lördag 30 november 2013

Pigan Elida Bergdahl från Ale

Elida Kristina Bergdahl var min farfars farmors syster. Hon var född den 23 oktober 1881 på torpet Ale 4:14, Nederluleå och hade åtta äldre och två yngre syskon. År 1897 blev hon piga på Ale 2 och i oktober 1898 flyttade hon till Ale 3. I december 1899 flyttade hon som arbeterska till sin bror Oskar Bergdahls familj i Altervattnet, Älvsbyn. Där stannade hon till den 8 maj 1902 då hon flyttade hem till Ale. Hon insjuknade i lungsot och avled redan den 24 juni samma år och blev bara 20 år gammal.


Elida och modern Albertina Kristina (1840-1916)
Systern Johanna (1871-1939) och Elida.

Senast uppdaterad: 2013-12-01

torsdag 28 november 2013

Farfar under 2.a världskriget

Den 8 mars 1937 blev min farfar John Einar Öberg (1917-1996) inskriven som värnpliktig. Han var då 19 år och bodde i Hälleström, Norrfjärden. Hans inskrivningsnummer vid Infanteriet I-19 i Boden blev 432 72/1937 och i inskrivningsboken uppgavs han som skogsarbetare. Senare samma år blev farfar hemmansägare då han köpte ett hemman i grannbyn Älvsborg. Eftersom han behövdes för arbetet med att vara med och bygga en ny ladugård på hemgården, så fick han skjuta upp detta ett år. Vid samma tid träffade Einar sin blivande hustru och min farmor Ronny som tjänade som piga i samma by. 

Under år 1938 gjorde Einar tjänstgöringar mellan 4/10 - 31/12 samt 1/1 - 10/1 1939 och 26/1 - 17/3. I maj föddes sonen Curt och i augusti samma år gifte Einar och Ronny sig. Den 1 september 1939 startade det 2.a världskriget. Farfar var då inkallad som gevärsskytt och stor del av tiden var han placerad uppe i Riksgränsen. Han var inkallad för tjänstgöring 2/9 - 26/9, 15/10 - 7/12, Partiell mobilisering (Pamob) 8/12 - 31/3 1940, 14/4 - 30/6 1940, 8/8 - 20/8. I oktober 1940 föddes dottern Inger. År 1941 var han inkallad 16/7 - 28/9. År 1942 15/10 - 23/11 samt år 1944 5/4 - 8/5. 

Under dessa sex år gjorde Einar totalt 587 tjäntgöringsdagar, dvs. 1,6 år totalt. Farmor Ronny fick då själv sköta om hemmet och barnen.

Värnpliktiga vid I-19 i Boden 1938. Farfar Einar stående andra från vänster.





Senast uppdaterad: 2013-11-28.

tisdag 17 september 2013

Altervattnet i bilder


Här har jag samlat några bilder från Pite-Altervattnet i Älvsbyn. Mina förfäder på min farmors sida slog sig ner som nybyggare år 1832 genom Hans Sandström (1801-1880) från Avan. Fyra av hans fem söner blev bosatta i byn som torpare och åbor (arrendatorer). De jobbade även i skogen och tillverkade tjära och träkol. Lars Larsson (1803-1863) från Arvidsjaur inflyttade till byn år 1840, gifte sig och familjen bodde vid "Vika" på södra sidan och det är min frus förfäder.

Vy mot södra sidan av sjön.
Vy från "Vika" ut mot sjön

Det stora Brännberget taget från en kolplats vid "Vika"

Rester efter bebyggelsen vid "Vika", Larssons nybygge
Rester efter brunn vid "Axels" på södra sidan
Vyer från söder till norr


Rester efter "Axels" bosättning
Rester efter dammen från kvarnen

En äldre timrad byggnad


Senast uppdaterad: 2013-09-18

måndag 9 september 2013

Pappilan-Pekkas familj

Följande text handlar i korta drag om min morfars morföräldrar som bodde i Korpilombolo och i Iso Puolamajärvi.

Johan Petter Gustafsson Rantatalo var född år 1861 på gården Rantatalo i Korpilombolo nr 4. Han gifte sig år 1890 med bondedottern Maria Henrika Jönsdotter från Iso Puolamajärvi där hon var född år 1869. Familjen bodde första tiden på Petters hemgård i Korpilombolo men de flyttade 1896 till Iso Puolamajärvi där de var arrendatorer fram till år 1901. Antagligen bodde de på Henrikas hemgård och enligt hörsägen arbetade J. P. med timmerhuggning i skogarna där. Henrika ärvde en del skogsmark av hemgården.

I äktenskapet föddes barnen:
1.      Frida Vilhelmina 1891-1945
2.      Maria Katarina Johanna 1894-1896
3.      Johan Gustaf Axel 1896-1981, USA
4.      Jöns Arvid 1898-1988, Korpis
5.      Isak Arthur 1901-1990, Korpilombolo 6:1
6.      Ellen Matilda 1902-1903
7.      Petter Hugo 1905-1906
8.      Märta Senefia 1906-1992, Gällivare
9.      Agnes Astrid 1908-1908
10.  Gerda Linnea 1909-1997, Korpilombolo 6:1

Sedan år 1901 var familjen bosatta i Korpilombolo som prästgårdsarrendator. Därav kallades Petter för ”Pappilan-Pekka”. Petter ägde en del av Niva-hemmanet Korpilombolo nr 9 och byggde en timring i Takajärvi, men av någon anledning blev det inte av att flytta dit. De bodde i en enkelstuga vid prästgården och Petter noterades som före detta arrendator i folkräkningen 1930. Han var något av en kraftkarl och brände tjärdalar in på 1940-talet, varav den sista var vid vägen till Takajärvi 1945. Han brukade också ofta fiska. Vid gamla hockeyplanen låg deras potatisland och där uträttade Petter sitt sista dagsverke med att rensa ogräs då han fick en hjärnblödning. Han blev då sängliggande fram till sin död 1949 och blev 88 år gammal.

