lördag 12 december 2015

I Fäderneslandets historia

I forskningen kring min farfars farmor; Småskollärarinnan Mathilda Markström (1867-1915) i Piteå så hittade jag uppgiften att hon under seminariet i Öjebyn 1882 läste Odhners lärobok "I Fäderneslandets historia". Den första upplagan kom 1872 och utkom i många upplagor ända in på 1950-talet enligt Wikipedia. Via internet fick jag nyligen tag på en originalbok från 1875. På baksidan framgår det att boken kostade 50 öre för häftad, 60 öre för kartong och 75 öre för ett bättre band. Den förhållandevis lilla boken är på totalt 95 sidor. Det är både roligt och intressant att ha ett originalexemplar av denna bok.



Senast uppdaterad: 2015-12-12.


fredag 25 september 2015

En annan gammal postilla

Vid ett besök hos en släkting sommaren 2015 fick jag låna en gammal Lutheri kyrkopostilla från år 1848. Tack vare den handskrift som finns på pärmens insidor, så framgår det att den var min farfars farfars mormors. Hon hette Sara Margareta Larsdotter (1795-1883) och årtalet 1873 står vid hennes namn som hon antagligen själv har skrivit. Hennes dotter Sara Gustafva Andersdotter och hennes son Anton Öqvist har också tecknat sina namn i den. År 1886 blev barnbarnet, den då 26-årige Nils Petter Öberg (1860-1919) ägare till postillan och han var min farfars farfar. När man bläddrar i den kan man känna de historiska tumningarna och man kan nästan föreställa sig hur mina förfäder bläddrat och läst i den tjocka boken. Postillan fick jag överta, något jag som släktforskare sätter stort värde på. Den trycktes dessutom samma år som Petters föräldrar Johan och Britta Magdalena gifte sig.









Senast uppdaterad: 2016-02-05


torsdag 6 augusti 2015

Amerikabesök i sommar

Det är tisdag eftermiddag (4 augusti 2015) och min mobiltelefon med ett Luleå-nummer ringer på mitt arbete. Det är Gammelstads Turistbyrå som har besök av två syskon från USA, Carl och Christine med deras respektive. Carl hade fått fram en del uppgifter innan resan och turistbyrån kunde hjälpa dem att hitta min blogg om Hälleström. I ett av mina inlägg om byns gårdar hittade de förfaderns efternamn och en bror till honom. Detta var min farfars hemgård!

Jag fick e-postadressen till Carl Erickson och skickade direkt ett meddelande och redan efter en kort stund fick jag svar med hans förfäder ner till Erik Magnus Markström (1833-1913) bifogade.

Mitt nästa direkta svar löd hello relative för denne Erik Magnus var en bror till min farfars mormors far Karl Fredrik Markström (1830-1890) som var sågdräng och arrendator i Hälleström, Piteå! Det var Carl och Christines farfar (Erik Magnus sonson) Nils Erik Erickson (1886-1946) som emigrerade till USA 1909. Denne var en tremänning till min farfars mamma Emma (1890-1955) i Hälleström och hans namn fanns i min databas.

Carl svarade "This is amazing news". De hade fått hjälp av turistbyrån att försöka hitta släktingar och de hittade några namn och kontaktnummer. Turistbyrån hjälpte dem att ringa bland annat till mig. Vi beslutade att träffas och fika hos oss på torsdag kväll och sedan åka till Hälleström så att de skulle få se platsen där deras förfader var född och uppväxt.

På torsdag morgon fick jag e-post från Carls syster Christine som hade fått kontakt med en annan person som också visade sig härstamma från samma Markströmssläkt i Hälleström. Jag tog kontakt med vår nyfunna släkting Elisabeth som också ville träffas i Hälleström med sin son och sina föräldrar.

Torsdag kväll kommer Carl med sin fru Linda (från North Carolina), systern Christine med maken Tom (från Delaware) till oss med bil från Luleå dit de hade kommit den 1 augusti. Vi fikade och bjöd på nyplockade åkerbär, blåbär och jordgubbar med glass och grädde och hade en underbar pratstund. Efter det så åkte vi till Hälleström och där fick de även träffa mina föräldrar och Elisabeths familj. Jag visade platsen där huset en gång stod och att det hade funnits ett sågverk i byn. Runt oss svävade ett litet svart moln av "moscitos".

