Christer Öbergs släktforskarblogg

Elida Kristina Bergdahl, min farfars farmors syster föddes den 23 oktober 1881 på torpet Ale 4:14 i  Nederluleå, Norrbotten. Hon hade åtta äldre och två yngre syskon. Som 16-åring blir hon 1897 piga på gården nr 2 i Ale och i oktober nästa år flyttar hon för att tjäna på Ale nr 3. I december 1899 flyttar hon som arbeterska till brodern Oskar Bergdahls familj i Altervattnet, Älvsbyn och där stannar hon till den 8 maj 1902 då hon flyttar hem till Ale. Hon är eller blir sjuk vid samma tid och avlider i lungsot den 24 juni samma år, endast 20 år gammal. Begravningen sker fem dagar senare i Gammelstad. I bouppteckning efter snickardottern Elida Kristina Bergdahl den 20 september 1902 framgår att hennes tillgångar består av 32,50 kr i arv efter sin avlidne far, gångkläder 50 kr och 1 st "itarr" som bör avse en gitarr värderad till 5 kr. Summan på tillgångarna blir 87,50 kr. Avgående kostnader består av medicin och doktorskostnad 25 kr, begravningskostnad m.m. 30 kr och boupptec

Den 8 mars 1937 blev min farfar John Einar Öberg (1917-1996) inskriven som värnpliktig. Han var då 19 år och bodde i Hälleström, Norrfjärden. Hans inskrivningsnummer vid Infanteriet I-19 i Boden blev 432 72/1937 och i inskrivningsboken uppgavs han som skogsarbetare. Senare samma år blev farfar hemmansägare då han köpte ett hemman i grannbyn Älvsborg. Eftersom han behövdes för arbetet med att vara med och bygga en ny ladugård på hemgården, så fick han skjuta upp detta ett år. Vid samma tid träffade Einar sin blivande hustru och min farmor Ronny som tjänade som piga i samma by.  Under år 1938 gjorde Einar tjänstgöringar mellan 4/10 - 31/12 samt 1/1 - 10/1 1939 och 26/1 - 17/3. I maj föddes sonen Curt och i augusti samma år gifte Einar och Ronny sig. Den 1 september 1939 startade det 2.a världskriget . Farfar var då inkallad som gevärsskytt och stor del av tiden var han placerad uppe i Riksgränsen. Han var inkallad för tjänstgöring 2/9 - 26/9, 15/10 - 7/12, Partiell mobilisering (Pam

Här har jag samlat några bilder från Pite-Altervattnet i Älvsbyn. Mina förfäder på min farmors sida slog sig ner som nybyggare år 1832 genom Hans Sandström (1801-1880) från Avan. Fyra av hans fem söner blev bosatta i byn som torpare och åbor (arrendatorer). De jobbade även i skogen och tillverkade tjära och träkol. Lars Larsson (1803-1863) från Arvidsjaur inflyttade till byn år 1840, gifte sig och familjen bodde vid "Vika" på södra sidan och det är min frus förfäder. Vy mot södra sidan av sjön. Vy från "Vika" ut mot sjön Det stora Brännberget taget från en kolplats vid "Vika" Rester efter bebyggelsen vid "Vika", Larssons nybygge Rester efter brunn vid "Axels" på södra sidan Vyer från söder till norr Rester efter "Axels" bosättning Rester efter dammen från kvarnen En äldre timrad byggnad Senast uppdaterad: 2013-09-18

Följande text handlar i korta drag om min morfars morföräldrar som bodde i Korpilombolo och i Iso Puolamajärvi. Johan Petter Gustafsson Rantatalo var född år 1861 på gården Rantatalo i Korpilombolo nr 4. Han gifte sig år 1890 med bondedottern Maria Henrika Jönsdotter från Iso Puolamajärvi där hon var född år 1869. Familjen bodde första tiden på Petters hemgård i Korpilombolo men de flyttade 1896 till Iso Puolamajärvi där de var arrendatorer fram till år 1901. Antagligen bodde de på Henrikas hemgård och enligt hörsägen arbetade J. P. med timmerhuggning i skogarna där. Henrika ärvde en del skogsmark av hemgården. I äktenskapet föddes barnen: 1.       Frida Vilhelmina 1891-1945 2.       Maria Katarina Johanna 1894-1896 3.       Johan Gustaf Axel 1896-1981, USA 4.       Jöns Arvid 1898-1988, Korpis 5.       Isak Arthur 1901-1990, Korpilombolo 6:1 6.       Ellen Matilda 1902-1903 7.       Petter Hugo 1905-1906 8.       Märta Senefia 1906-1992,