"Pappilan-Pekkas" stuga vid prästgårdens bostad på 1940-talet.



Makarna Petter och Henrika på äldre dagar.



Sidan senast uppdaterad: 2013-09-09

Förfäder i Lahnasuando

De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827.

Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), Stefanus (1851-1932, Lahnasuando), Olof August (1853-1936, Jierijärvi), Oskar (f.1858) och Kajsa Sofia (1860-1933, Ängesån 1 i Överkalix).

Johan Nilsson ansökte den 13 september 1856 om att få inrätta ett nytt hemman med boplats och åkerjord vid västra stranden av Kalixälven mellan Lahnasuando och Lahnajoki åmynne. Marken avsåg röjningsland vid Karibäcken samt vid Kajavaarabäcken norrom Kajavaara. Johan fortsatte sin ansökan vid avvittringen 1861. Det var sannolikt här sonen Stefanus bodde som backstugusittare på västra sidan om älven (Hoppet 1:5).

Urklipp från avvittringen 1858. 

I Korpilombolo tingslags häradsrätts arkiv har jag hittat ett småprotokoll med ett lösöresköp från år 1863. Då sålde Johan Nilsson lösöre till ett värde av 580 riksdaler till sin bror Lars Nilsson i Vännäs, Överkalix. Köpet som ger en bild av hushållet inkluderade bland annat 2 hästar, 6 kor och 6 får. Nedan är kopior av köpet. Kanske hade köpet ett samband med avvittringen som blev klar samma år.



Johans egenhändiga namnteckning år 1863.
Johans bomärke 1861.

Hemmanet såldes på offentlig auktion i april 1886 och köptes för 2000 kr av  bröderna Lars och Nils Petter Nilsson i Rödupp. Året därpå köptes det av Per Olof Isaksson Pahtajärvi i Hoppet för 1700 kr. För Johan Nilsson gällde samma förmånsvillkor som då han frånträtt hemmanet den 4 november 1868. Johan och hustrun upptogs i sonen Stefanus hushåll.

Den äldsta sonen Nils Erik Johansson (1845-1927) var min mormors mormors far. Han gifte sig på nyårsaftonen 1871 med Eva Johanna Adamsdotter (1852-1916) från Teurajärvi. De bodde i en liten stuga som backstugusittare på Konibäcksudden i Lahnasuando på den östra sidan om älven. Makarna fick barnen: Johan Oskar (1872-1950, Lahnasuando), dödfödd son (1874), Kristina Katarina (1875-1944, gift i Kivijärvi 1907), Nils Petter Nilsson (1878-1947, vedsågare och timmerhuggare i Lahnasuando, sedan bosatt i Lahdenpää och var ogift samt sinnessjuk) och Erik August (1881-1914, ogift). Den gamla stugan som de bodde i står fortfarande kvar och den är ca 3x4 meter. På gården finns ett nyare hus bara ett tiotal meter därifrån. Kvar i Lahnasuando blev sonen Oskar som gifte sig 1902 med Johanna Isaksdotter (1882-1947) och de fick barnen Ilona Hilja Maria (1904-1979, Gällivare) och Johan Isak Alfred (1916-1976, Lahnasuando). Oskar var skogsarbetare och lantbrevbärare.

Foto av den gamla och lilla stugan hösten 2013.
Dottern Kristina (1875-1944),
gift Nilsson och Mickelsson i Kivijärvi


Sidan senast uppdaterad: 2013-09-11

söndag 8 september 2013

Laggkärl

Idag fick jag två gamla laggkärl av min frus mormor som ä 225 respektive 172 år gamla. Hon hade sparat dessa från en gammal vedbod som hörde till samma stamhemman som vi bor på i Antnäs. 
Laggkärl kallas de runda eller ovala träkärlen som består av stående och sammanfogade stavar, så kallade laggar. Laggkärl kan till exempel vara trätunnor, kar, baljor eller stop och förr kallades dessa för "Kopp och Kar". De var utmärkta förvaringskärl och tekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder. Kärlen tillverkades av kvistren furu som spjälkades med yxa och formades med lagghyvel. De är uppbyggda av ett antal stavar som infogas i botten med en skåra, den så kallade laggen några centimeter ovanför stavarnas nederkant. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var svår att passa in. Laggarna hålls samman med laggband av gran eller sälg. Botten och ibland även toppen på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en fräst skåra.




Två mindre och gamla bevarade laggkärl i Antnäs 
med årtalen 1788 och 1841 samt bomärken

Ett större laggkärl från Pite-Altervattnet i Älvsbyn
Laggkärl med lock från Hälleström, Norrfjärden som sannolikt har
tillverkats av min farfars morfar J. V. Nyman (1854-1930)


Sidan senast uppdaterad: 2013-09-08

fredag 30 augusti 2013

Torparfamiljen Lundgren

Gustaf Carlsson Lundgren hette min farmors morfars far. Han var född hösten 1831 i Pålsträsk nr 3 i Älvsbyn som var en arrendegård som hörde till Alters frälseegendomar. Gustaf och bröderna tog sig släktnamnet Lundgren efter deras mors hemgård i Sjulsmark nr 6 i Piteå. Vid år 1850 var Gustaf dräng på Backträsk nr 1 i Piteå och året därpå på Pålsträsk nr 2 och sedan 1854 åter på hemgården. Gustaf gifte sig våren 1857 med soldatdottern Anna Lovisa Berg, född 1828 i Prästholm i Råneå.
I äktenskapet föddes barnen: Gustaf (1857-1927, Jock i Överkalix och flyttade 1879 till Arvidsjaur), Katarina Josefina "Fina" (1858-1918, Pålsträsk 1 och gift Nordlund), Karl Johan (1860-1866), Erik Anton (1863-1937, Pålsträsk), Frans Oskar (1865-1939, Holmträsk), Isak (1868-1872) och Karl Johan (1871-1950, Altervattnet och var min farmors morfar).
Familjen bodde först på Gustafs hemgård och han angavs som inhyses 1858 och torpare 1860. I slutet av året 1861 flyttade de som torpare och åbor till Alter Storfors i Piteå (Gustafs bror Erik Lundgren var åbo i Nedre Storfors). Där bodde de fram till hösten 1869 då de flyttade tillbaka till Pålsträsk och blev åbor på gård nr 2. De övertog arrendegården av Gustafs syster Kristina Margareta och hennes make Nils Petter Rosander, som istället blev bosatta inhyses.

