torsdag 22 november 2012

Walfred Bergdahl i Amerika

Walfred (Walfrid) Bergdahl (1886-1970) var min farmors farfars yngsta bror, född den 6 december 1886 på ett torp i Ale, Nederluleå. Han flyttade till Luleå domkyrkoförsamling den 5 januari 1909 som arbetare. Vistelsen där blev dock inte långvarig. Redan den 13 mars samma år fick han kungens godkännande för att resa till Nordamerika och han var 22 år. Resan utgick med ångaren Orlando från Göteborg den 21 april och gick via Grimsby, Liverpool i England. Därifrån gick resan med ångfartyget S/S Celtic som ankom till Ellis Island, New York den 3 maj. Han skulle träffa en vän på adressen 419 Jefferson street, Seattle i Washington. Walfred reste bland annat med Axel Isaksson (23 år) från Ale (som hade vistats i Washington 1903–1908), Hildur Teresia Isaksson (17 år) från Ale, och Johan Alfred Burman (26 år) från Luleå. Två äldre bröder till Walfred hade rest till Amerika redan på 1880-talet och år 1910 reste även den två år äldre brodern Helmer till Seattle.

Samling i Gammelstad 1907 el 1908 där Walfred ses sittande 2.a från vänster.
Walfred Bergdahl i unga år.
Walfred och en kamrat troligen omkr 1909
Passagerarlistan från Göteborg till Grimsby.

I passagerarlistan till New York uppgavs Walfred vara 5 fot och 9 tum lång (171 cm). Jag har hittat honom i Census 1910 och han var då målare (painter house) i Seattle City (ward 7), King County i Washington. Han skrevs i snickaren John Holms hushåll vilken hade kommit till USA 1889 och hade svenskfinskt ursprung. I samma hushåll bodde även Walfreds bror "Elmer" (Karl Helmer*) som hade kommit till USA tidigare samma år. 
Census 1910 där Walfred och brodern "Elmer" Bergdahl återfinns.

Den 11 februari (?) 1912 gifte Walfred sig med Alma Elisabeth Flodström som hade kommit till USA 1907. Hon var också född i Ale 1887, så de kände varandra sedan tidigare. I äktenskapet föddes följande fyra barn: Ruby (1913–2003), Nancy (1915–1998), Evelyn (1918–1992) och Sidney "Sid" (1925–2007), som alla bodde i Washington state. Familjen talade till en början bara svenska. När sonen ”Sid” började skolan vid sex års ålder kunde han enbart svenska, men efterhand övergick familjen till att enbart prata engelska. Kort efter giftermålet blev familjen jordbrukare i Arlington, Tafton township, Snohomish County i Washington. Jag har hittat Walfreds mönstringskort från det första världskriget. Där anges att han var jordbrukare i Tafton, att han hade gjort sex månaders militärtjänst i Sverige för Röda korset, samt att han just hade tillfrisknat från en stroke. I Census 1920 anges Walfred som jordbrukare på en vanlig farm. I Census 1930 angavs han som skogsarbetare (”Cutting Bolts in Logging camp), men han var också snickare. Walfred blev amerikansk medborgare den 18 mars 1922. I census 1940 angavs Walfred som forman logging. 

Omkring 1943 flyttade de till Seattle. Hustrun Alma dog den 25 januari 1966 och då var de bosatta på adressen: 823 North 104th St. Walfred dog den 10 januari 1970 i en ålder av 83 år och han bodde på adressen 702 N. E. 117th. Makarna är begravda på Green Lake Funeral Home på kyrkogården Evergreen.

Vykort daterat 24 januari 1910.
Ett lite senare vykort där Walfred skriver att han skulle skicka brev till alla sina syskon.
Foto på vykort med Walfred i mitten.
Vykort med bröderna Walfred och Helmer Bergdahl
Makarna Alma och Walfred Bergdahl på ett vykort
Familjen Bergdahl omkr 1927
Walfred, Evelyn, Nancy, Ruby, Sidney och Alma
Walfreds mönstringskort från 1.a världskriget 1919.

