Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2015

I Fäderneslandets historia

I forskningen kring min farfars farmor; Småskollärarinnan Mathilda Markström (1867-1915) i Piteå så hittade jag uppgiften att hon under seminariet i Öjebyn 1882 läste Odhners lärobok "I Fäderneslandets historia". Den första upplagan kom 1872 och utkom i många upplagor ända in på 1950-talet enligt Wikipedia. Via internet fick jag nyligen tag på en originalbok från 1875. På baksidan framgår det att boken kostade 50 öre för häftad, 60 öre för kartong och 75 öre för ett bättre band. Den förhållandevis lilla boken är på totalt 95 sidor. Det är både roligt och intressant att ha ett originalexemplar av denna bok.


Senast uppdaterad: 2015-12-12.

En annan gammal postilla

Vid ett besök hos en släkting sommaren 2015 fick jag låna en gammal Lutheri kyrkopostilla från år 1848. Tack vare den handskrift som finns på pärmens insidor, så framgår det att den var min farfars farfars mormors. Hon hette Sara Margareta Larsdotter (1795-1883) och årtalet 1873 står vid hennes namn som hon antagligen själv har skrivit. Hennes dotter Sara Gustafva Andersdotter och hennes son Anton Öqvist har också tecknat sina namn i den. År 1886 blev barnbarnet, den då 26-årige Nils Petter Öberg (1860-1919) ägare till postillan och han var min farfars farfar. När man bläddrar i den kan man känna de historiska tumningarna och man kan nästan föreställa sig hur mina förfäder bläddrat och läst i den tjocka boken. Postillan fick jag överta, något jag som släktforskare sätter stort värde på. Den trycktes dessutom samma år som Petters föräldrar Johan och Britta Magdalena gifte sig.








Senast uppdaterad: 2016-02-05

Amerikabesök i sommar

Det är tisdag eftermiddag (4 augusti 2015) och min mobiltelefon med ett Luleå-nummer ringer på mitt arbete. Det är Gammelstads Turistbyrå som har besök av två syskon från USA, Carl och Christine med deras respektive. Carl hade fått fram en del uppgifter innan resan och turistbyrån kunde hjälpa dem att hitta min blogg om Hälleström. I ett av mina inlägg om byns gårdar hittade de förfaderns efternamn och en bror till honom. Detta var min farfars hemgård!
Jag fick e-postadressen till Carl Erickson och skickade direkt ett meddelande och redan efter en kort stund fick jag svar med hans förfäder ner till Erik Magnus Markström (1833-1913) bifogade.
Mitt nästa direkta svar löd hello relative för denne Erik Magnus var en bror till min farfars mormors far Karl Fredrik Markström (1830-1890) som var sågdräng och arrendator i Hälleström, Piteå! Det var Carl och Christines farfar (Erik Magnus sonson) Nils Erik Erickson (1886-1946) som emigrerade till USA 1909. Denne var en tremänning till min farf…

Johan Öbergs militärtjänst i Boden

I inskrivningslängden från våren 1914 återfinns min farfars far Ernst Johan* Nilsson Öberg. Han hade precis fyllt 20 år, uppgavs som skomakare och var 1,73 meter lång. Den våren blev även skomakaren Frans Oskar Bäckström från Öjebyn (f. i december 1894), Frans Oskar Bäckström från Öjebyn (f, 1895), Johan August Larsson från Sikfors samt Fritz Leonard Berg från Långträsk (båda f. 1894).
Militärtjänsten skulle utföras i Boden och Johans inskrivningsnummer var 53 72 1914 och de övrigas var 54, 55, 56 och 59. Samtliga skulle utföra vapentjänst och Johan tillhörde fältartilleriet, sannolikt Boden-Karlsborgs regemente som sedermera blev A8 i Boden. Den äldre F. O. Bäckström tillhörde infanteriet, Johan Larsson till fästningsartilleriet och Berg till fästningsingenjörtjänst. Den yngre Bäckströms noterades som bagare.
Enligt min farfar så var Johan Öberg officerskock vilket verkar stämma bra vid jämförelse med Norrbottens inskrivningsområdes stamkort för Piteå rullföringsområde. Där uppgavs …