I ett lösöresköp framgår att Gustaf Lundgren sålde 35 tunnor tjära till handlaren A Lundberg i Piteå den 21 november 1868 för 5 Rdr per tunna. Gustaf skulle framforsla tjärvirket till sitt dalställe i Storforsen. Källa: Piteå tingslags häradsrätt AII:72 (1868-1868) Bild 4890 (AID: v153902.b4890, NAD: SE/HLA/1040135). I ett annat lösöresköp från samma år sålde Gustaf bland annat 2 kor, 1 kalv och 7 får. Gustaf sålde lösöre till ett totalt värde på 200 Rdr Rmt till Gällivare AB. Källa: Piteå tingslags häradsrätt AII:72 (1868-1868) Bild 4610 (AID: v153902.b4610, NAD: SE/HLA/1040135)
Gustaf Lundgren var anlitad av Altersbruk för timmerhuggning och leverans, vilket ingick som delar i arrendet. Han finns bland annat med i en timmerjournal för år 1875. Sönerna blev också skogsarbetare och sonen Frans Oskar som blev bosatt i Holmträsk var skogvaktare åtminstone sedan 1896. På gården bodde sönerna Anton och Johan till en början med sina familjer. Anton blev 1912 torpare och jordägare på Påboda 1:1 och 20:1. Johan blev jordägare 1912 till Påboda 2:1 och 2:19 och han flyttade med sin familj till grannbyn Altervattnet 1918. Anna Lovisa Lundgren avled i februari 1894 och Gustaf levde som födorådstagare till oktober år 1900 och bodde då hos dottern ”Finas” familj. Arrendegården Pålsträsk nr 2 blev Mats Hedström (se separat inlägg om honom) från Nedre Svartlå, Edefors innehavare till år 1896 och han blev ovanstående Johan Lundgrens svärfar.
Sonen Johan, hustrun Hulda (född Hedström) med ett av deras barnbarn.

Senast uppdaterad: 2016-03-20

torsdag 29 augusti 2013

Om en åboänka i Alterdalen

samband med åboänkan Brita Maria Berglunds (1839-1931) födelsedag i maj 1930 i Holmträsk, Norrfjärden publicerades en artikel om henne med ett foto i Pitetidningen. Det ger en intressant bild av hur kvinnans liv kunde se ut i Alterdalen: ”Att vara änka med sex barn och bebo ett åboställe är ej någon dans på rosor. Emedan åbostället var litet och änkan en kvinna med "karlatag" skötte hon detta utan manlig hjälp. Hon körde om sommaren tackjärn från Altersbruk ner till Harrbäcken. Ej heller räddes hon för att tillsammans med män grusa och iordningställa vägarna. Väl följa de moderna feminina varelserna sina maskulina fränder i ett och annat men tackjärnskörning och landsvägsgrusning äro yrken som ej locka. Men den tidens folk voro av kärnvirke. Trots sina 97 år har den gamla ej ännu behövt söka läkare. Sedan ett par år är hennes synförmåga i avtagande men eljest äro hennes sinnen i gott behåll.” Maria uppgavs som 97-åring, född 21 maj 1833 och samma år angavs i senare husförhörslängder. Däremot var hon enligt födelseboken född den 20 maj 1839.

Brita Maria var född på nybygget Pite-Altervattnet i Älvsbyn och var en faster till min farmors farmor. Hon hade gift sig 1865 med åbon (arrendatorn) Johan Christoffersson Berglund (1816-1885) och i äktenskapet föddes åtta barn. I artikeln finns även ett litet foto på Maria, äldsta dottern Emma Lundgren f.1865, dotterdottern Edit f.1895 samt hennes dotter Judit. Brita Maria Berglund slutade sina dagar den 30 januari 1931 i Alter Holmträsk 14:3.

Brita Maria, Emma, Edit och Judit.Bild från Piteå-tidningen 26/5 1930
Senast uppdaterad: 2013-11-29