Declaration of intention 1915
Alma, Sid och Walfrd Bergdahl på 1940-talet
En vy över Bergdahls gård och Helmer bodde i ett hus på samma gård
Makarna Bergdahl och de tre döttrarna (foto ev. före 1925 då sonen Sid föddes)
Walfred med sin brorson Ed och hans hustru från Canada. År 1966
Det var första gången de återsågs sedan Ed flyttade till Canada 1927
Walfreds mönstringskort från 2.a världskriget 1942.


Walfred och Alma besökte sina släktingar i Norrbotten ett antal gånger. Första gången var troligen redan på 1920-talet enligt min farmor Ronny. ”Fred” var 80 år då han för sista gången besökte Norrbotten (1966 eller 1967). Då var han även och besökte mina farföräldrar och min pappa som då var ca 15 år i Hälleström, Sjulsmark. Då han kom hem efter denna resa kunde han berätta att han varit med om en picknick där mer än 200 släktingar mötte upp! Döttrarna besökte Sverige omkring 1975. Jag kom i kontakt med sonen ”Sid” via brev år 2000 som skickade information via brev och han gjorde även en film där både Walfred och Helmer är med. Genom honom kom jag även i kontakt med en dotter till Nils Edwin (”Ed”) Bergdahl (1904–1987) i Canada. Han var en brorson till Walfred och kom till sin farbror i Washington 1923, men flyttade till Canada 1927.

Sidan senast uppdaterad: 2012-11-22.

tisdag 20 november 2012

Arthur Bergdahl i Amerika


Den här skriften handlar om min farmors farbror Arthur Walfred Bergdahl (1900-1969) som emigrerade till USA från Älvsbyn, Norrbotten år 1923. Min farmor Ronny som då var 2 år och 2 månader har ett minne från att alla satt samlade i köket och var ledsna och att hon satt på vedbänken. Det var troligen då Arthur reste för att aldrig mer få återse sin familj. Arthur var gift en kort tid i USA men blev frånskild och dog barnlös i Kalifornien. Arthur var med i kriget och skickade tre brev hem till sin yngsta syster Ruth efter att ha kommit tillbaka till "det civila livet" 1945.



Två dagar före sin 23-årsdag tog jordbruksarbetaren Arthur Bergdahl ut en flyttattest till Nordamerika den 10 juli 1923. Han hade blivit inskriven som värnpliktig år 1920 och orsaken till resan tros ha varit att slippa militärtjänsten. För att ha pengar till resan tog Arthur de 23 juli ett lån på 1000 kr (motsvarar ca 25 400 kr med penningvärdet för år 2010) med 5 % årlig ränta, dvs. 50 kr. Resan utgick från Göteborg den 21 augusti med ångfartyget S/S Drottningholm och anlände till Ellis Island, New York den 1 september. I passagerarlistan framgår att han hade 25 dollar på fickan, var 168,5 cm lång, hade för avsikt att stanna fem år i USA (dvs. till 1928) och skulle träffa sin yngsta farbror Walfred Bergdahl i Arlington, Snohomish County i Washington.


Hemgården i Altervattnet, Älvsbyn på 1940-talet.

Arthurs skuldsedel på 1000 kr i samband med Amerikaresan.

Passagerarlistan från Göteborg med ångfartyget Drottningholm 21/8 1923 till New York
Ångfartyget Drottningholm.



Passagerarlistan för ankomna resenärer till Ellis Island, New York 1/9 1923. Rad 5 Arthur Bergdahl.
Foto av Arthur troligen från ungefär 1923.

På lånet som Arthur tog i samband med sin Amerikaresa år 1923 betalades den årliga räntan på 50 kr till och med år 1931. I juni 1933 avbetalades 632,75 kr som utgjorde Arthurs arvslott efter sin mor.

