappa, 1 klädeströja, 1 svartklädning, 1 kamlotklädning, 1ylle dito, 1 bomulls dito, 1 kjol, 1 bomullströja, 2 yllekjolar, 1 underkjol, 1 livstycke och 1 gjördel. Mats gifte om sig och flyttade till Pålsträsk i Älvsbyn som åbo (arrendator) 1896 och dit flyttade även döttrarna Hulda och Mina med.

Urklipp från Jokkmokk utflyttade 1869


Avskrifter Jokkmokk dombok, Luleå domsaga. Jokkmokk. 1840-1849. Av Gun Ericsson

No 7.
Till f. d. Nämndemannen Erik Hedström i Harads upplåter och försäljer jag undertecknad all min lösa egendom som i huset befinnes, bestående av ett stycke hästkreatur, 2 st. kokreatur, 6 st. får, 1 st. båt, 1 st. täljyxa, 1 dito huggyxa, jämte vad mera som i mitt bo befinnes, all den små egendom som ej nu för tillfället kan uppräknas för en överenskommen och betingad hopsumma stor 120 Etthundratjugo Rd Riksg Sedlar vilken egendom köparen Hedström, utan mitt vidare hörande ägare Rättighet, att helst när han så gott finner, min uppgivna och övriga egendom uttaga som försäkras och erkänns.
Öfver-Luleå Harads den 24 April 1846. Hans Petter Wikström i Holmträsk.

Vittna Hans Harlin ifrån Almnäset.

Uppläst i Öfver Luleå Kyrka den 2dra Maj 1847. A. Löving.

Jokkmokk Dombok 1850.

Krononybyggaren Hans Petter Wikström är född 1818 och eger någorlunda Christendomskunskap i förening med en oförwitelig lefnad, har icke förr varit fälld för något brott, bigagnar salighetsmedlen utan hinder den Heliga Nattvarden sist 25/12 förlidet år och är känd för mindre gott uppförande mot sina föräldrar.
Attest af Jokkmokk den 8 julii 1850.
G. Westerlund
P: L (Sigill)

Krononybyggaren Olof Gustaf Roslin är född 1815 eger någorlunda Christendomskunskap i förening med en oklanderlig lefnad begagnar salighetsmedlen obehindrat, den Heliga Nattvarden sist 2/5 1847 och är känd för oenighet sig emellan och föräldrarna.
Attest af Jokkmokk den 8de Julii 1850.
G. Westerlund
P: L: (Sigill)

Att Krononybyggaren Olof Gustaf Roslins hustru Britta Maria Jönsdotter, född 1800, eger någorlunda Christendomskunskap i förening med ett oklanderligt lif o leverne, begagnar salighetsmedlen obehindrat, den Heliga Nattvarden sist 2/5 1847 och är i öfrigt känd för trätgirighet. Attesteras af Jokkmokk den 8de Julii 1850.
G. Westerlund
P: L: (Sigill)

No 4

Det vitnesmål jag härmed stämmet Lars Erikson målet (…) tillfällä kom Lars Erson då vi hållo på att skära åkern, och Ollof Gustaf Roslin var hos oss då sade Lars Ersson till Ollof Gustaf Roslin: du hafver slagit mig och min hustru men om jag får för detsamma komma fram så skall jag vittnafast dig för det du har slagit din fader och handtärat honom illa; då skuffade Ollof Gustaf Roslin dem båda – Hafver någon slagit drängen så är det Du Ollof Jacob Ollofsson.
(…)
Då tog Lars Ersson up lian och sade: du vore värde att jag skulle gifva dig uttaf den här men du skal alväl få vid ett eller annat tillfälle; det skal jag med ed bekräfta om så påfodras.

Holmträsk den 16 juli 1850.
Som till behvisunderlag
Älsa greta Pärsdotter i Holmträsk (bomärke: E)

Vittna Johan Eriksson Sundkvist (bomärke).

Jokkmokks dombok år 1850

År 1850 den 12e Juli hålles Urtima Ting med Jokkmokks Lappmarks Tingslag uti Vuollerim by af undertecknad Häradshöfdin samt följande Tinget Nämndemen: Erik Olsson Eik i Mattisudden, Nicolaus Jacobsson i ÖfverLuleå, Nils Petter Mickelsson uti Packijaure, och Lars Nilsson i Vuollerim och att närvarande (?) nämndeman i Rätten som Nämndemannen Johan Andersson Högling (…) by samt Nybyggarna Erik Eriksson i Padjerim och Johan Erik Sundqvist uti (…) hvilka tvänne sistnämnda (… flera rader oläslig text).