Det finns ingenting som slår spontana och oväntade amerikabesök som detta! Vi kommer givetvis att hålla kontakten.


Senast uppdaterad: 2015-08-17


English version

It is Tuesday afternoon (August 4, 2015) and my cell phone with a Lulea number ringing on my work. It is Gammelstad tourist office and two siblings from USA visited there, Carl and Christine with their wife and man. Carl had produced some data before travel and the tourist office could help them find my blog about Hälleström in the parish of Piteå. They found my post about the farms and they found a connection with a brother to my ancestor on my grandfather’s family farm!

I got the email address of Carl Erickson and sent directly a message, and after a short while, I received the answer that his ancestor was Erik Magnus Markström (1833-1913). My next direct answer was hello relative as Erik Magnus was a brother of my great-great-grandfather Karl Fredrik Markström (1830-1890) who worked at the sawmill in Hälleström. It was Carl and Christine's grandfather (Erik Magnus grandson) Nils Erik Erickson (1886-1946), who emigrated to USA in 1909. He was a 2nd cousin to my great grandmother Emma (1890-1955) in Hälleström and I had his name in my database.

Carl wrote "This is amazing news." They had been helped by the tourist office to try to find relatives and they found some names and contact numbers. The tourist office helped them to call, among other things, to me. We decided to meet and refreshments with us on Thursday night and then go to Hällström so they would get to see the place where their ancestor wa born and raised.

On Thursday morning I received an email from Carl's sister Christine who had had contact with another person who also turned out to be descended from the same Markström family from Hälleström. I got in touch with the newfound relative Elisabeth who also wanted to meet in Hälleström with her son and her parents.

Thursday evening, Carl with his wife Linda (from North Carolina), sister Christine and her husband Tom (from Delaware) came to our home. We had coffee and freshly picked arctic raspberries, blueberries and strawberries with ice cream and had a wonderful chat. After that we went to Hälleström and and also met Elisabeth’s family and my parents. I showed the place where the house once stood and that there had been a sawmill in the village. As Carl and "Chris" said, their father
wanted to do just what we did that lovely, mosquito filled evening.

 


 

fredag 19 juni 2015

Johan Öbergs militärtjänst i Boden

I inskrivningslängden från våren 1914 återfinns min farfars far Ernst Johan* Nilsson Öberg. Han hade precis fyllt 20 år, uppgavs som skomakare och var 1,73 meter lång. Den våren blev även skomakaren Frans Oskar Bäckström från Öjebyn (f. i december 1894), Frans Oskar Bäckström från Öjebyn (f, 1895), Johan August Larsson från Sikfors samt Fritz Leonard Berg från Långträsk (båda f. 1894).

Militärtjänsten skulle utföras i Boden och Johans inskrivningsnummer var 53 72 1914 och de övrigas var 54, 55, 56 och 59. Samtliga skulle utföra vapentjänst och Johan tillhörde fältartilleriet, sannolikt Boden-Karlsborgs regemente som sedermera blev A8 i Boden. Den äldre F. O. Bäckström tillhörde infanteriet, Johan Larsson till fästningsartilleriet och Berg till fästningsingenjörtjänst. Den yngre Bäckströms noterades som bagare.

Enligt min farfar så var Johan Öberg officerskock vilket verkar stämma bra vid jämförelse med Norrbottens inskrivningsområdes stamkort för Piteå rullföringsområde. Där uppgavs han som överkock, vapenför. Antal beväringsdagar 1914-1915 281 och en repövning 42 dagar.

Vidare framgår det att han var uttagen i krigstjänst i 88 dagar och fick sitta 4 dagar i vaktarrest för vårdslöshet. Under 1916 Partiell mobilisering under det 1.a världskriget 42 dagar och 57 dagars krigstjänst 1917. Han var även inkallad under det 2.a världskriget 2/9 - 18/9 samt 7/12 - 30/12 1939. Antagligen var det som överkock i det militära som Johan tyckte om att laga mat, gärna så enkelt och gott som "makaråonen och fläske". Det finns dels ett porträttfoto av Johan som troligen är från 1914 och dessutom två gruppfoton.