Det finns ett vykort med foto av Arthur taget i Chicago, Illinois år 1926, vilket innebär att han hade vistats max 2,5 år i Washington. Fotot togs hos Radium Studio, 847 Belmont Ave, Near Clark och Arthur har skrivit det lite otydliga datumet 24/1 26. Hösten 1929 inträffade den stora depressionen som kom att hålla ett hårt grepp fram till 1933. Det kan möjligen ha varit detta som fick Arthur att stanna kvar i USA. I hans Social Security Act daterad den 1 december 1936 framgår att han då bodde på adressen 88 Hollywood i Wayne County, Michigan. Han jobbade för flyttfirman Allways Moving Company på samma adress. I Detroit hade Arthur några kusiner på sin mammas sida, men det verkar inte som att de hade någon kontakt. Han har dock inte återfunnits varken i Census 1930 eller 1940 och inte heller i 1940 Directory för Detroit. På adressen 88 West Hollywood bodde familjen Lawrence Driscoll år 1940 (även 1930) som arbetade med flyttning av hushåll. Makar, en svärson och två inneboende (varav en chaufför) jobbade då i en flyttfirma, så det var alltså på denna adress Arthur bodde fyra år tidigare. 


Vykort av Arthur Bergdahl, Chicago, Illinois år 1926


Arthur Bergdahls Social Security act undertecknad i Michigan 1 december 1936

Efter närmare 20 år i USA blev Arthur amerikansk medborgare vid U. S. District Court i Nebraska, Omaha den 7 maj 1943. En första ansökan hade blivit gjord i Detroit i januari 1941. Den 11 november 1942 gick Arthur in i amerikanska armén i det 2.a världskriget. Han lär ha varit i Tyskland och syskonen väntade då att han skulle komma hem till Sverige där han hade kontakt med systern Agnes. Det berättas att Arthur drev ett eget företag men när kriget var slut och Arthur återvände hem till USA, så lär en kompanjon ha tagit företaget ifrån honom.

Brev till yngsta systern Ruth 1945

Under år 1945 skickade Arthur bland annat tre brev till sin yngsta syster Ruth i Luleå. Dessa var daterade 17 juni, 21 september och 3 december och han bodde på adressen 4166 Holcomb Avenue i Detroit, Michigan. På den adressen återfinns fransmannen och snickaren Joseph Morsaint med sin familj i folkräkningen 1940. I det första brevet tackar Arthur för systerns välkomna brev och skriver: "Du är kanske förvånad över att jag är här i America igen. Du är nog inte den enda som är förvånad för det är jag själv. Jag är nu hemma för gott. Har varit i Armén nära 3 år män är tilbaka i civila livet igen. Och de bästa är ju väl at Kriget är över in Europa. Så nu hoppas vi att allt går bra och det snart blir över med Japan också. Så efter allt mitt resande jag är hemma igen för närvarande skall jag försöka ta livet lätt. Då jag antar jag tröttnar fort med att gå runt å ingenting gjöra så nästa månad får jag väl börja arbeta igen". Arthur skriver också att han inte är så överförtjust i att gifta sig än, "så det får väl bli när det blir tänker jag". Han skulle även skriva brev till sin bror och systrarna samt att "Kan hända efter allt det här bråket är över jag tar en trip hem och hälsar på er någon gång. Skulle vara trevligt att få se er en gång till".




I nästa brev daterat den 21 september skriver han: "då jag inte förglömt Svenska så är det på samma gång hårt att finna de rätta orden var med jag kan utrycka mej. Men jag gjör mitt bästa, om jag skriver oftare kommer det väl tillbaka i minnet igen". Han hade varit sjuk och blivit mager: ”Jag börja arbeta när jag kom hem från Armén så var jag tvungen att sluta efter tre veckor”. Han hade fått besöka en doktor i Minnesota och fick ligga under en "X-ray mashine" (röntgen) största delen i tre dagar: "Så när jag fick veta vad som var fatt så var jag ändå glad". Han hade fått operera sig för en månad sedan och skriver: "kan ej gjöra någonting för en par månader till. Känner mej frisk igen. Äter som en Häst. Men det kostar så gräsligt mycke pängar. Jag är väl känd här i Detroit så arbete får jag var som hälst. Jag arbetar i Snickar yrket och har ett gott arbete i en Bank". På frågan om hemlängtan svarar han: "Jo jag tänker på er ofta. Men om jag skulle trivas i Sverige well, jag har inte försökt. Men jag tror jag känner mig mer hemma här i America. Alla mina vänner o bekanta är här, så jag tänker Sverige skulle bete sig främmande efter jag sett mina syskon. Jag lovar ingenting men efter något år är det nog möjligt jag kommer hem för en visit".