Efter det att Länsmannen Ullenius företedde a målet förut hållna (…) av den 20 febr 1846 den 15 febr 1847, den 10 april 1848 den 16 o 17 feb 1849 samt den 7the mars anmälde äldre Roslin o hans hustru Carin Aronsdotters vägnar att hon som var 74 år hade, ehuru kallad, icke förmådde komma till Urtima Tinget samt vore i övrigt numera förlikt med sonhustrun Brita Maria jönsdr hade b….cat tvenne tillgift för vad hon, emot Carin Aronsdr felat, sägande (?) äldre Roslin, som är stor och reslig till växten, sig vara vid 60 års ålder.
Actor (?) vittnade följande betygas af Nämndemannen Nils Petter Johansson i Stenträsk No 1, No 2 som (…) derefter (varefter?) sonen Olof Gustaf Roslin som är lång till växten och av stadig kroppsbyggnad och född 1815, hade för 14 år sedan trätt i äktenskap åbor och nybyggare i Holmträsk samt ej varit förut för brott anklagad, att Olof Gustaf varken vid angifna tillfälle den 5:e febr (…) eller med öfverklagan beställd den 1a april besagde år sin fader överfallit eller slagit: samt en kaffepanna varit ifrån Olof Gustaf Olofsson utmätt och som hans fader (…) hade godvilligt återlämnat kaffepannan till Olof Gustaf som ännu densamma innehaver.

Olof Roslin bestridde, att han godvilligt lämnat kaffepannan åter till sonen Olof Gustaf. Att Olof Gustaf Olofsson den 31a augusti förlidet år misshandlat fadern på sätt som angivits förnekades även av Olof Gustaf som sade sig varken minnas det han, uti någon måtto, fadern förolämpat, eller att Olof Gustaf varit, med fadern i tvist om någon åker.

Sedan förklarade Olof Gustaf Olofsson att det hö, till beloppar en skrinda, som efter (…) Protocollet i målet, som den 16 e febr: na år, också, äldre Roslin påstått sonen hafren honom ifråntagit (…).

Äldre Roslin, utan Hans Petter Wikström o Olof Gustaf Olofsson samfällt, samt (…) bergat å ängen Smonskmyran [el. Svenskmyran], derifrån äldre Roslin hade utan sonens samtycke hämtat havre till sitt hemvist, varifrån återhämtat detsamma, utan att Olof Gustaf Olofsson därvid på ringaste sätt illa medfarit (…) fader (…) på den tiden bott allena i åbyggnaden uppå Holmträsk hemman No 3, den han ock haft (…) en kornlade anlagd. Men äldre Roslin påstod att (…) hö, att (…) ingått till hälften å äldre Roslins (…) föregång (…) å Svenskmyran (?) till under hälften Roslin (…) är samma Roslin.

Vilket förhållande äldre Roslin ytterligare bestemde med tillägg det hans (…) söner icke haft någon äng i Smonskmyran. Olof Gustaf Olofsson yttrade härefter att fadern visserligen (…) Olof Gustaf, är (…) hö, men den (…) hade dock varit såsom husbonde att anse Därpå äldre Roslin sig utlät, att nog hade sonen Olof Gustaf på den tiden varit såsom husbonden hemmanet Nr 3 i Holmträsk, att anse och äldre Roslin hade då bott tillsammans med hans bemälde son, men den äng varå (…) varit bergat, hade såsom (…) varit äldre Roslin tillhörig samt av honom och med hässjor försedd:

Vid sagde ängs av bergade (?) Olof Gustaf hava biträtt fadern en dag men inte längre. Olof Gustaf hade icke yttrade (?) den 5 e febr förlidet år då hö varit i Bärgä. Vittnen Anders och Erik Boström vilkas vittnes berättelse upplästes. Därefter Olof Gustaf Olofsson medgaf att fadern (…) vittne omförmälde tillfälle (…) sönerna Olof Gustaf och brodern Wikström att återlämna det förut område (…) de sistnämnda hade tillträtt (…) taga det vilket de skulle kunna i vilket det äldre Roslin däremot ansåg icke vara görligt.