måndag 26 augusti 2013

Torparfamiljen Hedström i Svartlå och Pålsträsk

Mats (Mattias) Hansson Hedström föddes våren 1849 i Svartlå som då hörde till Överluleå församling. Han var min farmors mormors far och föräldrarna var inhysesmannen Hans Petter Matsson (1818-1863, född på Svartlå nr 1) och Maria Elisabeth "Maja Lisa" Andersdotter (1810-1900, född i Österby och härstammar från Dalarna) i Svartlå som kom att höra till Edefors församling. "Mathias Hansson" återfinns som dräng i Nedre Svartlå såg i november 1873 och där träffar han sin blivande hustru som hade inflyttat hit från Holmträsk, Jokkmokk hösten 1869. 
Den 11 november 1876 gifter han sig med Maja Brita Hansdotter Wikström som var född den 14 oktober 1849. De blir torpare i Nedre Svartlå såg och Mats är sannolikt anlitad för exempelvis skogsarbete (omnämns som arbetare 1877 och torpare 1880). De tu får barnen Hulda Maria (1877-1969, Altervattnet i Älvsbyn), Anna Vilhelmina "Mina" (1880-1956, Pålsträsk i Älvsbyn), Johan Petter (1882-84) och Johanna (1883-83). Sistnämnda dotter dog redan tre dagar efter födseln den 19 september och Maja Brita insjuknar i lungsot och avlider den 2 oktober, några veckor före sin 34-årsdag. Enligt bouppteckningen hade de då 1 ko (värde 50 kr) och 2 får (värde 8 kr). Summan på deras inventarier blev 233,42 kr och med en skuld på 202,62 kr blev behållningen 30,80 kr. De hade en skuld enligt bok till "Herr Österberg" på 172,62 kr. Deras husgeråd består av: 1 rullstol, köksskåp, vagga, 2 sängar, 7 stolar, 2 bord, 1 skrin, 1 byrå och 1 spegel.
Mats blir därmed ensam med de tre barnen och sonen Johan Petter som tyvärr bara blir två år gammal. Mats gifter om sig i november 1886 med den då 18-åriga Augusta Evelina Sandberg (1868-1948) från Råneå. Hon är 18 år yngre och de får 15 barn tillsammans, men av dessa dör tio  som små: Ida (1887-1965, Dalarna), Gerda (1888-1918, Luleå), Ulrika (1891-1973, Pålsträsk), Karl (1893-1953, Trångfors i Älvsbyn), Emma Charlotta (1895-1905), Hildur (1896-1980, Pålsträsk), Beda Sofia (1898-1898), Erik Hjalmar (1899-1899), Erik Hjalmar (1900-1900), Agnes Sofia (1902-1902), Elin Alfrida (1903-1903), Helga Amanda (1904-1904), Sven Gustaf (1906-1906), Maria (1909-1909) och Helge (1912-1912). I familjen finns även fosterdottern Ida Maria Sundberg (1868-1887).

Urklipp från förhörslängderna 1874-1883 och 1884-1893

På våren 1896 flyttar familjen Hedström till Pålsträsk i Älvsbyn där de blir torpare och arrendator. Mats brukar lägenheterna Pålviken nr 3 (4,336 hektar) och Pålviken nr 1 (2,12 hektar) på arrende under Pålsträsk nr 2 och sonen Kalle övertar. Som en del i arrendet ingick skogsarbete och flottning till Munksunds Sågverks AB. Döttrarna Hulda och "Mina" flyttar också till Pålsträsk där de gifte sig. Hulda var min farmors mormor och hennes familj flyttar till grannbyn Altervattnet år 1918 där hon levde ända till 92-års ålder 1969.

Dottern Hulda gift Lundgren

Mats Hedström avlider av hjärtförlamning den 12 augusti 1913, 64 år gammal. Enligt bouppteckningen blir tillgångarna i boet värderade till 1502 kr och med en skuld till Munksunds bolag på 1784 kr uppstår en brist på 722 kr. Kreaturen på gården bestod av 1 häst, 4 kor, 2 ungnöt, 1 svin och 7 får. Deras möbler och husgeråd bestod bland annat av: 4 sängar, 2 soffor, 1 väggsäng, 1 hyllskåp, 1 mjölkskåp, 1 skänkskåp, 1 byrå, 1 kommod, 4 bord, 18 stolar, 1 väggur och 1 vedkista. Bland kör- och åkerbruksredskap fanns: 5 par stöttingar, 4 skacklar, 3 skrindor, 1 långsläde, 1 rissla, 1 kärra med skäppa, 1 fjäderharv, 4 timmervred, 2 sparkar, 2 ahlar, 2 myllar, 1 ristvält, 1 rist, 1 jordyxa, andel i rullharv, 1 slåttermaskin, 1 åkervält samt andel i tröstverk, körvandring, skakverk och halmskärare, 1 båt och 4 stocksågar.

Senast uppdaterad: 2018-08-30

tisdag 13 augusti 2013

Per Markström i Alter

Min farfars farmors farfar hette Per Persson Markström (1795-1872). Han var född den 3 december 1795 som oäkta son i Storträsk nr 1 inom Piteå landsförsamling. Han växte upp tillsammans med sin mor Margareta Johansdotter (1772-1841) och sina morföräldrar Johan Olofsson (1745-1841) och Sara Persdotter (1749-1814) i Storträsk nr 1, där morfadern hade blivit nybyggare omkring år 1780. Där bodde Per fram till ungefär 1812 då hans mor gifte sig till Brännträsk nr 1. I husförhörsboken 1807-1817 för Storträsk anges ”Dott. Margareta Johansdrs son Pehr 1795”. Nybygget övertogs under perioden av Pers morbror Johan Johansson (f. 1778).


Urklipp från förhörslängden 1791-1807 för Storträsk 2.

Modern Margareta hade tjänat som piga i Brännträsk nr 1 sedan omkring år 1807 och även hennes syster Anna var piga där. Den 21 mars 1813 gifte Margareta sig med husbonden Nils Matsson (1766-1833) och redan den 23 maj föddes deras dotter Katarina Margareta (”Cajsa Greta”). Per flyttade också dit som dräng omkring år 1816 och fram till 1818. Omkring år 1820 återfinns han som dräng i Sjulsmark nr 2 med tillnamnet Markström. Namnet Markström som kom att bli ättlingarnas efternamn var antagligen förknippat med Sjulsmark eftersom fler personer från byn tog sig detta släktnamn. Systern gifte sig med Jon Jonsson Burman (1808-1839) och de övertog gården i Brännträsk. Efter makens död flyttade "Cajsa Greta" till Backträsk och hon dog år 1884 i Holmträsk nr 1.