I ett brev den 27 december kommenterar Arthur ett paket som han fått av systern Ruth med någon form av skulptur: ”Jo vist efter jag öppnat paketet nog mins jag alltid Norrbotten vintern o Lapparna". Han skriver bland annat att "Jag är glad att jag lever i America. Jag också hoppas om lyckan går med mig att vi kan mötas en gång till om en par år". 

Den 17 maj 1947 gifte Arthur W. Bergdahl sig i Wenatchee, Chelan i Washington med Hollis Gardner från Iowa. Han bodde då i Ephrata, Grant County i Washington. Lyckan blev dock kortvarig eftersom den då 36-åriga Hollis Bergdahl (f. ca 1913) av någon anledning begärde skilsmässa (enligt muntlig uppgift lär hon ha fallit för en annan man). Den verkställdes i tingsrätten den 13 juli 1949 enligt en notis i tidningen Council Bluffs Nonpareil, Iowa.


Vigselattesten 19 maj 1947 i Washington.


I ett brev till farbrodern Walfred i Washington i september 1948 skriver ”Art” på engelska från ett sjukhus i Kalifornien. Han tackar för en inbjudan och kanske skulle han kunna träffa dem före våren beroende på hur länge han måste stanna där. Trots många försök kunde han inte gå upp i vikt och hade väldigt lågt blodvärde. Han mådde ändå lite bättre än då han hade kommit dit för en månad sedan och en operation väntade eventuellt för gallsten. Han fick förlita sig på att vänner skötte hans bestyr men hade blivit bedragen både till höger och vänster. Förmodligen skulle han behöva gå till rätten för att få det löst. Om han hade pengar kvar efter detta så hoppades han på att kunna bygga sig ett eget hem.

Arthur Walfred Bergdahl återfinns i röstlängder i Los Angeles i Kalifornien åren 1948, 1950, 1952 och 1954. Kontakten med Sverige bröts när systern Agnes och hennes make inte besökte honom under deras amerikaresa. 

Arthur W. Bergdahl avled av lunginflammation, 68 år gammal den 18 februari 1969 på ett sjukhus i Rubidoux, Riverside i Kalifornien. Ur dödsattesten nedan framgår det att han hade ramlat från sin säng och ådragit sig en höftfraktur. Begravningen skedde 25 februari på Elsinore Valley Cemetery i Riverside och eftersom den betalades av staten så finns det ingen gravsten uppsatt och det är inte utmärkt var han ligger begravd. Jag har fått hjälp med ett foto från platsen där han ligger begravd och finns. Se sidan find a grave for Arthur Bergdahl >> Det står också att han var frånskild och att han var bosatt på adressen 31418¼ West i Yucaipa, Patton i San BernardinoCounty. När man söker på adressen på Google maps på internet verkar det som att det går en stor bilväg där idag, drygt 40 år senare. 

Dödsattesten från Kalifornien 1969

I Älvsbyns förhörslängd 1915–27 har det antecknats när och var Arthur Bergdahl avlidit enligt ett meddelande från Frälsningsarmén i Stockholm. Eftersom detta var det sista spåret av honom i Sverige så var det också där noteringen lämpligast kunde göras. 




Senast uppdaterad: 2014-06-27.

torsdag 8 november 2012

Förnamnet Maria

Genom en gemensam anmoder har förnamnet Maria funnits i både min och min frus släkt alltsedan år 1790. Hon hette Maria Olofsdotter och var född i Håkansön, Piteå den 5 december 1790, dvs. drygt 210 år sedan!

Maria gifte sig 1812 med Anders Andersson Bäckström (1786-1858) i Porsnäs 13 i Harrbäcken. Deras dotter Maria (1818-1902) gifte sig med Jonas Nyman och de blev slutligen bosatta i Hälleström. Dottern Anna Margareta (1816-1882) gifte sig i Håkansön och efter hennes dotter Maria Lovisa (1847-1931) har namnet gått vidare i alla generationer i min frus släkt. Vår dotter Sara Maria Isabelle (f.2005) är nu den nionde generationen där namnet Maria finns!
Kopia från födelseboken för Maria år 1790.
Marias dotter Anna Margareta (1816-1882)

Marias son, riksdagsmannen Anders Bäckström
(1820-1883) i Harrbäcken

tisdag 6 november 2012

Björklundare i Amerika och i Kanada

Min frus farmors farfar Axel Björklund (1870-1935) i Brändön, Nederluleå vistades i Washington, USA 1907-1909 där han arbetade i skogen för att tjäna pengar till familjen. Han hade även vistats i Brittish Columbia, Vancouver i Kanada 1891-1892, men från den senare resan finns ett bevarat vykort och ett brev. Här följer min berättelse om Axels två arbetsresor till landet "over there"!