Sedan sistbemälde äldre Roslin tillkännagav (…) del de (…) Sandling anhållit numera blivit åberopade Actor, att till de tilltalade personerna upplysning, åstadkomma uti förevarande mål, såsom vittnens förhöret Nybyggaren Nils Petter Larsson Holmström, avskedade soldaten Nybyggaren Jacob Wärja och hans hustru Cajsa Lena Pehrsdr i Holmträsk, f. d. N män och nybyggaren Lars Eriksson i Hallen (?) samt hans hustru Anna Lisa Jacobsdotter av vilka vittnen endast Lars Eriksson var tillstädes kommen, varande Lars Erikssons hustru till Urtima Tinget kallad av Nämndemannen Hans Nilsson i Harads, med biträde, (…) bemälde Hans Nilsson förevisade betyg och den 6e i denna månad och (…) Nman Hans Nilsson 1 Rd 30 Sr Bco för det han till Urtima tinget kallat och Lars Eriksson och hans hustru kallelse till Urt. Tinget.

(…) Äldre Roslin tillkännagav, det hans mening och åstundan vore, att få till (…) höra Jacob Wärja och hans hustru rörande den förutnämnda kaffepannans borttagande, Nils Petter Larsson Holmström (…) det Hans Petter Wikström skulle hava slagit fader samt Lars Eriksson o hans hustru, rörande Olof Gustaf Olofsson misshandling å fadren å sist. Års höst Därefter Actor ingav ett betyg som nyss bemälde Holmström läset till Rätten (?) sålunda

No 3
Efter uppläsandet varaf Sonen Olof Gustaf Olofsson invänt emot till (…) Lars Eriksson att han skulle vara Olof Gustafs Ovän samt hade ytterst önskan att få komma fram till Domstolen och vittna emot Olof Gustaf, om vilken Lars Eriksson skall uttryckt sig, att Olof Gustaf i det fallet komme, att bliva fast, och att det aldrig skulle gå väl för honom. Skolande och enahanda jakt (…) emot Lars Erikssons hustru och anmärk Olof Gustaf i övrige emot Lars Eriksson det han, förlidna år 1848 skall hava utan lov slaktat och förtärt en häst som varit bonden Isak  Hansson Nordström i Harads tillhörig at Lars Eriksson af honom lånat.

Actor höll före, att Olof Gustaf Olofsson anförda förmente jagt emot Larsson Eriksson och hans hustru såsom skulle de vara Olof Gustafs ovänner saknade grund och vad beträffande den sistnämndes föregivande om att angiva det Lars Eriksson skulle hava slagtat en Isak Nordström tillhörig häst, så tillkom det ej Olof Gustaf  Olofsson, utan Rättesmålsyrkanden Nordström at den förra göra åtal mot Lars Eriksson om fog därtill vore. Skolande Actor som närvarande ville hava skäl att härföre emot Lars Eriksson väcka talan.

För att styrka sina gjorda jagdsanmärkningar åberopade sonen Olof Gustaf till vittnen Nybyggaren Lars Ulrik Larsson Öqvist, Holmträsk o hans hustru Elsa Greta Pehrsdr af vilka den förra sig infunnit, men Elsa Greta var frånvarande; dock hade fjärdingsmannen Johan Erik Sundqvist, härmed tillstädes enligt dels anmälan hon Nman Petter Johansson saga, att han inkallat Elsa Greta Pehrsdr till Urtima Tinget.

Actor och äldre Roslin tillkännagiva att emot Lars Ulrik Larsson Öqvist intet sagt vore att anföra: Hvarupå Resolverades:

Då det icke tillkommer Olof Gustaf Olofsson att tilltala åberopade vittnen Lars Eriksson för den af Olof Gustav införmälde Isak Hansson Nordströms tillhörig hästs slaktande (…) anser häradsrätten sig icke för det närvarande känna angås berörda förmenta tilldragelse, något förhand. Med Olof Gustav (…) Lars Ulrik Larsson Öqvist (…) bemälde vittne skall bliva (…) Olof Gustafs jagdanmärkning i övrigt. Som avsades. Derefter Lars Ulrik Larsson Öqvist avlade sanningseden påmindes om vikten därav å intygade Lit: A.

Olof Gustaf Roslin anförde vidare att han Personligen ingått uti att bestå sin fader såkallad förgånga, eller underhåll, om Olof Gustaf kunde (…) att vara i hus och bröd med fadern, men detta förhållande hade icke inträffat och således hade icke Olof Gustaf Roslin ej heller ålegat bestå fadern någon förgånga; nekandes Olof Gustaf Roslin, att han såsom äldre Roslin uppgifvit hotat den sistnämnda med stryk.