Omkring år 1821 blev Per anlitad som sågverksarbetare vid Hälleströms sågverk och han gifte sig år 1822 med pigan Elsa Margareta ("Elsa Greta") Persdotter Hortberg från Hälleström. Hon var född den 30 september 1802 i Arnemark och hennes föräldrar var sågkarlen Per Andersson Hortberg (1775-1843) och Maria Andersdotter (1767-1811), som hade kommit till Hälleström omkring år 1805. Elsa Greta hade varit piga i Brännträsk nr 1 vid år 1817. Deras första barn föddes i Hälleström våren 1823. Vistelsen i Hälleström blev dock inte långvarit. Redan år 1824 flyttade familjen till Alter Holmträsk där de först blev landbonde (arrendator) på Holmträsk nr 1. I husförhörslängden för åren 1826-1833 återfinns familjen som landbonde på Holmträsk nr 3. Under kolumnen ”Omständigheter” har makarnas fäder noterats. För Per står det Pehr Pehrsson men har strukits. För Elsa Greta står det Pehr Hortberg.

Urklipp från förhörslängden 1826-1833 för familjen Per Markström

I äktenskapet föddes följande åtta barn: Maria Margareta (1823-1866, Bodträsk), Johan Petter (1825-1871, åbo i Holmträsk), Anna Lovisa (1827-1878, Backträsk), Anders (1830-1894, torpare i Holmträsk), Kristina Erika (1832-1905, Öjebyn), Fredrik (1834-1899, Öjebyn), Jonas Magnus (1837-1882, Holmträsk), August (1840-1899, torpare i Holmträsk).

I födelseboken år 1827 angavs Per som bruksarbetare och han var anlitad av Altersbruk för att leverera ex. träkol, tjära samt att hugga och transportera timmer. I mantalslängden 1830 var Per Markström och hans svåger Jonas Seger (vilken var byasmed i Långträsk under några år) arrendatorer på Holmträsk nr 2. Svågern flyttade med sin familj som nybyggare till Asplövberget i Älvsbyn 1833. I husförhörslängden 1835-1843 var familjen arrendator på Backträsk nr 2 och Per uppgavs ha svaga kunskaper i kristendom. Familjen stod fortfarande skrivna på den gården i mantalslängden år 1840. Hustrun Elsa Greta Persdotter dog redan den 24 april 1843 på Holmträsk nr 4 bara 40 år gammal. År 1850 stod familjen fortfarande skrivna på Holmträsk nr 4 som då innehades av ”Gellivara bolag”. Änklingen Per Markström flyttade slutligen till Holmträsk nr 2 enligt husförhörsboken 1861-1870 där sonen Johan Petter blivit åbo. Förre åbon Per Markström avled där av kräfta vid 76 års ålder den 1 maj 1872.


Urklipp från födelseboken 1827 för dottern Anna Lovisa 11 juni.


Tänkbar far till Per
När Per föddes noterades följande i födelseboken 3 december 1795, Storträsk. Petrus. Oäkt. Modren Margareta Johansdotter, 24 år. Wittnen Johan Nilsson i Hortlax och hustrun, Olof Johansson och hustrun i Storsträsk, dr Adam Persson ifrån Håkansön och pigan Anna Larsdotter från Arnemark. Olof Johansson var en bror till barnets mor. Drängen Adam Persson från Håkansön är intressant för om Pers far hette Per Persson så skulle denne Adam kunna vara en bror till barnets far. Denne Adam Persson var född 1778 och hade mycket riktigt en äldre bror som hette Per Persson (1773-1834) som var bonde i Håkansön.

Urklipp från födelseboken 1795 där Per eller Petrus återfinns högst upp till vänster.

Sex månader efter Pers födelse gifte sig den möjlige Per Persson i Håkansön nr 8 (senare Håkansön nr 6) med Margareta Jonsdotter (1766-1848). Hustrun hade dock blivit gravid före äktenskapet och därför blev Per dömd till böter för ”för tidigt sängalag” den 11 december 1796. Däremot har jag inte hittat uppgift om att Margareta fick betala böter för sin oäkta son Per och inte heller att någon Per Persson. Om denne Per Persson var far till den oäkta sonen Per, så blev Margareta Johansdotter gravid med honom omkring mars månad 1795. Per Perssons blivande hustru Margareta Jonsdotter blev gravid med deras första barn ungefär i januari 1796, alltså omkring en dryg månad efter det att den oäkta sonen Per föddes! Per Persson och Margareta Jonsdotter fick sedan barnen: Britta (f. 1796), Margareta (f. 1800), Jonas (f. 1802, bonde i Håkansön nr 6), Helena Elisabeth (f. 1804 i Hälleström) och Anna Maria (f. 1809 i Hälleström).

Den trolige fadern Per Persson blev anlitad som sågkarl vid det nyetablerade finbladiga sågverket i Hälleström. Han angavs som sågkarl och bosatt i Sjulsmark år 1801 och året innan var han inhysesman i Sjulsmark. Per var sågkarl fram till år 1812 eller 1813. Därefter var han bonde på gården i Håkansön. Under dessa år angavs Per med tillnamnet Wikström. Per Persson Markström var ju senare också sågkarl vid Hälleströms sågverk. Det förefaller som troligt att Per inte hade någon kontakt med sin fars släkt, men med sin mors släkt och syster behölls kontakten och de närvarade vid deras respektive barns dop, vilket har framgått efter en genomgång av födelse- och dopboken.

Trots dessa ganska vaga uppgifter och utan konkreta bevis tror jag att Per Persson i Håkansön var far till den oäkta sonen Per. Margareta och Per gjorde sig skyldiga till "lönskeläge" som det hette då man fick barn utan att vara gift. Dock har jag inte hittat någon uppgift i kyrkans räkenskaper eller något i domboken.

Senast uppdaterad: 2013-08-24.

måndag 12 augusti 2013

Boden nr 1 i Överluleå

Åren 1831-1835 var min Fm Ff Ff Lars Petter Bergdahl (1805-1888) ägare till en del av hemmanet Boden nr 1 inom Överluleå församling. Därefter bodde han inhyses med sin familj i Boden och var snickare. Hustrun Anna Kristina ("Anna Stina") Nilsdotter (1815-1892) var född på gården som hade varit i hennes förfäders ägor åtminstone sedan år 1642. För ett antal år sedan gjorde jag en sammanställning för ägarna av hemmanet Hemmanets mantal var på 21/64 år 1696 och 1704 och mantalet var detsamma fortfarande år 1831 då hemmanet delades i tre delar mellan tre syskon.


