Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2013

Pigan Elida Bergdahl från Ale

Elida Kristina Bergdahl var min farfars farmors syster. Hon var född den 23 oktober 1881 på torpet Ale 4:14, Nederluleå och hade åtta äldre och två yngre syskon. År 1897 blev hon piga på Ale 2 och i oktober 1898 flyttade hon till Ale 3. I december 1899 flyttade hon som arbeterska till sin bror Oskar Bergdahls familj i Altervattnet, Älvsbyn. Där stannade hon till den 8 maj 1902 då hon flyttade hem till Ale. Hon insjuknade i lungsot och avled redan den 24 juni samma år och blev bara 20 år gammal.

Elida och modern Albertina Kristina (1840-1916) Systern Johanna (1871-1939) och Elida.
Senast uppdaterad: 2013-12-01

Farfar under 2.a världskriget

Den 8 mars 1937 blev min farfar John Einar Öberg (1917-1996) inskriven som värnpliktig. Han var då 19 år och bodde i Hälleström, Norrfjärden. Hans inskrivningsnummer vid Infanteriet I-19 i Boden blev 432 72/1937 och i inskrivningsboken uppgavs han som skogsarbetare. Senare samma år blev farfar hemmansägare då han köpte ett hemman i grannbyn Älvsborg. Eftersom han behövdes för arbetet med att vara med och bygga en ny ladugård på hemgården, så fick han skjuta upp detta ett år. Vid samma tid träffade Einar sin blivande hustru och min farmor Ronny som tjänade som piga i samma by. 
Under år 1938 gjorde Einar tjänstgöringar mellan 4/10 - 31/12 samt 1/1 - 10/1 1939 och 26/1 - 17/3. I maj föddes sonen Curt och i augusti samma år gifte Einar och Ronny sig. Den 1 september 1939 startade det 2.a världskriget. Farfar var då inkallad som gevärsskytt och stor del av tiden var han placerad uppe i Riksgränsen. Han var inkallad för tjänstgöring 2/9 - 26/9, 15/10 - 7/12, Partiell mobilisering (Pamob) …

Altervattnet i bilder

Här har jag samlat några bilder från Pite-Altervattnet i Älvsbyn. Mina förfäder på min farmors sida slog sig ner som nybyggare år 1832 genom Hans Sandström (1801-1880) från Avan. Fyra av hans fem söner blev bosatta i byn som torpare och åbor (arrendatorer). De jobbade även i skogen och tillverkade tjära och träkol. Lars Larsson (1803-1863) från Arvidsjaur inflyttade till byn år 1840, gifte sig och familjen bodde vid "Vika" på södra sidan och det är min frus förfäder.







Senast uppdaterad: 2013-09-18

Pappilan-Pekkas familj

Följande text handlar i korta drag om min morfars morföräldrar som bodde i Korpilombolo och i Iso Puolamajärvi.
Johan Petter Gustafsson Rantatalo var född år 1861 på gården Rantatalo i Korpilombolo nr 4. Han gifte sig år 1890 med bondedottern Maria Henrika Jönsdotter från Iso Puolamajärvi där hon var född år 1869. Familjen bodde första tiden på Petters hemgård i Korpilombolo men de flyttade 1896 till Iso Puolamajärvi där de var arrendatorer fram till år 1901. Antagligen bodde de på Henrikas hemgård och enligt hörsägen arbetade J. P. med timmerhuggning i skogarna där. Henrika ärvde en del skogsmark av hemgården.
I äktenskapet föddes barnen: 1.Frida Vilhelmina 1891-1945 2.Maria Katarina Johanna 1894-1896 3.Johan Gustaf Axel 1896-1981, USA 4.Jöns Arvid 1898-1988, Korpis 5.Isak Arthur 1901-1990, Korpilombolo 6:1 6.Ellen Matilda 1902-1903 7.Petter Hugo 1905-1906 8.Märta Senefia 1906-1992, Gällivare 9.Agnes Astrid 1908-1908 10.Gerda Linnea 1909-1997, Korpilombolo 6:1
Sedan år 1901 var familjen bosatta i…

Förfäder i Lahnasuando

De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827.

Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), St…

Laggkärl

Idag fick jag två gamla laggkärl av min frus mormor som ä 225 respektive 172 år gamla. Hon hade sparat dessa från en gammal vedbod som hörde till samma stamhemman som vi bor på i Antnäs.  Laggkärl kallas de runda eller ovala träkärlen som består av stående och sammanfogade stavar, så kallade laggar. Laggkärl kan till exempel vara trätunnor, kar, baljor eller stop och förr kallades dessa för "Kopp och Kar". De var utmärkta förvaringskärl och tekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder. Kärlen tillverkades av kvistren furu som spjälkades med yxa och formades med lagghyvel. De är uppbyggda av ett antal stavar som infogas i botten med en skåra, den så kallade laggen några centimeter ovanför stavarnas nederkant. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var svår att passa in. Laggarna hålls samman med laggband av gran eller sälg. Botten och ibland även toppen på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en fräst skåra.



Två mindre och gamla …

Torparfamiljen Lundgren

Gustaf Carlsson Lundgren hette min farmors morfars far. Han var född hösten 1831 i Pålsträsk nr 3 i Älvsbyn som var en arrendegård som hörde till Alters frälseegendomar. Gustaf och bröderna tog sig släktnamnet Lundgren efter deras mors hemgård i Sjulsmark nr 6 i Piteå. Vid år 1850 var Gustaf dräng på Backträsk nr 1 i Piteå och året därpå på Pålsträsk nr 2 och sedan 1854 åter på hemgården. Gustaf gifte sig våren 1857 med soldatdottern Anna Lovisa Berg, född 1828 i Prästholm i Råneå. I äktenskapet föddes barnen: Gustaf (1857-1927, Jock i Överkalix och flyttade 1879 till Arvidsjaur), Katarina Josefina "Fina" (1858-1918, Pålsträsk 1 och gift Nordlund), Karl Johan (1860-1866), Erik Anton (1863-1937, Pålsträsk), Frans Oskar (1865-1939, Holmträsk), Isak (1868-1872) och Karl Johan (1871-1950, Altervattnet och var min farmors morfar). Familjen bodde först på Gustafs hemgård och han angavs som inhyses 1858 och torpare 1860. I slutet av året 1861 flyttade de som torpare och åbor till Alt…

Om en åboänka i Alterdalen

I samband med åboänkan Brita Maria Berglunds (1839-1931) födelsedag i maj 1930 i Holmträsk, Norrfjärden publicerades en artikel om henne med ett foto i Pitetidningen. Det ger en intressant bild av hur kvinnans liv kunde se ut i Alterdalen: ”Att vara änka med sex barn och bebo ett åboställe är ej någon dans på rosor. Emedan åbostället var litet och änkan en kvinna med "karlatag" skötte hon detta utan manlig hjälp. Hon körde om sommaren tackjärn från Altersbruk ner till Harrbäcken. Ej heller räddes hon för att tillsammans med män grusa och iordningställa vägarna. Väl följa de moderna feminina varelserna sina maskulina fränder i ett och annat men tackjärnskörning och landsvägsgrusning äro yrken som ej locka. Men den tidens folk voro av kärnvirke. Trots sina 97 år har den gamla ej ännu behövt söka läkare. Sedan ett par år är hennes synförmåga i avtagande men eljest äro hennes sinnen i gott behåll.” Maria uppgavs som 97-åring, född 21 maj 1833 och samma år angavs i senare husförh…

Torparfamiljen Hedström i Svartlå och Pålsträsk

Mats (Mattias) Hansson Hedström föddes våren 1849 i Svartlå som då hörde till Överluleå församling. Han var min farmors mormors far och föräldrarna var inhysesmannen Hans Petter Matsson (1818-1863, född på Svartlå nr 1) och Maria Elisabeth "Maja Lisa" Andersdotter (1810-1900, född i Österby och härstammar från Dalarna) i Svartlå som kom att höra till Edefors församling. "Mathias Hansson" återfinns som dräng i Nedre Svartlå såg i november 1873 och där träffar han sin blivande hustru som hade inflyttat hit från Holmträsk, Jokkmokk hösten 1869.  Den 11 november 1876 gifter han sig medMaja Brita Hansdotter Wikströmsom var född den 14 oktober 1849. De blir torpare i Nedre Svartlå såg och Mats är sannolikt anlitad för exempelvis skogsarbete (omnämns som arbetare 1877 och torpare 1880). De tu får barnen Hulda Maria (1877-1969, Altervattnet i Älvsbyn), AnnaVilhelmina"Mina" (1880-1956, Pålsträsk i Älvsbyn), Johan Petter (1882-84) och Johanna (1883-83). Sistnämnda d…