Första resan 1891-1892

Axel Björklund var född den 21/5 1870 i Brändön nr 5, Nederluleå. I husförhörsboken anges att han utflyttade till Nordamerika den 2/7 1891 och han var då 21 år gammal. Han lär ha vistats i Vancouver, Brittish Columbia i Kanada (enligt uppgift från passagerarlistan för den andra resan). Axel återvände till Brändön den 8/12 1892 efter 1 år och 5 månader i Amerika. 

Andra resan 1907-1909

Den 21/10 1907 fick Axel Björklund attest till Nordamerika och det var flera Brändöbor som reste samtidigt till Seattle i Washington, bland annat svågern Erik J. Eriksson. Axel lämnade sin gravida fru Maria och barnen Gideon (min frus farmors far), Lea, Arvid, Helmer och Arthur. Syftet med resan var att tjäna pengar som skogsarbetare. Resan utgick från Göteborg den 30/10 till Grimsby med ångaren Rollo och vidare från Liverpool den 2/11 med fartyget Lusitania som ankom till Ellis Island, New York den 9/11. I passagerarlistan framgår att Axel var 1,71 m lång, brun hårfärg och blåa ögon och skulle till sin bror Johan på adressen 817  (alt. 317?) ½ 8th Avenue i Seattle.

Urklipp från passagerarlistan från Göteborg med Axel Björklund överst.

Urklipp från passagerarlistan från Liverpool till Ellis Island, New York 1907
med Axel Björklund på rad 4.

Det finns ett vykort med foto på Axel, brodern Johan och svågern Erik samt ett brev som Axel skrev i Brinnon, Jefferson County i Washington den 11/4 1909. Brinnon är ett mindre samhälle längs Hoodkanalen på östra sidan av nationalparken Olympic National Forest och vid den här tiden var skogsindustri en viktig näring därBrevet fanns bevarat vid murstocken på vinden till Axels gård och ses nedan. Där skrev han att han fått ett brev från sin familj nyligen. Han hade det bra och knogade i skogen sex dagar i veckan och hade väl inte lite men ville tjäna så mycket som möjligt men tyckte att det lika gärna kunde vara jämn dagpenning i "kamparna" (logging camps). Det var bara han och en till som hade samma och de andra hade mindre och nu höll han på med "under kotta".

Axel kom tillbaka hem till Brändön enligt attest den 8/12 1909 och familjen hade utökats med sonen Holger den 21/6 året innan (7 månader efter att Axel reste till Amerika). Svågern Erik återkom till Brändön den 19/2 1910.








Sannolikt Hans Petter Björklund 1887-1890
Axels bror Johan Jakob Björklund (1861-1951) reste den 10/8 1888 med ångaren Romeo från Göteborg till Hull i England. Destinationen var Wiktoria, Brittish Columbia i Kanada. Han återkom troligen 1889 eller 1890 då han står med i folkräkningen för Brändön sistnämnda år. Brodern Hans Petter Björklund (1868-1961)  reste från Göteborg med ångaren Romeo till Hull i England den 17/6 1887 och kom via Liverpool till New York den 6/7. Destinationen var Medicine Hat, Port Arthur i Kanada. Han återkom till Brändön 24/10 1890. För brodern Nils Erik finns noteringen Nordamerika utan närmare uppgift (han gifte sig redan 1888 och dog 1895). Det finns ett fotografi taget av W. P. Coughlan, Nanaimo, Brittish Columbia som sannolikt är en av bröderna Björklund. Han hade en ring i örat och enligt Axels barbarn Ruth (f.1930) så hade "Petter-Brorn" det och därför är det antagligen han.