Boden nr 1 (21/64 mantal) under 200 år (1642-1840)

Hemmanet Boden nr 1 var beläget vid nuvarande Björknässkolan och ungefär på den plats där Överluleå kyrka byggdes. Gården lär ha rivits under andra delen av 1800-talet.

Hemmanet innehas åren 1642-1648 av Per Olofsson som enligt roteringslängden 1637 då var 39 år och alltså född omkring 1598. På hemmanet finns även en dotter noterad åren 1645, 1647 och 1648. Åren 1649-1656 stod Per Persson för hemmanet och han var sannolikt en son till den föregående ägaren. Åren 1659-1665 stod pigan Kerstin för gården och hon var troligen en dotter till Per Olofsson.

Namnet Per Persson återkommer (kan även vara en son till den förre) som ägare åren 1667-1675. År 1674 står även Enok Enoksson tillsammans med Per Persson som ägare på hemmanet och även en knekt och knekthustru finns noterade. Enok hade sannolikt gift sig med pigan Kerstin som stod för hemmanet fram till 1665. År 1678 stod ”Enoks Kerstin” för gården och hon anges som knekthustru 1679.

Urklipp från mantalslängden för år 1674 där Per Persson och Enok Enoksson återfinns som nr 5.

Åren 1680-1683 står Enok Enoksson för hemmanet med sin hustru och en dotter. Pigan Brita stod för hemmanet 1685 och nu anges 2 döttrar på gården. Hon är sannolikt den Britta Enoksdotter som senare gifter sig med Jöns Olofsson. "Enoks Kerstin" ser ut att återkomma åren 1690, 1694 och 1695. Kerstin dog mellan åren 1695-1704, varefter Enok gifte om sig med Karin Jönsdotter.

Jöns Olofsson, måg till Enok Enoksson stod för hemmanet 1696-1703 och han gifte sig omkring 1695 med Britta Enoksdotter. Jöns torde ha avlidit 1703-1704 då svärfadern ”Gamle Enok Enoksson” återigen står för hemmanet, vilket han gjorde fram till år 1710. Åren 1712-1714 stod "hustru Karin Enok Enokssons" för hemmanet. År 1716 stod Karin Enoksdotter för hemmanet. År 1718-1720 stod systern Margareta Enoksdotter för gården.

Ägarna fram till år 1840

Anna Enoksdotter (1704-1759) blev sedan ägare till gården. Hon gifte sig första gången år 1723 med soldaten Johan Olsson Ek (1700-1735). Anna gifte om sig år 1737 med soldaten Mats Ersson Lång (1712-1788), vilken blev ny ägare till hemmanet. Därefter blev Anna och Mats son Lars Matsson (1746-1777) ägare till hemmanet. Lars drunknade i Bod-forsen, endast 31 år gammal. Dottern Katarina Larsdotter (1776-1841) gifte sig med Nils Nilsson (1774-1837) som blev ny ägare till gården fram till år 1831.

År 1831 sålde Nils och Katarina sitt hemman och det delades mellan deras tre barn. Ur småprotokoll för vårtinget 1831 framgår att hemmanet Boden nr 1 (21/64 mantal) den 28/4 överläts 2 april 1831 till sonen Nils Nilsson (1809-1874) som blev ägare till 5/32 mantal, samt döttrarna Anna Stina (1815-1892) för 70 Riksdaler Banco och Ester (1818-1892) som blev ägare till 11/128 mantal vardera. 

Anna Stina gifte sig år 1831 med Lars Petter Bergdahl (1805-1888) från Bredåker. I mantalslängden från år 1835 för Boden 1 (21/64 mantal) framgår att Nils Nilsson ägde 5/32 och Lars Petter Bergdahl ägde 11/64. Ur småprotokoll för Överluleå framgår att L. P. Bergdahls hemmansdel blev intecknad på grund av en skuld den 24/9 1835. Sannolikt frånträdde familjen Bergdahl hemmanet redan under hösten 1835 eller under 1836 och därefter bodde familjen inhyses i Boden. I mantalslängden från år 1840 framgår att Nils Nilsson ägde 3/32 mantal, häradsskrivaren Gustaf Öqvist ägde 1/16 mantal. Av 11/64 mantal ägde Isak Stoltz 11/128 mantal (tidigare L. P. Bergdahls hemmansdel) och resterande 11/128 mantal ägdes av Nils Petter Nilsson, som var gift med Ester Nilsdotter. Lars Petter Bergdahl står här upptagen som inhyses och utfattig.


Mer om Enok Enoksson (1635-1715) från Persön
Enok var född omkring år 1635 i Persön 10. Han gifte sig med Kerstin (Persdotter?) från Boden 1 i början på 1660-talet och blev på så sätt ägare till Boden 1. De hade åtminstone dottern Britta (ca 1661-1741, Boden 1). Dottern gifte sig omkring 1695 med Jöns Olofsson (troligen död 1703/04) som blev ägare till hemmanet Boden 1. Enok Enoksson gifte om sig alldeles i början av 1700-talet med Karin Jönsdotter, född omkring (1671-1749). Ur begravningsboken framgår följande för Karin: (”Född år 1671, Fadren Jöns Isacsson, Modren Hustru Sisla N:dotter ifrån Afvan. Dödde d: 10 Maii, begrofs d: 20 Dito på Kyrkiogården. Lefvat i 78 år”). Enok hade även två yngre döttrar, Karin (troligen född omkring 1701 och möjligen var Karin hennes mamma. Dottern Karin stod för hemmanet år 1716) och Margareta (stod för hemmanet åren 1718-1720). Med sin andra hustru Karin fick Enok följande barn: Anna (1704-1759 i Boden 1, se ovan), Maria (1706-), Beata (1709-1784, Boden), Britta (1711-1711) och Marta (1712-1713).