Urklipp från inskrivningslängden våren 1914

Värnpliktskortet för 53 Nilsson Öberg

Värnpliktige Nr 53 Nilsson-Öberg 

Johan Öberg ses sittandes till höger

Johan Öberg ses stående till höger

Senast uppdaterad: 2016-04-09

söndag 10 maj 2015

Tjänsteflickan Emma


Det här inlägget handlar om min mormors mor Emma som i unga år fick flytta från sin mor och systrar, för att tjäna på eget håll. 

Emma Maria Kristina Nilsson föddes den 29 december 1909 i Kivijärvi, Korpilombolo församling i Norrbotten. Hon var näst äldst bland sex systrar, varav en dog som liten. Hon var bara 7 år gammal då fadern Gustaf dog 1917 (jag har skrivit om honom också här på min blogg), 66 år gammal och några månader efter det föddes hennes yngsta syster. Modern Kristina (1875-1944) blev därmed ensam med fem döttrar på den lilla gården som var på närmare 0,7 hektar. De hade 2-3 kor och levde på småjordbruk, modern gifte om sig först 1933 och döttrarna fick tidigt börja tjäna för sitt levebröd. Kort före det att Emma skulle fylla 17 år flyttade hon hemifrån för att tjäna på eget håll. Hon kom till bonden Per Olof Olofsson (f. 1865) i Vallsjärv nr 2, Överkalix den 9 november 1926. Där blev för övrigt hennes blivande makes kusin Alida från Johannisberg tjänsteflicka samma år och hon hade den "oäkta sonen" Erik David (f. 1923). De flyttade till Johannisberg 1927.

Urklipp från utflyttningsboken för Korpilombolo 1926
Urklipp från församlingsboken för Vallsjärv 2, Överkalix 1920-1929

Under år 1927 (antagligen kring november då man brukade byta tjänsteställe) flyttade Emma för att tjäna hos hemmansägaren Lars Andersson (f. 1874) på Vännäs nr 5 i Överkalix (Vännäs 5:5). Där födde hon som ogift några veckor före sin 18-årsdag, dottern Emma Sofia den 12 december 1927 och därför noterades faderns namn inte i födelseboken. Fadern var Emmas blivande make, den då 20-årige skogsarbetaren Lars Viktor Johansson (1907-1966) i Johannisberg, vilken skrevs in som värnpliktig samma år och han gjorde militärtjänsten vid I-19 i Boden.

Urklipp från församlingsbok för Vännäs 5

Urklipp från födelseboken 1927

Efter ungefär ett års tjänst i Vännäs flyttade Emma hem till Kivijärvi med dottern Sofia den 9 november 1928. Där bodde de tills hon ett år senare gifte sig med sin Viktor i Korpilombolo kyrka. Familjen blev bosatta i Johannisberg, Ansvar i Överkalix och Emma med dotterns flyttattest till Överkalix daterades den 18 november 1929. Där anlade de efter några år ett arbetarsmåbruk och fick totalt elva barn, men Emma avled tyvärr vid sitt elfte barns födelse, endast 40 år gammal.

Urklipp från inflyttningsbok för Korpilombolo 1928
Urklipp från församlingsboken för Korpilombolo 1921-1933
Urklipp från vigselboken för Korpilombolo 1929
Urklipp från utflyttningsbok för Korpilombolo 1929
Urklipp från församlingsboken för Johannisberg 1920-1929


Senast uppdaterad: 2015-05-09.

måndag 2 mars 2015

Skiljobrev 1821

Enligt en notering i förhörsboken erhöll förre bonden Karl Olofsson (1786-1857) och Magdalena Persdotter (1788-1846) ett "Skiljobref" utfärdat den 12 september 1821. De hade ingått i äktenskap den 10 november 1811 och Karl noterades då som hemmanstillträdare. De blev bosatta på en del av hans hemgård Porsnäs nr 5 (5 1/3) "Ottergården" i Piteå landsförsamling i Norrbotten. I äktenskapet föddes döttrarna Margareta (f.1812) och Magdalena (1814-1815) samt sonen Karl Petter Karlsson Åkerlund (1816-1841, bonde på Porsnäs nr 14 i Harrbäcken).