Äldre Roslin inlämnade härefter ett betyg hwilket afsände Wt. Lars Erikssons hustru Anna Lisa Jönsdr skall hava bemälde Roslin tillskickat lydande som följer, No 5. som upplästes, därefter vittnet Lars Eriksson hördes ytterligare o förmälde at han inte kunnat erfara att det slag av käpen varigenom Olof Gustaf Roslin slaget åkerskäran utur faderns äldre Roslins hand, träffat sistnämnde Roslins hand, att vittnet ej kunde säga, det Olof Gustaf Roslin sedan han i stugan inkommit uppförde så illa emot fadern eller honom förolämpat, men emot Wt. Dess hustru hade Olof Gustaf sig illa uppfört samt at Olof Gustaf Roslin före omvittnade tillfället givit förre Nman Erik Pehrsson Hedström uti Harads upplåtelsebrev å Holmträsk – Hemman no 3, det dock Olof Gustaf Roslin ännu gagnar. Olof Gustaf Roslin erkände Wts ovärderades uppgifter rörande hemmanet och äldre Roslin uttalade sig det Olof Gustav Roslin tills vidare begagna Hemmanet. Derför Olof Gustaf Roslin uplyste, att han i början af sistn år, flyttat till sin broder Hans Petter Wikström som är boende på hemmanet No 1 i Holmträsk. Olof Gustav Roslin begärde uppskov med målet för att han måtte få det uteblifn jävsvittnet lars Ulrik Öqvist Larssons hustru Elsa Greta Pehrsdr hörd, samt åberopade för att hans gjorda jäfsanmärkningar styrka, ett ytterligare Wne Nybyggare hustrun Britta Gustava Olofsdr i Holmträsk som frånvarande och ostämd var.

Actor (…) följande.

No 6.
Efter wilkas uppläsande actor hemställde om ej Olof Gustaf Roslin borde häktas i anledning av den i målet numera vunna upplysning och därest ej sådant häktande kunde föreskrivas så begärde actor målets uppskjutande till nästa laga ting emedan det skulle vara snart sagt omöjligt at färdas i Lappmarken … uti något vidlösligare mål, att parter och vittnen tillsammans, helst inga wägar här finnas; Skolande Holmträsk by vara belägen åtta mil från Tingsstället och yrkade actor, det de uteblivna parter och vittnen kunde med då rannsakningen i detta mål åter företages Äldre Roslin utlät sig at om ej laga åtgärd vidtogs vågade han sig icke hem av farhåga för omild behandling utaf (…) efter Länsmannens Ullenius yttrade att som nämd … icke kunde nedlägga målet … talan med Brita maria Jönsdotter … beföres och afsades. I anseende till uteva---- efterlämnas till nästa laga Ting, då på den dag … detsamma.

Oläslig text följer.

No 1
Her med får jag giva tillkänna at jag har kallat och stemdt följande personer till Urtima tinget den 12 juli i Vollerim Olof Roslin och dess hustru Kajsa Aronsdotter och Britta Kajsa Jönsdotter som her med till bevis lemnas.

Holmträsk den 18 juni.
Nils Petter Johansson
Nils Petter Larsson Siön bitrede

Her med får jag giva tillkänna att jag har kallat och stemdt följande personer till urtima tinget den 12 juli i Vollerim by Olof Gustaf Roslin och Hans Petter Wikström och vitnen Nils Petter Larsson Skiön som härmed till bevis lemnas.

Holmträsk den  6 juli
Nils Petter Johansson
Lars Ulrik Skön bitrede.

No 5 Vittnes betyg
Om morgonen i början om Skördetiden kom jag och min hustru till Holmträsk, så gick Roslin och hans hustru fram på åkerstycke och ställde sig till att skära, då kom sånnen Olof Gustaf och bar en käpp i den ena handen och skäran i den andra, som han kom till sin fader slog han till med nämnda käpp över högra handen så att skäran föll ur handen och sval upp mycket och så stötte han sin fader under sig och så slog han sin fader ståra hug med nämnde käpp och han blef skuren i sin högra arm, men det vet jag icke huru det gick till och så gick jag och min hustru fram och sade Olof Gustaf vad är de som du gör; då släppte han sin fader och slog grämja på mig och min hustru;  då sade Roslin till och går in i stugan och haka igen dörn, när vi icke får vara ifred och så vi gjorde, men genast kom Olof Gustaf och ryckte upp dörn så att hakan flög ur dörn och uppförde sig mycket illa så att Roslin måste fly och rodde mig och min hustru över träsket och Olof Gustaf hade redan försålt sitt nybygge till Erick Hedström och flyttat derifrån på södra sidan till sin broder Hans Petter. Och detta kan jag och min hustru med ed styrka.

