Christer Öbergs släktforskarblogg

Den viktiga uppgiften att sköta klockringningen i kyrkorna förr i tiden kunde innehas av en vanlig bonde, men utan notering. Därför kan nog många ringare vara försatta i historiens dunkel.  Klockare var tidigare ett kyrkligt ämbete, som ursprungligen eller under medeltiden medförde uppgiften att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen . På 1600-talet började man av klockaren kräva förmågan att undervisa i sång och leda kyrksången där en särskild kantor inte fanns. Vid samma tid fick klockaren även uppdrag att lära ungdomen att läsa och skriva. Detta medförde att klockarsysslan ofta gavs åt en präst. Som en anekdot kan nämnas att Porsnäsbonden Per Nilsson Laggare (1665-1742) fick särskild ersättning "för det han med trumban gifwit tekn till giudstjensten" i Öjebyns kyrka. Han trummade istället för den klockringning som var omöjlig på grund av att kyrkklockan var nedtagen. Efter att ha uppsatt klockorna brände ryssarna av taket på kyrkan 1721, var

Att kontinuerligt "googla" på förfäder kan verkligen ge oanade tillfällighetsfynd! bHelt nyligen sökte jag på min sambos förfader Henrik Vanha, som var bonde i finska Kolari. Jag sökte på måfå på "Henrik Vanha Kolari och får en träff i The Norwegian Historical Data Centre . Det visar sig att Henrik Vanha med sin hustru Elisabeth Samuelsdotter och döttrarna Lydia och Marie bor i Vadsö. Henrik är fiskare och de hyr en lägenhet av Ole Estensen Haasen i bynes västra del. 26 personer bor här fördelat på nio familjer och åtta av dessa är från Finland. Dottern Lydia föddes på gården Vanha i Kurtakko, Kolari i mars 1874, så familjen flyttar till Nordnorge kort därefter. I september 1875 föds dottern Maria Rosinda i Vadsö. De flyttar tillbaka till Kurtakko där sonen Immanuel föds i februari 1878. Familjen utökas med dottern Kajsa Greta 1880. Det här är en viktig pusselbit kring denna familj då inte kyrkböcker för Kolari finns tillgängliga efter 1880. Utan denna träff had