Bakgrund

Makarna kom däremot inte överens och blev inkallade till kyrkorådet redan den 14 mars 1814 för att förklara sig eftersom de inte höll sams. Detta hjälpte dock inte och det blev en sak för tinget som behandlade ärendet både den 26 oktober 1815 och i september 1816. I en skrivelse till tingsrätten hävdades att det fanns ett allmänt antagande att det var olika syn på religionen som orsakade osämjan. Kyrkoherde Risberg som träffade makarna kunde dock intyga att båda förnekade att det skulle vara orsaken. Karl påstod att hustrun var gemen mot hans mor och Magdalena hävdade att både mannen och svärmodern hade oförrättat henne. Hon påstod dessutom att svärmodern krävde av sonhustrun "en barnslig undergivenhet och lydnad".

Risberg besökte vid ett tillfälle Porsnäs för att tala parterna tillrätta. Han fick dock inte träffa Karl som vid tillfället inte var hemma, utan fick tala med Magdalena och hennes svärmor samt hennes andra make (Karls styvfar). Magdalena hade vid det här tillfället krävt att få ta med sig lite kläder, eftersom hon då inte bodde i hemmet. Svärmodern nekade däremot till detta, men efter att Risberg hade haft ett personligt samtal med svärmodern så gick hon med på det. Vid Risbergs avresa från Porsnäs mötte han Karl vid gästgiveriet. Han framförde då att hustrun ville få ta med sig lite kläder, något som Karl inte ville eftersom han önskade att hon skulle flytta hem igen. Han ändrade sig dock när han fick höra att hans mor hade sagt ja till det hela. Det verkar alltså som att Kars mor hade stort inflytande över sin son och med sitt häftiga humör så styrde hon på gården. Risberg vidimerade även moderns häftiga humör eftersom hon även hade gett sig på honom med otidigheter (källa till dessa bakgrundsuppgifter är Brage Lundström och hans tredje bok om Sjulsmark).

Avskrift av skiljobrevet utfärdat av Domkapitlet

"Till Maxime Venerandum Consistorium i Hernösand

Sedan Kongl. Majt i nåder bevilljat min underdåniga ansökning om ägenskaps skillnad med min Hustru Magdalena Pehrs Dotter, hwilket bestyrkes af härhos i afskrift bifogade Kongl. Majts Nådiga Utslag, får jag i djupaste ödmjukhet anhålla om Maxime Venerandi Consistorie Skilljobref

Carl Olofsson
f. d Bonde i Piteå och Porsnäs

Skrifvit af J. Risberg

Afskrift Kongl. Majts

Utslag, uppå den af förre Skatte Bonden Carl Olsson från Porsnäs By i Piteå Socken i underdånighet gjorde ansökning, att, sedan sökanden och hans Hustru Magdalena Pehrs Dotter, för kif och osämja i ägtenskapet, erhållig varningar och föreställningar så väl af presterskapet i församlingen, som Dom Capitlet i Hernösand, och äfven derföre särskildta gånger blifvit af Piteå Härads Rätt till böter fälld; samt bemälte HäradsRätt slutligen genom Utslag den 3 October 1817 dömt till skillnad i säng och säte på Tre års tid - emellan desse makar, utan att genom alla dessa varningsgrader någon förändring i deras inbördes förhållande stått att vinna; Kongl. Majt töcktes i nåder tillåta, att ägtenskapet emllan Sökanden och dess Hustru måtte varda uplöst; Hvaröfver Dom Capitlet i Hernösand blifvit hördt och Magdalena Pehrs Dotter sig förklarat; Gifvit Stockholms Slott den 1ste Junii 1821.

Kongl. Jajt har i Nådr låtit sig föredragas denna underdåniga ansökning; Och som Sökanden och hans Hustru genomgått alla de i Lag och Kongl. förordningen den 27 April 1810 föreskifne varningsgrader, men det oaktadt, icke kunnat till sämja och enighet förmåas, Vill Kongl. Majt i Nåder tillåta att ägtenskapet emllan Carl Olsson och Magdalena Pehrsdotter må uplösas och Sökanden äga, att hos Consistorium i Hernösand sig anmäla till Skilljobrefs erhållande. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder".
Carl Johan.
Sigill




Hur gick det då för Karl och Magdalena efter detta? Ja, Karl hade redan innan detta fått gå från sin gård och blev bosatt inhyses i Porsnäs och sonen Karl Petter bodde med honom. Man kan också fråga sig hur det var för de två barnen att växa upp med föräldrar som inte kund hålla sams. De var ju bara nio och fem år gamla då denna ovanliga händelse inträffade och dessutom bodde de i en förhållandevis liten by. Runt 1838 flyttade Karl till sonen Karl Petter Åkerlund som blev ägare till hemmanet Porsnäs nr 14, men denne avled redan 1841 och efterlämnade hustrun och två små söner. Karl Olofsson slutade sina dagar på den gården försommaren 1857.