Öfver – Luleå Harads den 2 mars 1850.

Lars Erik Eriksson
Hustrun Anna Lisa Johansdotter (bomärke: A).

Jokkmokks dombok år 1851

No 1
Till t. f. Brottsmålsdomaren i Norrbottens län, Herr Landssekreteraren M. M. Eurén.



Som Herr Vice Häradshöfdningen A. L. Wallin, vilken förrättat innevarande års laga Ting i Jokkmokks Lappmark, anmält, att tvänne (?) på berörda Ting handlagda rannsakningsmål, det ena mellan Länsmannen J. E. Ullenius, efter angifvelse af förra Nybyggaren Olof Roslin i Holmträsk, klagande, berörde Roslins söner Nybyggaren Hans Petter Wikström och Olof Gustaf Olofsson derstedes svarande, angående det de skola deras fader förolämpat m.m: uti whilket mål den ena svarande partens hustru och lärer hafwa warit indragen, samt det andre, emellan Länsmannen Ullenius, såsom åklagare, samt Lappmannen Paul Thomasson Rim tilltalade (…) förment tjufnad blivit till behandling å framdeles utsättande Urtima ting omförmälde Lappmark efterlemnade äfvensom att förutnämnde Olof Gustaf Olofsson och Paul Thomasson heller därstädes häktade, så föranlåter jag i anseende till mitt hinder af det nu pågående tinget i Öfver-Luleå Tingslag, att uti behörig (?) brottmål anhålla, det herr Landssekreteraren och t f. Brottsmålsdomaren behagade å Urtima Ting med Jokkmokks Lappmarks Tingslag handläggningen af ___ nämnde tillnärmo (?) ransakningsmå fullfölja. Svarande (?) Protokollena (?) å dessa rannsakningsmål hade herr Vice Häradshöfdningen Wallin befintliga, Som lärer de samma till Herr Landssekreteraren aflemna.


Öfver-Luleå Härads Tingsrätt
Den 1:o Mars 1851.

(Underskrift – oläslig)


Jokkmokks dombok år 1851

Protokoll hållit å Urtima Ting med Jokkmokks Lappmarks Tingslag uti Tingshusen den 22a
Mars 1851. Närvarande: undertecknad Landssekreterare och t.f Brottsmålsdomare samt följande nämnd: Erik Ek, Nils Petter Johansson Stenman, Nils Petter Mickelsson, Hans Petter Olofsson, Hans Petter Wikström, Hans Anders Johansson och Lars Sandling.