Enok Enoksson var även soldat på roten Ripa (Rupa). Erik (Enoch) Enochsson Rupa - Persöhn-Bodan. Antagen 1665. Lejd av Anders Andersson i Bodan (ska vara Boden). Hemma 1667-1672. Göteborg 1675. Stockholm 1676; ant; sjuk i Göteborg. Kristianstad 1677 i Bygdeå kompani. Åby fältläger augusti 1678. Torneå kompani 20/3 1677 i Kristianstad.

Enoks far var bonden Enok Hermansson i Persön 10, vilken enligt roteringslängd från år 1637 var född omkring 1607. Han var gift med Britta Andersdotter och de hade åtminstone sönerna Nils, Enok (se ovan) och Per. Enok kan möjligen ha varit en son till Herman Olofsson i Persön som åtminstone var nämnd fram till år 1635 i skattelängder. Hemmanet Persön 10 övertogs av sonen Per Enoksson år 1667.

Sonen Nils var också soldat för roten Rupa (Ripa). Antagen 1655. Avgått 15/5 1690, avsked gammal o oduglig. Går för fader Enoch Hermansson i Persöhn. Hemma 1667-1672. Under Luleå silverbruk 1669-. Kristianstad 1677 i Bygdeå kompani. Åby fältläger augusti 1678. Åhus 1678. Ystad 1679. Stralsund 1680. Luleå 1683. Göteborg 1689-1690. Niuter boskapspeng 1679-1680, 1681, 1682 och 1683.

Sonen Per var soldat i Persön. Antagen februari 1678. Utbytt 4/7 1683. Går för eget hemman i Persöhn. Niuter boskapspeng 1679-1680, 1681-1682, 1683. Per Enochsson i Persöhn undertecknad 24/2 1680; Sielf soldat, hustrun på hemmanet medh syster och fyra små barn utan någon manshielp, tre koor, mycket giäldbunden och fattigh.


Källor:
Mantalslängder, husförhör, födelse- vigsel- och begravningsböcker, Ulf Larsson, Leif Boström, avskrift Västerbottens regemente 1667-1695 Livkkompaniet. K. Mossberg.

Senast uppdaterad: 2013-08-12.


Anor från Finsthögst i Ore, Dalarna

Min farmors farfars mormors mor hette Anna Elisabeth ("Anna Lisa") Persdotter. Hon var född år 1785 i Finsthögst, Ore socken i Dalarna som idag hör till Rättviks kommun. När hon var 16 år gammal flyttade hon med sina föräldrar och syskon upp till Piteå i Norrbotten. Sommaren 2014 körde jag och min familj genom Finsthögst på vår hemresa till Norrbotten, en liten och idyllisk by med ett fåtal gårdar. Det var intressant att se hur det ser ut i området som den här kolarfamiljen lämnade för sitt resterande liv i Norrbotten för 213 år sedan.

Finsthögst var ett kolarsamhälle under Dalfors bruk. Där var fadern Per Samuelsson (1749-1814) anlitad som brukskolare och modern hette Britta Johansdotter (1750-1827). Föräldrarna hade gift sig år 1776 och fick även barnen Samuel (1778-1784), Per (1780-1852, bruksarbetare och eldare vid Rosfors bruk i Piteå), Johan "Jan" (1782-1835, åbo i Bodträsk 2), Anna Elisabeth (1785-1866, se ovan), Britta Katarina (1787-1850), Anders Boström (1790-1830, Byn 2 i Älvsbyn), Samuel (1792-1796) och Lena Stina (1796-1797). Sedan ungefär år 1781 bodde familjen i Tungsen (Tungsjö, gård nr 7 och 8), en liten by mellan Dalfors och Voxna vid gränsen mot Hälsingland. Pers bröder Samuel (1753-1831, Åssjöbo i Ore) och Anders Samuelsson (1757-1826, Finsthögst) var också kolare. Anders övertog gården efter föräldrarna Samuel "Samil" Samuelsson (1715-1798, kom från Hästberg i Grangärde och var kolare och hyttdräng vid Dalfors bruk) och Lisa Persdotter (1718-1798), vilka hade gift sig år 1740. Förfäderna på fädernet kan spåras ner till Kyrkoherden i Svärdsjö, Petrus Andreae Sverdssjöensis, död 1621. Anor till farfadern Samuel Persson i Grangärde >>
Dalfors järnbruk anlades år 1726 med privilegier för en masugn och en stångjärnshammare samt masugn vid Tungsjö. Nuvarande Dalfors herrgård byggdes 1793 och fyra år senare flyttades masugnen från Tungsjö till den plats i Dalfors där dess ruin finns kvar än idag. Oremål >>


Urklipp från förhörsboken 1796-1805
År 1801 flyttade Per Samuelsson med sin familj till Piteå lands i Norrbotten. De gjorde sin sista nattvardsgång i Tungsjö den 23 mars 1800 (vissa år skedde detta i Voxna). Baron Samuel Gustav Hermelin värvade under år 1801 folk från Dalarna till sina bruk och anläggningar i Norrbotten. Per blev anlitad som kolare och landbonde (arrendator) på frälsehemmanet Alter Bodträsk nr 2 och återfinns där i mantalslängden för år 1802 (den tidigare åbon Olof Larsson flyttade med sin familj till Luleå år 1801). Vid denna tid levererade Per 50 tolvtunnestigar kol (1 tolvtunnestig motsvarade 19,8 hektoliter) till Selets bruk (enligt en handling rörande Alters Frälse egendom i Piteå socken). Exempelvis levererades totalt 3008 kolstigar år 1804.