Brodern Johan reste åter till Nordamerika våren 1905 och skulle till en vän i Olymphia, Washington. Däremot står det i husförhörslängden att han återlämnat flyttbetyg till Nordamerika den 7/9 1908. Jag har inte hittat uppgift om när han återvände, men det var före 1909 eftersom Axel skrev i sitt brev till sin hustru att hon kunde fråga Johan.


Sidan senast uppdaterad: 2013-01-26.

söndag 4 november 2012

Emigrantforskning

Emigrantforskning

Min emigrantforskning började med två adresser till släktingar i USA. Det här var år 2000 och jag ville försöka ta reda på mer om de släktingar som utvandrade till USA från början av 1880-talet fram till min farmors farbror år 1923. Förhoppningen var stor och efter några dagar fick jag mitt första e-mail med svar från en av släktingarna jag skrev brev till. Det andra svaret kom som vanligt brev. De var glada för att få kontakt med släkten i Sverige eftersom deras släkt kom till USA år 1902 och 1910 genom två bröder. Jag fick hjälp att söka uppgifter i amerikanska Census och började även att söka uppgifter där själv. Då var inte folkräkningarna indexerade i samma utsträckning som idag. 

Jag tycker emigrantforskningen är en mycket intressant del i forskningen och att hitta uppgifter om en svenskfödd person i det så otroligt omfattande USA är häftigt! Det är möjligt men ibland krävs det både tid och tålamod. Genom tillgång till ancestry.com kan man söka efter släktingar i olika index, ex. Immigration & travel, military (här kan ofta personens hela och svenska namn stå!) och så folkräkningarna 1900, 1910, 1920, 1930 och nu i år 1940.

Jag har hittat mycket intressanta uppgifter om släktingar i USA, bland annat om Axel Bergdahl som jag skrivit lite kort om nedan men även om hans bror Nils Olof Bergdahl som jag skrivit om tidigare på min blogg. Här nedan har jag också skrivit kort om Isak Nilsson från svenska Tornedalen. 


Axel Bergdahl (John Berdahl) (1862-1926)

Axel och Anna Bergdahl 1913
En person i min emigrantforskning som jag fick söka länge och mycket efter var min farmors farfars bror, Johan Axel Bergdahl (1862-1926), som emigrerade till Kansas år 1883. Han återvände till sin hemby 1912 och gifte sig året därpå, vistades sedan i Oregon 1914-1916 och kvarstod som amerikansk medborgare. På ancestry.com hittade jag John Bergdahl i passagerarlistan där det stod att han skulle till sitt hem i Warren och på resan dit hade han en brorson med sig. John var alltså hans tilltalsnamn i Amerika. Axel jobbade som snickare i Ale och byggde ett litet hus till sig och hustrun Anna. I bouppteckningen framgår att behållningen i boet var 9311 kr och det motsvarar cirka 230 000 kr med dagens penningvärde. Den amerikanske medborgaren "John Berdahl" hade alltså bra med pengar! Vid hans grav i Gammelstad finns  ett enkelt vitt träkors uppsatt, vilket var vanligt vid den tiden. En mycket intressant uppgift framkom i dödsannonsen där det stod att Axel hade två söner kvar i USA och det gjorde mig givetvis intresserad av att försöka ta reda på mer om hans familj där.

Axels grav i Gammelstad
Ett besök hos en släkting resulterade i ett foto på en liten pojke taget i Council Grove, Kansas av samma fotograf som fotade Axels bror Olle. Jag förstod att det måste vara en av sönerna och kontaktade Kansas History Society som hittade vigselbeviset mellan John och Mary Bergdahl från 1885. Jag började då söka på födda män i Kansas efter 1885 och i ett index till Census 1900 hittade jag en Frank A Berdahl i Columbia, Oregon. Han var född år 1888 i Kansas och föräldrarna var födda i Sverige. Kunde han vara en av sönerna och att de stavade efternamnet utan g, dvs. Berdahl som lät mer amerikaniserat? Jag började gå igenom Census 1900 för Columbia County och till slut (år 2006) hittade jag farmaren och änklingen John Berdahl med sina två söner Frank och George i Union, Columbia i delstaten Oregon! Hustrun (Maria "Mary" Albertina Wikstrom) som var född i Råneå dog redan 1896. Båda sönerna var gifta men det var bara George (1891-1935) som hade en son, "Bill" och han dog barnlös i Washington 1994. Däremot har jag kommit i kontakt med styvbarn till Frank som var släkt med honom eftersom han gifte om sig med sin avlidna kusins änka. 