§ 1
S. D. Efter det lagtima tinget sednast den 18de näst … Februari till behandling förhaft vid flera ting härförut … målet emellan Länsmannen Johan Edvard Ullenius efter angivelse av Nybyggaren Olof Roslin, Holmträsk, klagande samt Roslins söner Hans Petter Olofsson Wikström och Olof Gustaf Olofsson Roslin därstädes jämte sistnämnda Roslins hustru, Brita Maria Jönsdotter, angående:
1o, det Hans Petter Wikström skall hava varit mot fadern otidig.
2o, samma Wikström skulle olovligen hafva avhänt sin fader några lösörespersedlar
3o Wikström och Olof Gustaf Olofsson skulle måndagen den 5 febr. 1849 öfverfallit och slagit sin fader blå och blodig
4o Brita Maria Jönsdotter skulle hava utfalit i svordomar mot svärmodern äldre Roslins hustru
Catharina Aronsdotter och varit emot henne otidig.
5o. Olof Gustaf Olofsson förmäls hava den 1a april sistnämnda år 1849 med våld fråntagit fadern en utmätt och hos den sistnämnda i … hand en medfått kaffepanna och därjämte slagit fadern blå och blodig samt 6o att Olof Gustaf Olofsson skulle den 31a augusti berörda år, enär hans fader varit med åkerskörd sysselsatt hava honom med hugg och slag överfallit och därvid med skördeskäran bortskurit ett hudstycke från faderns högra armbåge samt rannsakningen härom blivit efterlämnad till utsättande Urtima Ting, så hade ordförande, förre Herr Häradsskrivaren L. O. Boström bekommit sådan skrivelse No 1 och på Urtima Ting till denna dag blivit satt, sammanträdde nu Ra Ledamöter uti Tingshusen varvid sig inställde Actor Länsmannen Ullenius emot tilltalade Hans Petter Wikström och Olof Gustaf Roslin, av vilka den senare från Häradsfängelset blivit hämtad, men såväl angivaren Roslin och hans hustru Catarina Aronsdotter som tilltalade Brita Maria Jönsdotter utebliva, ehuru det betygades av Nämndemannen Nils Petter Johansson vara om tingstimmar underrättade. Sedan ordföranden tillhandakomma handlingar i målet blivit uppläsa och de tilltalade försäkrat sig ej vara skyldiga till vad emot dem angivet vore, företogs förhör med nu inställda vittnet Anna Lisa Jacobsdotter vilken på ed och varning berättade att en torsdagsafton sistlidna höst ett år sedan angivaren Roslin kommit till vittnet och hennes man, förhörda vittnet Lars Erssons hem i Hallen och bett dem komma till Holmträsk för att tillsäga Olof Gustaf Roslin, att han skulle betala förgånga till fadern, att vid vittnenas ankomst fredagsmorgon angivaren Roslin varit dem till mötes i skogsbrynet och bett vittnena ej visa sig för Olof Gustaf, utan hålla sig gömda uti en lada, det vittnena efterkommit, angivaren Roslin genast därpå börjat skära säd i ett sonen Olof Gustaf Roslin tillhörigt åkerstycke, att den sistnämnde då med en skära uti den ena och käpp uti den andra handen nalkades fadern och efter det sonen bortkastat skäran, med käppen slagit an på faderns hand eller skäran så, att denna skära nedfallit på marken varefter sonen skuffat omkull fadern och slagit honom två eller tre slag med käppen, att vittnena jämte angivaren Roslin sedermera gått in uti och stängt dörren till angivarens stuga med en dörrhake, men sonen hade ankommit och ryckt upp dörren samt inuti stugan slagit vittnets man och skuffat vittnet. Angivarens Roslins hustru, som jämväl stått på åkerstycket vid nämda tillfälle, hade uti handen hållit en skära och jämte vittnena vid ankomsten till stugan märkt, att angifvarens skjortärm varit söndig och ett stycke hud hängt vid armen och tillade vittnet att vittnet varken varit eller vore Olof Gustaf Roslins ovän. Uppläst, erkänt av vittnet som förordas ersättning för 9 mils resa till tinget. Sonen Roslin uppmanades vidare att vidgå sin förseelse emot fadern men kunde därtill inte förmås, förmenande att på Lars Ersons och dess hustrus berättelse icke borde fästas avseende, enär dessa vittnen voro hyrda och i försåt ställda. Act överlämnade nu målet till Rättens bedömmande och sedan Nämndemannen Stenman fordrat gottgörelse för 3ne resor till Holmträsk, för parters och vittnens kallande, överlade Urtima Tinget till sådant. 


Beslut

Härads Urtima Tingsrätt anser angivaren Olof Roslin, hans hustru Catharina Aronsdotter och tilltalade Brita Maria Jönsdotter utevaro vid detta rättegångstillfälle icke böra hindra att i saken … densamma till … slutlig prövning och bekräftades således att tilltalade Hans Petter Wikström sommaren 1844 skall mot sin fader angivaren Roslin utfarit i otidighet så enär någon bevisning till utredande därå förekommit och Wikström sådant jämväl förnekat varde Wikström från ansvar därför befriad … och ehuru vittnet Jacob Wärja intygat, att Wikström samma sommar vid samtal med fadern nyttjat svordomsuttryck, Urtima Tingsrätten, enär åtal därå innan den tid är 2ne år, som i Kungl. Förordningen den 20de jan 1779 för … icke skett anser Wikström från ansvar varder böra befrias, och vad angår det å Wikström yrkade ansvar på tillgrepp av en kudde, en fäll och ett renskinn så enär icke utrett är, att dessa persedlar vilka Wikström påstår sig områda och vid den tid eller 1844 års sommar, då tillgreppet därav skulle hava ägt rum, funnits förvarade då Wikströms då innehade kronohemman No 3 i Holmträsk varit angifvarens Roslin tillhöriga samt uppgifter, att Wikström samma tid skall hava avhänt Roslin en räfsa är alldeles obestyrkt, finner Urtima Tingsrätten något ansvar härutinnan å Wikström icke heller kunna äga rum. Vidare är bemälde Hans Petter Wikström och dess broder, häktade Olof Gustaf Roslin att hava måndagen den 5e jan. 1849 överfallit och slagit sin fader, äldre Roslin, blå och blodig, men som varken de härom hörde vittnena Anders och Erik Boström vetat (velat?) intyga sannfärdigheten härav eller bevisning om Sonens … härutinnan emot deras bestridande (?) i övrigt förekommit så frias även sonen från ansvar till följd av berörda angivelse.