I en beskrivning av frälsenybyggena år 1800 framgår följande för gården Bodträsk nr 2. Den beboddes då av åbon Olof Larsson och ägorna omfattade drygt 16 hektar:

a 17
Öppna åkern derstädes består till en del af sandmylla med Leri boten men til det mästa af Lerjord något flussig med lika Bottn, är belägen å en högländig och wacker plats, har godta flopp och sin mästa lutning mot söder och sydost, är i anseende till häfden ej i särdeles godt tillstånd och frost underkastad svarar till 1/2 ten mot 2ra och 1/2ten mot 3dje Graderne a 3½ och 3dje kornets öring, innehåller 2 tunnland, 22 kappland (dvs. 1,03 hektar).

Gårds Gärdet och åkerskogen derintil under samma nummer gjer å Lindorna och Hårdvalls ängen godt men litet hårdvalls hö, den öfriga marken är någorlunda bördig och gjer grof starr således till en fjerdedel mot 1a och 3/4delar mot 3dje Classens hö att anse änges marken härstädes är i anseende till häft och arbete i ett slätt tillstånd. 18 tunnland, 31 kappland (dvs. 9,47 hektar).

a 18
Stränder och Rögsler under denne Gården vid Alter Elfven, Bodträsket och Yxviken belägne, äro mer och mindre arbetade, samt gifva ett drygare hö af grof starr och Blad Gräs, lägena af desse ängarne äro färska och höafkomsten kan mot 3dje Classens hösort anses innehålla 11 tunnland, 11 kappland (dvs. 5,6 hektar).

a 19
En strand under denne Gården belägen vid öfra ändan och Norra sidan af Långträsket gjer mot vidden bördig starr, svarar mot 3dje Classens hösort, och innehåller 17½ kappland (2698,5 kvadratmeter).



Kartbild över Bodträsk 2 lit. a 1799-1800

I april 1810 fick Per rättighet att anlägga krononybygget Krokvattnet med 30 års skattefrihet. Per hann dock knappt påbörja den etableringen eftersom han avled av förstoppning i november 1814, 64 år gammal. Sonen Johan överlät rättigheten år 1816 och Pers änka Britta dog i Bodträsk i januari 1827. Gården och arrendet i Bodträsk övertogs av sonen Johan där även dottern Anna Lisa bodde under ett antal år med sin man Josef Tornander sedan de gifte sig år 1806. Dessa flyttade kring 1818 till Hälleströms sågverk där Josef jobbade i ett antal år och sedan blev de år 1822 krononybyggare i Abborrtjärn sydväst om Rosfors. Josef avled år 1840 och Anna Lisa slutade sina dagar i Ale, Nederluleå år 1866. Hon hade flyttat dit med sin sons familj år 1842.
Kopia ur husförhörsboken för Bodträsk, Piteå lands 1789-1806.

Barnen:


Per Persson (1780-1852). Bosatt i Brännträsk 2. Nybyggare i Kälsheden (Rosfors), dåv. Piteå landsförsamling. Bosatt i Rosfors från ca 1826 som bruksarbetare och blev senare eldvaktare. I mantalslängden 1835 nämns Per Persson från Bodträsk som arrendator till krononybygget Kälsheden. Gift 1810 med Sara Zachrisdotter (1786-1831) från Brännträsk. Barn: 1. Sara Greta (f.1813), 2. Anna Lisa (f.1814), 3. Johan Petter (f.1816), 4. Kristina (f.1819), 5. Maria Helena (1821-1891, Abborrtjärn och Krokvattnet), 6. Karl Anders (f.1823, dräng i Rosfors), 7. Jonas Gustaf (1827-1861, dräng i Rosfors).

Anna Lisa Persdotter (1785-1866) gifte sig 1806 med drängen, kolaren och nybyggaren Josef Tornander (1769-1840) som hade kommit till Pålsträsk från Kengis bruk 1800. De bodde på Bodträsk 2 till Josef 1818 blev sågkarl vid Hälleströms såg och 1822 blev de krononybyggare i Abborrtjärn sydväst om Rosfors. De fick barnen Karl Petter Öhman (1806-1886, Abborrtjärn och Ale 4 i Nederluleå 1842 och var min Fm Ff Mf), Maria Britta (1807-1884, Sjulsmark), Anna Katarina (1811-1894, Långviken), Johan Öhman (1815-1896, Håkansön 5), Kristina Margareta (1818-1896, Sälgberg i Älvsbyn) och Anders (1821-1821). Anna Lisa flyttade med sonen Karl Petters familj till Ale 1842.

Brita Kajsa Persdotter (1787-1850) gifte sig 1818 i Älvsbyn med frälsefogden och änklingen Jonas Fagerberg i Pålsträsk. De flyttade till Alterån 1821 och sedan 1823 till Norrsunda församling i Uppland. De bodde vid Rosersbergs oxgenonica stats och ladugård där Jonas var rättare till 1826. De flyttade till Viggeby i samma församling. Brita Kajsa fick 1811 ett barn utom äktenskapet och sex barn med Fagerberg. Hon dog 1850-02-26 vid Rosersberg i Norrsunda förs. (AB) (Inger Österlund 2013).

Anders Persson Boström (1790-1830) gifte sig 1815 med Britta Kristina Eriksdotter (1792-1868) och blev bonde på Byn nr 2 i Älvsbyn med släktnamnet Boström (Källa: Inger Österlund 2013). De fick barnen: Nils Petter (f.1816), Anna Magdalena (1817-1901, Laduberg), Anders (1819-1883, Bergträsk), Maria Lovisa (1820-1897, Laduberg), Olof (f.1823), Elsa Stina (f.1824), Johan Erik (f.1825) och Petter (1827-1905, Övre Byn). Källa 

Senast uppdaterad: 2014-08-12

Klockringare i Piteå

Den viktiga uppgiften att sköta klockringningen i kyrkorna förr i tiden kunde innehas av en vanlig bonde, men utan notering. Därför kan no...