Magdalena bodde också inhyses i Porsnäs och noterades som "utfattig" och dottern Margareta bodde tillsammans med henne. Hon levde till slutet av 1846 och i dödboken noterades hon som "Carl Ols frånskilda Hustru En Maglena Pehrs dotter".


Senast uppdaterad: 2016-08-30

måndag 9 februari 2015

Skogsarbete


Redan som barn fick jag följa med min pappa och farfar när de högg skog. Pappa hade gjort en träyxa i plywood till mig och med den högg jag så gott jag kunde. Olovandes sågade jag ner min första björk med en bågsåg när jag var runt sex år gammal. Jag fick hjälpa till att kapa ved, stappla och kärra in ved i pannrummet i källaren. Min morfar började sin karriär som skogsarbetare redan som 13-åring och många av mina förfäder arbetade i skogen som timmerhuggare, andra tillverkade tjära och träkol, flottade timmer eller arbetade som sågdrängar på Hälleströms finbladiga sågverk i Piteå. Min mormor började i unga år som kocka åt skogsarbetare i norra delen av Överkalix församling. Allt detta har gjort att jag har ett särskilt intresse för skogsarbetets historia. Här nedan är några utvalda foton som jag tycker kännetecknar skogsarbetarens historia. På fotot ovan ses min frus morfar Gunnar som kör hem ett vedlass med häst i början av 1960-talet.

Flottningsarbete i Rosån, Hälleström i Norrfjärden.
Troligen 1940-tal
Farfars mor Emma som kocka med kusinerna Kalle och Arthur
samt en skåning. Grundträsk, Norrfjärden
Iron Berg, farfar Einar och farfars far
Johan vid skogsarbete på 1940-talet
Min pappa Ulf kollar in farfars motorsåg vid skogskojan
på yttreskiftet i Älvsborg 1959
Lägg till bildtext

Farfar Einar, Rickard och Herbert Bergström


Samling vid skogskojan 1959 Ivar Johansson, farfar Einar,
Anna Johansson, farmor Ronny och Rickard Bergström



Från stock till ved, hos farmor och farfar i Hälleström
Diabildsfoto: Ulf Öberg


Senast uppdaterad: 2015-02-09

söndag 1 februari 2015

Öbergs släktbok





Idag är det ganska enkelt att skapa och ge ut en egen bok, bara man har en färdig inlaga och ett omslag. Jag är nu färdig med en släktbok om Öbergssläkten från Håkansön i Piteå och materialet har jag jobbat på till och från alltsedan början av 1990-talet då jag började med att intervjua min farfar. Hans berättelser gjorde mig intresserad av att ta reda på mer. Huvudpersonen i boken är min farfars farfars far Johan Olofsson Öberg (1824-1908) och det är tack vare honom som Öberg är mitt efternamn (namnet fanns däremot redan i släkten genom hans morfars far, riksdagsman Anders Öberg).



Det är väl ungefär fem år sedan jag bestämde mig för att sammanställa mitt material i bokform så att det det jag har forskat fram även kan bevaras till eftervärlden. Det känns jättekul att ha kvar farfars berättelser och att ha sammanställt vår släkthistoria i en bok. Jag började med att lägga in text och de bilder som jag ville ha med och sedan har jag jobbat mycket med textredigering, det är detta som tar mest tid. Boken blir i A5-format och är på 128 sidor rikt illustrerad med fotografier och gamla handlingar. Omslagets  framsida pryds av ett porträtt av stamfadern Johan från ungefär 1890. Pris för en fin hårdpärm inklusive frakt är 349 kr (inkl. moms). Kontakta mig för mer information.


Senast uppdaterad: 2015-06-28.

Min egen antavla

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 gen...