Angående därest angivelse att Britta Maria Jönsdotter skall hava utfarit i svordom mot sin styvsvärmoder äldre Roslins hustru Catharina Aronsdotter och mot henne varit otidig, så har Urtima Tingsrätten funnit att Brita maria förde vid ett tillfälle för minst tvenne år sedan under samtal med sin styvsvärmoder nyttjat uttrycken, ”de hade ätit köttet av hennes bord men benen skulle de ej få smaka”, ävensom berörda vittne uppgivit att Brita Maria svurit men enär sådant varken … emot Catarina Aronsdotter eller vittnen intyga, huru de är Brita Maria Jönsdotter nyttjade uttryck, vilka vittnena ansett utmärka svordom fallit, befriar Rätten Britta Maria från det å henne yrkade ansvaret.

Vidkommande därefter angivelse, att Olof Gustaf Roslin med våld den 1a Aug 1849 skall hava fråntagit sin fader Olof Roslin en från Olof Gustaf utmätt och hos Olof Gustaf Roslin insatt kaffepanna samt slagit fadern blå och blodig så är … av Olof Gustaf Roslin erkänt och av vittnena Jacob Wärja och Cajsa Lena Pehrsdotter intygat, att Olof Gustaf samma panna från Olof Roslin hämtat i avsikt att deruti koka kaffe åt berörda vittnen, men då Olof Gustaf Roslin varken därmed synes haft för avsikt att pannan sig olovligen tillägna eller där är styrkt, att pannan av Olof Gustaf Roslin blivit fadern med våld avhänt så… anser Urtima Tingsrätten ansvaret å Olof Gustaf Roslin härföre icke… ega rum därifrån han ock befrias. Beträffande åter angivelsen, att Olof Gustaf Roslin skall den ? aug 1849, när hans fader varit med åkerskörd sysselsatt hava honom med slag och hugg överfallit och därvid med en skördeskära bortskurit ett stycke hud från faderns arm, så har Urtima Ting Rätten af undersökningen inhämtat att Olof Roslin till sin bemälde son från sig överlåtit besittningsrätten till Holmträsk hemman No 3 1/16 och No 1 ½ mtl, att Olof Roslin likväl förmenat sig därifrån böra åtnjuta förgånga och att då sonen vägrat honom detta, Olof Roslin företagit sig att från sonens åker berörda dag avskära säd, och som rätten edeligen hörde vittnena Lars Ersson och hans hustru Anna Lisa Jacobsdotter intygade vilka av Olof Roslin blivit tillkallade och uppmanade att stå dolda för hans son Olof Gustaf uti en till åkern närbelägen lada, giva akt på vad därmed hända kunde intygat, att vittnena samtidigt åsett, det Olof Gustaf Roslin försedd med en käpp i ena samt en åkerskära i den andra handen ankommit till det ställe hurusom fadern börjat skära och med käppen först slagit skäran ur faderns hand samt sedan Olof Gustaf Roslin bortkastat sin skära stött fader omkull och med käppen vidare tillfogat honom två eller tre slag utan att vittnena likväl då eller senare varseblivit att Olof Gustaf med någon skära eller annat instrument förorsakat den skada bestående däruti att ett stycke hud efter nämnda tillfälle syntes lösskuret å faderns arm som är fördenskull och under Olof Gustafs Roslins anmärkning,att sistnämnda vittnen borde anses jäviga, enär de dels voro hans ovänner och dels blivit ställda i försåt inte förtjänar laga avseende, särdeles som någon giltig anledning till den föreburna ovänskapen icke är vorden ådagalagd, så anser Urtima Tings Rätten Olof Gustaf Roslin emot sitt… att han sin fader Olof Roslin skuffat och slagit, varföre och Olof Gustaf Roslin jämlikt 14 Cap 2 o 3 MB [Missgärningsboken] samt kung Br 28 febr 1793 döms att å Länshäktet undergå 28 dagars fängelse med vatten och bröd att en söndag stå uppenbar kyrkoplikt samt göra sin fader offentlig afbön, och skall Olof Gustaf Roslin därjämte gottgöra Fjärdingmannen Sundqvist för Roslins inställande i Tingsrätten tvenne gånger 10 Rd, Olof Gustaf Nilsson som till … Ting varit beordra inställa vittnet Anna Lisa Jdr, men henne icke anträffat 7 Rd. Nämndeman Stenström som vittnat och parters kallande 6 Rd 42 S. Vittnena Lars Ersson och Anna Lisa Jacobsdotter med 5 Rd Bo och åt dem var.