Tjänsteflickan Emma

Det här inlägget handlar om min mormors mor Emma som i unga år fick flytta från sin mor och systrar, för att tjäna på eget håll. 
Emma Maria Kristina Nilsson föddes den 29 december 1909 i Kivijärvi, Korpilombolo församling i Norrbotten. Hon var näst äldst bland sex systrar, varav en dog som liten. Hon var bara 7 år gammal då fadern Gustaf dog 1917 (jag har skrivit om honom också här på min blogg), 66 år gammal och några månader efter det föddes hennes yngsta syster. Modern Kristina (1875-1944) blev därmed ensam med fem döttrar på den lilla gården som var på närmare 0,7 hektar. De hade 2-3 kor och levde på småjordbruk, modern gifte om sig först 1933 och döttrarna fick tidigt börja tjäna för sitt levebröd. Kort före det att Emma skulle fylla 17 år flyttade hon hemifrån för att tjäna på eget håll. Hon kom till bonden Per Olof Olofsson (f. 1865) i Vallsjärv nr 2, Överkalix den 9 november 1926. Där blev för övrigt hennes blivande makes kusin Alida från Johannisberg tjänsteflicka samma år o…

Skiljobrev 1821

Enligt en notering i förhörsboken erhöll förre bonden Karl Olofsson (1786-1857) och Magdalena Persdotter (1788-1846) ett "Skiljobref" utfärdat den 12 september 1821. De hade ingått i äktenskap den 10 november 1811 och Karl noterades då som hemmanstillträdare. De blev bosatta på en del av hans hemgård Porsnäs nr 5 (5 1/3) "Ottergården" i Piteå landsförsamling i Norrbotten. I äktenskapet föddes döttrarna Margareta (f.1812) och Magdalena (1814-1815) samt sonen Karl Petter Karlsson Åkerlund (1816-1841, bonde på Porsnäs nr 14 i Harrbäcken).

Bakgrund Makarna kom däremot inte överens och blev inkallade till kyrkorådet redan den 14 mars 1814 för att förklara sig eftersom de inte höll sams. Detta hjälpte dock inte och det blev en sak för tinget som behandlade ärendet både den 26 oktober 1815 och i september 1816. I en skrivelse till tingsrätten hävdades att det fanns ett allmänt antagande att det var olika syn på religionen som orsakade osämjan. Kyrkoherde Risberg som trä…

Skogsarbete

Redan som barn fick jag följa med min pappa och farfar när de högg skog. Pappa hade gjort en träyxa i plywood till mig och med den högg jag så gott jag kunde. Olovandes sågade jag ner min första björk med en bågsåg när jag var runt sex år gammal. Jag fick hjälpa till att kapa ved, stappla och kärra in ved i pannrummet i källaren. Min morfar började sin karriär som skogsarbetare redan som 13-åring och många av mina förfäder arbetade i skogen som timmerhuggare, andra tillverkade tjära och träkol, flottade timmer eller arbetade som sågdrängar på Hälleströms finbladiga sågverk i Piteå. Min mormor började i unga år som kocka åt skogsarbetare i norra delen av Överkalix församling. Allt detta har gjort att jag har ett särskilt intresse för skogsarbetets historia. Här nedan är några utvalda foton som jag tycker kännetecknar skogsarbetarens historia. På fotot ovan ses min frus morfar Gunnar som kör hem ett vedlass med häst i början av 1960-talet.





Senast uppdaterad: 2015-02-09

Öbergs släktbok

Idag är det ganska enkelt att skapa och ge ut en egen bok, bara man har en färdig inlaga och ett omslag. Jag är nu färdig med en släktbok om Öbergssläkten från Håkansön i Piteå och materialet har jag jobbat på till och från alltsedan början av 1990-talet då jag började med att intervjua min farfar. Hans berättelser gjorde mig intresserad av att ta reda på mer. Huvudpersonen i boken är min farfars farfars far Johan Olofsson Öberg (1824-1908) och det är tack vare honom som Öberg är mitt efternamn (namnet fanns däremot redan i släkten genom hans morfars far, riksdagsman Anders Öberg).


Det är väl ungefär fem år sedan jag bestämde mig för att sammanställa mitt material i bokform så att det det jag har forskat fram även kan bevaras till eftervärlden. Det känns jättekul att ha kvar farfars berättelser och att ha sammanställt vår släkthistoria i en bok. Jag började med att lägga in text och de bilder som jag ville ha med och sedan har jag jobbat mycket med textredigering, det är detta som ta…