Per Markström i Alter

Min farfars farmors farfar hette Per Persson Markström (1795-1872). Han var född den 3 december 1795 som oäkta son i Storträsk nr 1 inom Piteå landsförsamling. Han växte upp tillsammans med sin mor Margareta Johansdotter (1772-1841) och sina morföräldrar Johan Olofsson (1745-1841) och Sara Persdotter (1749-1814) i Storträsk nr 1, där morfadern hade blivit nybyggare omkring år 1780. Där bodde Per fram till ungefär 1812 då hans mor gifte sig till Brännträsk nr 1. I husförhörsboken 1807-1817 för Storträsk anges ”Dott. Margareta Johansdrs son Pehr 1795”. Nybygget övertogs under perioden av Pers morbror Johan Johansson (f. 1778).



Modern Margareta hade tjänat som piga i Brännträsk nr 1 sedan omkring år 1807 och även hennes syster Anna var piga där. Den 21 mars 1813 gifte Margareta sig med husbonden Nils Matsson (1766-1833) och redan den 23 maj föddes deras dotter Katarina Margareta (”Cajsa Greta”). Per flyttade också dit som dräng omkring år 1816 och fram till 1818. Omkring år 1820 återfinns…

Boden nr 1 i Överluleå

Åren 1831-1835 var min Fm Ff Ff Lars Petter Bergdahl (1805-1888) ägare till en del av hemmanet Boden nr 1 inom Överluleå församling. Därefter bodde han inhyses med sin familj i Boden och var snickare. Hustrun Anna Kristina ("Anna Stina") Nilsdotter (1815-1892) var född på gården som hade varit i hennes förfäders ägor åtminstone sedan år 1642. För ett antal år sedan gjorde jag en sammanställning för ägarna av hemmanet Hemmanets mantal var på 21/64 år 1696 och 1704 och mantalet var detsamma fortfarande år 1831 då hemmanet delades i tre delar mellan tre syskon.

Boden nr 1 (21/64 mantal) under 200 år (1642-1840)
Hemmanet Boden nr 1 var beläget vid nuvarande Björknässkolan och ungefär på den plats där Överluleå kyrka byggdes. Gården lär ha rivits under andra delen av 1800-talet.
Hemmanet innehas åren 1642-1648 av Per Olofsson som enligt roteringslängden 1637 då var 39 år och alltså född omkring 1598. På hemmanet finns även en dotter noterad åren 1645, 1647 och 1648. Åren 1649-16…

Anor från Finsthögst i Ore, Dalarna

Min farmors farfars mormors mor hette Anna Elisabeth ("Anna Lisa") Persdotter. Hon var född år 1785 i Finsthögst, Ore socken i Dalarna som idag hör till Rättviks kommun. När hon var 16 år gammal flyttade hon med sina föräldrar och syskon upp till Piteå i Norrbotten. Sommaren 2014 körde jag och min familj genom Finsthögst på vår hemresa till Norrbotten, en liten och idyllisk by med ett fåtal gårdar. Det var intressant att se hur det ser ut i området som den här kolarfamiljen lämnade för sitt resterande liv i Norrbotten för 213 år sedan.

Finsthögst var ett kolarsamhälle under Dalfors bruk. Där var fadern Per Samuelsson (1749-1814) anlitad som brukskolare och modern hette Britta Johansdotter (1750-1827). Föräldrarna hade gift sig år 1776 och fick även barnen Samuel (1778-1784), Per (1780-1852, bruksarbetare och eldare vid Rosfors bruk i Piteå), Johan "Jan" (1782-1835, åbo i Bodträsk 2), Anna Elisabeth (1785-1866, se ovan), Britta Katarina (1787-1850), Anders Boström (1…