Farmaren John Berdahl


Isak Nilsson (1856-1926) från Kivijärvi till USA 1882

Min mormors morfars bror Isak Nilsson, Kivijärvi i Korpilombolo reste tillsammans med fyra andra personer till Nordamerika den 19 juni 1882. Jag trodde inte att det inte skulle vara möjligt att hitta Isak i Amerika eftersom det är ett så vanligt namn. Men efter att ha hittat uppgiften om att Isaks två systersöner reste till Nordamerika så tändes förhoppningen att hitta honom. Det visade sig att systersonen Arvid Hurula (1883-1963) emigrerade till USA 1903 och återfinns i databasen Ellis Island (New York) dit han kom 25 december 1903 och skulle träffa sin "Uncle" (morbror) Isak Nilsson i Luini, Portland i Oregon! Här kom jag alltså Isak Nilsson på spåret i Amerika. Via internet hittade jag uppgiften om att Arvid övertog en gravplats efter "Isaac Nelson" på Stewart Creek Cemetery i Quincy, Oregon. Denna hade Isaac Nelson köpt den 30 september 1909 för $5.50. Det förefaller som troligt att Isak hade kontakt med sin släkt i Sverige eftersom Arvid kom till honom. Isak fanns alltså i Oregon. I Amerikanska census 1900 återfinns Isaac Nelson som hyresgäst och snickare i Oak Point, Columbia County i Oregon. Där framgår att han var född i oktober 1856 (datumet är otydligt, men första siffran är en 1). Han uppgavs som änkling, hade kommit till USA 1882 och var född i Sverige liksom båda hans föräldrar. Jag har även hittat en Isaac Nelson i census 1910 i Oak Point men jag är inte helt säker på om det är rätt person. Denne angavs vara 24 år, kom till USA 1900, var född i Finland, arbetade som snickare och var amerikansk medborgare. I samma hushåll bodde svägerskan Mary Multanen som var född omkring 1882 i Michigan och hon gifte sig året därpå. Hon arbetade som kockerska på ett hotell.

Från Reference Archivist i Columbia, Oregon har jag fått uppgiften att det finns ett dokument för Clatsop County, Oregon från när Isaac Nelson ansökte om att få bli Amerikansk medborgare. Han var då bosatt i Quincy, Columbia i Oregon och var född i "Tornia", Sweden. Redan 26 oktober 1884 lär han ha ansökt om att få bli medborgare i staten Wyoming, så eventuellt var det dit han först kom 1882. 

Mer och oväntade uppgifter fick jag om Isak efter ett telefonsamtal med en släkting som hade hittat en gammal dödsannons efter just Isak Nelson. Han dog nämligen under en predikotur i Ullatti, Gällivare i Sverige den 8 november 1926! Han återfinns både i Gällivare och i Korpilombolo dödbok och Gällivare står: Lekmannapred. amerik. medborg. Isak Nelson (Nilsson) fr. Astoria i stat. Oregon Nord. Amerika änkl. född 18 oktober 1856. Dödsort: Ullatti. Begr i Korpilombolo Attest till stat. C-byrån den 8/11 26. Isak var alltså en laestadiansk lekmannapredikant och på resa till hembygden. Han begravdes i Korpilombolo den 21 november. Det var hans syster Vilhelmina Gustafsson (1860-1934) som satte in dödsannonsen i Haparanda-Bladet den 7 december. Isak blev 70 år gammal, hade varit gift men hade inga barn. Jag har hittat Isaac Nelson i Census 1920 och han bodde då fortfarande i Oak Point som hyresgäst. Han var då föreståndare för en varubutik och hade blivit amerikansk medborgare 1906.

Kopia från dödboken 1926 där Isak återfinns 8/11.






Census 1920 där Isaac Nelson ses överst.


Sidan senast uppdaterad:2013-01-03.

Min egen antavla

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 gen...