Christer Öbergs släktforskarblogg

Anders Abrahamsson blir indelt soldat för roten nr 42 Eldstål i Kuivakangas i Övertorneå den 28 mars 1774 och uppges i Generalmönstringsrullan vara ogift och 19 år, dvs. född 1755. Enligt husförhöret är han emellertid född 1751, vilket verkar vara mer korrekt. Roten tillhör inledningsvis Majorens kompani, men ingår sedan 1779 i Förste Majorens kompani och stationerad i Korpilombolo. Soldat Eldstål är 5 fot och 7½ tum lång, han är hemma och sjuk 1786 och 1789, närvarande vid Generalmönstring 1790 och 1792 samt sjuk på rotan 1802. Han gifter sig runt 1777 med Margareta Nilsdotter (1752-1819) och de får barnen: Brita (1778-1866, Kivijärvi nr 3, "Anttu") och dödfödd son (1778), "Stina" (1780-1860, Paturi), Abraham ("Aapo", 1783-1849, Kivijärvi nr 1, "Aapo"), Lars (1784-1825, Kivijärvi nr 1) och Ella (1787-1847, Pirttiniemi nr 5). Frågan är dock var Margareta kommer ifrån, ingen vigsel har påträffats i Övertorneå, Pajala eller Överkalix församlingar. ...

Johan Wallerius Kero (1895–1980), min morfars farbror emigrerade från Ohtanajärvi, Korpilombolo till USA som 18-åring. Den 20 juni 1914 reste han från Trondheim till Amerika utan attest (”reiseløyve intet”) med fartyget Haakon Adelsten (han skrevs in i boken över obefintliga i november 1915). Han uppgavs som gruvarbetare och skulle till kusinen Walter Kero i Hancock, Michigan (dock med felaktig uppgift att han var född 1891 i Alkula, Finland). Sju dagar senare gick resan från Glasgow, Skottland med S/S Scandinavian Allan line och anlände till Quebec i Kanada den 5 juli. Det berättas att resan till Amerika skedde rätt så plötsligt och att det inte var många som visste om att han skulle resa. Han betalade själv för resan dels med inkomsten som skogsarbetare och dels med pengarna för två sålda kor. Wallerius fick direkt arbete i koppargruvorna för Quincy Mining Company med följande anställningar: · 18/7 1914 - 28/6 1915 Labo...

Karl Gustav Kero (1855–1925) var född i Liviöjärvi, Pajala och en bror till min morfars farfar. Han var dräng hos Tornbergs i byn vid tiden då han som 27-åring emigrerade till Amerika (samma år som hans systers familj flyttade till Norge och den sommaren avled modern). Flyttattesten daterades den 7 juni 1882 och mellan maj–juli utflyttade tio personer från Pajala till Nordamerika. Gustav lär ha rest via Norge och arbetade i guldgruvorna i området "Black Hills" i South Dakota och där startade guldruschen 1875. Gustav kom hem den 29 augusti 1886 och gifte sig redan den 2 oktober med Vilhelmina Tornberg. Det berättas att målet med resan var att tjäna pengar för att kunna köpa halva Kero-hemmanet i Liviöjärvi, men det hade redan hunnit bli sålt. Istället köpte han ett hemman i Ohtanajärvi, Korpilombolo och där blev familjen bosatta våren 1887. Utflyttade från Pajala 1882 Det finns ett foto av K. G. Kero från hans tid i Amerika...

Min mormors morfar hette Gustaf  Vilhelm Nilsson (1851-1917) och bodde i Kivijärvi i Korpilombolo. Han var gift tre gånger och i det tredje giftermålet föddes min mormors mor Emma. Gustaf  är en intressant person som också är ett exempel på hur livet kunde se ut i dåtidens Tornedalen. Hemmansägare och första giftermålet Gustaf Vilhelm Nilsson var född den 13 mars 1851 på kronoskattehemmanet Kivijärvi nr 1, gården "Aapo" som ligger vid södra sidan av sjön med samma namn. Föräldrarna var Nils Petter Johansson (1823-1889) och Helena Abrahamsdotter (1823-1885) och hon var född på den gården. Av syskonen som uppnådde vuxen ålder blev Johanna (1847-1932) bosatt i Jänkisjärvi, brodern Isak (1856-1926) emigrerade till USA 1882 och bosatt i Oregon som snickare men avled under en predikoresa i Gällivare 1926! Systern Matilda for också till USA 1884 och Vilhelmina "Mina" (1860-1934, "Mina") i Kivijärvi. Gustaf deltog vid militärövning första gången 1872 och ...

Under 1860-talet inträffade flera års missväxt då skördarna slog fel i Norrbotten och i Västerbotten. Detta orsakade stor nöd för den naturahushållande befolkningen. Väst blev 1867 som är känt som det stora nödåret. Januari 1867 var ovanligt kall och februari, april och maj var de kallaste månaderna i mannaminne. Snön låg kvar långt in i juni månad, sommaren blev kall och regnig och hösten kom tidigare än vanligt. Frosten slog till redan i mitten av juli och ingen säd hann mogna. Den allmänt odlade potatisen blev på de flesta håll angripen av torröta. I augusti och september försvann det sista hoppet om skörd och katastrofen var ett faktum. När den totala missväxten drabbade Norrbottens län år 1867 fanns det ingen beredskap för att klara de svårigheter som följde. Lagren var tömda och spannmålsbristen för kommande år beräknades bli mycket stor. Maten bestod för många människor av barkbröd ("hälften bark i brödet") och halm som antingen bakades till bröd eller kokades till gr...

Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus...

Ett vanligt förfarande förr var att om man dömdes till böter som inte kunde betalas, så omvandlades dessa till slut till ett antal dagars fängelse. I min forskning har jag stött på några sådana fall som jag berättar om här och dessa personer fick avtjäna kortare fängelsestraff på kronolänsfängelset i Haparanda. Det första kronohäktet i Haparanda byggdes 1864 med plats för 14 fångar. I juni 1887 brann huset ner till grunden och 1890 stod ett nytt fängelse klart. Arkivet har sin början år 1865 och finns tillgängligt fram till 1923. Johan Eliasson två fängelsestraff Min mormors farfars far Johan Eliasson (1823-1892) var krononybyggare i Johannisberg, Överkalix. I Saköreslängden 1864 för Överkalix församling återfinns Johan som dömdes till 72 Riksdaler Riksmynt i böter för åverkan på kronoskog. Vid bristande tillgång på betalning skulle böterna omvandlas till 10 dagars fängelse vid vatten och bröd.  Avskrift av domen: ”S. D. Till detta Ting hade Öfverjägaren Baron Carl...