De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827. Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), S

Idag fick jag två gamla laggkärl av min frus mormor som ä 225 respektive 172 år gamla.  Hon hade sparat dessa från en gammal vedbod som hörde till samma stamhemman som vi bor på i Antnäs.  Laggkärl kallas de runda eller ovala träkärlen som består av stående och sammanfogade stavar, så kallade laggar. Laggkärl kan till exempel vara trätunnor, kar, baljor eller stop och förr kallades dessa för "Kopp och Kar". De var utmärkta förvaringskärl och tekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder. Kärlen tillverkades av kvistren furu som spjälkades med yxa och formades med lagghyvel. De är uppbyggda av ett antal stavar som infogas i botten med en skåra, den så kallade laggen några centimeter ovanför stavarnas nederkant. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var svår att passa in. Laggarna hålls samman med laggband av gran eller sälg. Botten och ibland även toppen på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en fräst skåra.

Gustaf Carlsson Lundgren hette min farmors morfars far. Han var född hösten 1831 i Pålsträsk nr 3 i Älvsbyn som var en arrendegård som hörde till Alters frälseegendomar. Gustaf och bröderna tog sig släktnamnet Lundgren efter deras mors hemgård i Sjulsmark nr 6 i Piteå. Vid år 1850 var Gustaf dräng på Backträsk nr 1 i Piteå och året därpå på Pålsträsk nr 2 och sedan 1854 åter på hemgården. Gustaf gifte sig våren 1857 med soldatdottern Anna Lovisa Berg, född 1828 i Prästholm i Råneå. I äktenskapet föddes barnen: Gustaf (1857-1927, Jock i Överkalix och flyttade 1879 till Arvidsjaur), Katarina Josefina "Fina" (1858-1918, Pålsträsk 1 och gift Nordlund), Karl Johan (1860-1866), Erik Anton (1863-1937, Pålsträsk), Frans Oskar (1865-1939, Holmträsk), Isak (1868-1872) och Karl Johan (1871-1950, Altervattnet och var min farmors morfar). Familjen bodde först på Gustafs hemgård och han angavs som inhyses 1858 och torpare 1860. I slutet av året 1861 flyttade de som torpare och åb

I  samband med åboänkan Brita Maria Berglunds (1839-1931) födelsedag i maj  1930 i Holmträsk, Norrfjärden publicerades en artikel om  henne med ett foto i Pitetidningen.  Det ger en intressant  bild av hur kvinnans liv kunde se  ut i Alterdalen: ”Att vara änka med  sex barn och bebo ett åboställe är ej  någon dans på rosor. Emedan  åbostället var litet och änkan en  kvinna med "karlatag" skötte hon  detta utan manlig hjälp. Hon körde  om sommaren tackjärn från Altersbruk ner till Harrbäcken. Ej heller räddes  hon för att tillsammans med män grusa och iordningställa vägarna. Väl följa  de moderna feminina varelserna sina maskulina fränder i ett och annat men  tackjärnskörning och landsvägsgrusning äro yrken som ej locka. Men den  tidens folk voro av kärnvirke. Trots sina 97 år har den gamla ej ännu behövt  söka läkare. Sedan ett par år är hennes synförmåga i avtagande men eljest äro  hennes sinnen i gott behåll.” Maria uppgavs som 97-åring, född 21 maj 1833  och samma år a