Olof Roslin bör däremot ersätta vittnena Jacob Wärja och hans hustru Cajsa Lena Pehrsdotter med tillsammans 6 Rd och Christina Öhlund med 3 Rd, Anders och Erik Boström med 10 R 16 S, till dem vardera, Nils Petter Holmström med ? allt Banco och skola då vittnena Lars Ersson och hans hustru tillkommande ersättningar vid bristande tillgång hos Olof Gustaf Roslin utgå af allmänna medel.


Detta utslag med undersökningar i övrigt kommer dock att underställas Kungl Maest och Rikets … Svea Hofrätts vidare prövning och granskning och bliva emellertid Olof Gustaf Roslin förpassad till Länsfängelset för att där avbida Kungl Maj:ts utslag som avsadn (?) med hänvisning till …
År och dag som ovan
På Urtima Tings Rättens vägnar
A. M. Eurén
Kungens Trotjänare Landssekreterare och t.f. Brottsmålsdomare i Norrbottens Tingslag.



Jokkmokk Dombok 1855.


Säljare Hans Petter Wikström, Holmträsk av Lösöret i Holmtr för 581:40. Köpare Handl. Erik Hedström i Harads.

På domarembetets vägnar
Underteckn. 3 dec 1854.


Jokkmokks Domsaga. 1853-1855.


Läto f. d. kronohemmansåboen Olof Olofsson Roslin och hans hustru Carin Olsonsdr [Aronsdotter] Holmträsk igenom Bondesonen Hans Johansson Harlin i Harads Öfver Luleå Socken ingifva följande testamente. Ur undertecknade Testamentena under varandra (?) att den egendom som vi eger och har och den som hädanefter tillkommer warder samt om något hädanefter, med lag och rätt till (…) att vilkendera makan af oss, som efterlever, ega all kvarlåtenskap och nyttja den bäst den kan och gillar, vilket skedde i tillkallade vittnens närvaro som försäkras. Jokkmokk och Holmträsk den 26te Jan 1855.


Olof Roslin och dess hustru Cajsa Olausdr [Aronsdotter] (bomärken), vittna: Jonas Jacobsson Kåbdalis, Johan Hansson Engfors i Qvarnån (?).


Å ofwanstående testamente förklarar vi oss å (…) samt att det har skett med fri vilja, sunt förstånd och moget betänkande, och som härmed i samma vittnes närvaro försäkras Jokkmokk och Holmträsk dag som ovan.


Olof Roslin och Cajsa Olausdr [Aronsdotter?] (bomärken), vittna Jonas (ev. Johan) Jacobsson i Kåbdalis, Johan Hansson Engfors i Qvarnån (bomärken). Efter uppläsandet (…). Sedan någondera av makarna Olof Roslin o Carin Olausdr [Aronsdotter?] avlidit, har enl 18de kap: 1a § Ärfedabalken (?) den efterlämnade makan på det sig (…) som, efter 6 månaders förlopp först infalla (?) erhållas skall.



Jokkmokk Dombok – Luleå domsaga 1855-1859.


Då till behandling upprepades instämda (?) målet mellan f. kronohemmanåbon Olof Roslin i Holmträsk å dess son Hans Petter Olofsson Wikström därstädes angående kns yrkande om ersättning för betydande skjutsar till Jokkmokks kyrkplats under flera års tid vilka skjutsar skulle åta afhandling rörande Holmträsk hemman 1/8 Mtl No 1. Roslin vars Pn frånvarande förbundit sig som antecknades. 17 mars Johan Ersson i Koskal.
Sidan senast uppdaterad: 2013-05-08

Klockringare i Piteå

Den viktiga uppgiften att sköta klockringningen i kyrkorna förr i tiden kunde innehas av en vanlig bonde, men utan notering. Därför kan no...