Mats (Mattias) Hansson Hedström föddes våren 1849 i Svartlå som då hörde till Överluleå församling. Han var min farmors mormors far och föräldrarna var inhysesmannen Hans Petter Matsson (1818-1863, född på Svartlå nr 1) och Maria Elisabeth "Maja Lisa" Andersdotter (1810-1900, född i Österby och härstammar från Dalarna) i Svartlå som kom att höra till Edefors församling. "Mathias Hansson" återfinns som dräng i Nedre Svartlå såg i november 1873 och där träffar han sin blivande hustru som hade inflyttat hit från Holmträsk, Jokkmokk hösten 1869.  Den 11 november 1876 gifter han sig med   Maja Brita Hansdotter Wikström   som var född den 14 oktober 1849. De blir torpare i Nedre Svartlå såg och Mats är sannolikt anlitad för exempelvis skogsarbete (omnämns som arbetare 1877 och torpare 1880). De tu får barnen Hulda  Maria (1877-1969, Altervattnet i Älvsbyn), Anna   Vilhelmina   "Mina" (1880-1956, Pålsträsk i Älvsbyn), Johan Petter (1882-84) och Johanna (188

Min farfars farmors farfar hette Per Persson Markström (1795-1872). Han var född den 3 december 1795 som oäkta son i Storträsk nr 1 inom Piteå landsförsamling. Han växte upp tillsammans med sin mor Margareta Johansdotter (1772-1841) och sina morföräldrar Johan Olofsson (1745-1841) och Sara Persdotter (1749-1814) i Storträsk nr 1, där morfadern hade blivit nybyggare omkring år 1780. Där bodde Per fram till ungefär 1812 då hans mor gifte sig till Brännträsk nr 1. I husförhörsboken 1807-1817 för Storträsk anges ”Dott. Margareta Johansdrs son Pehr 1795” . Nybygget övertogs under perioden av Pers morbror Johan Johansson (f. 1778). Urklipp från förhörslängden 1791-1807 för Storträsk 2. Modern Margareta hade tjänat som piga i Brännträsk nr 1 sedan omkring år 1807 och även hennes syster Anna var piga där. Den 21 mars 1813 gifte Margareta sig med husbonden Nils Matsson (1766-1833) och redan den 23 maj föddes deras dotter Katarina Margareta (”Cajsa Greta”). Per flyttade också dit som d

Åren 1831-1835 var min Fm Ff Ff Lars Petter Bergdahl (1805-1888) ägare till en del av hemmanet Boden nr 1 inom Överluleå församling. Därefter bodde han inhyses med sin familj i Boden och var snickare. Hustrun Anna Kristina ("Anna Stina") Nilsdotter (1815-1892) var född på gården som hade varit i hennes förfäders ägor åtminstone sedan år 1642. För ett antal år sedan gjorde jag en sammanställning för ägarna av hemmanet Hemmanets mantal var på 21/64 år 1696 och 1704 och mantalet var detsamma fortfarande år 1831 då hemmanet delades i tre delar mellan tre syskon. Boden nr 1 (21/64 mantal) under 200 år (1642-1840) Hemmanet Boden nr 1 var beläget vid nuvarande Björknässkolan och ungefär på den plats där Överluleå kyrka byggdes. Gården lär ha rivits under andra delen av 1800-talet. Hemmanet innehas åren 1642-1648 av Per Olofsson som enligt roteringslängden 1637 då var 39 år och alltså född omkring 1598. På hemmanet finns även en dotter noterad åren 1645, 1647 och

Min farmors farfars mormors mor hette  Anna Elisabeth ("Anna Lisa") Persdotter . Hon föddes år 1785 i Finnshögst, Ore socken i Dalarna som nu hör till Rättviks kommun. Hon hör till en kolarfamilj och när Anna Lisa är 16 år gammal flyttar hon med sina föräldrar och syskon upp till Piteå i Norrbotten. Sommaren 2014 körde jag och min familj genom Finsthögst på vår hemresa, en liten och idyllisk by med ett fåtal gårdar. Det var intressant att se hur det ser ut i området som den här kolarfamiljen lämnade för sitt resterande liv i Norrbotten för lite drygt 200 år sedan. Jag har även kommit i kontakt med de som äger gården och som faktiskt är ättlingar till denna släkt. Finnshögst eller "Finsthögst" var ett kolarsamhälle under Dalfors bruk där fadern Per Samuelsson (1749-1814) är anlitad som brukskolare. Modern hette Britta Johansdotter (1750-1827). De hade gift sig 1776 och fick barnen Samuel (1778-1784), Per (1780-1852, bruksarbetare och eldvakt vid Rosfors bruk i Pi