Christer Öbergs släktforskarblogg

Den 23 april 1951 blev hastigt en föränderlig dag för mina morföräldrar. De skulle nämligen redan denna dag bli föräldrar till min mamma. Morfar fick springa iväg på vårskaren till sin syster Göta för att be henne vara med och förlösa barnet. Väl inne i den lilla kammaren i morfars föräldrahem i Ohtanajärvi, Korpilombolo föddes dottern Britt Christina (döpt efter sin mors farmor Brita och mormor). Dottern vägde endast 1200 gram och mätte 38 cm. Christina fördes först till BB i Korpilombolo där hon fick vara några dagar, men sedan bar det iväg till lasarettet i Boden och hon hölls varm med några flaskor. Där fick hon vara i ungefär en månad tills hon började öka i vikt. Den 12 maj 1951 gifte sig de nyblivna föräldrarna i Korpilombolo. Mor Sofia fick ta sig med bil till Boden för att hämta hem den lilla dottern och börja amma. Färden hem gick med rälsbuss till Morjärv och vidare därifrån med buss till Korpilombolo. Där hämtade en morfars yngsta bröder dem för att ...

Johan Wallerius Kero (1895–1980), min morfars farbror emigrerade från Ohtanajärvi, Korpilombolo till USA som 18-åring. Den 20 juni 1914 reste han från Trondheim till Amerika utan attest (”reiseløyve intet”) med fartyget Haakon Adelsten (han skrevs in i boken över obefintliga i november 1915). Han uppgavs som gruvarbetare och skulle till kusinen Walter Kero i Hancock, Michigan (dock med felaktig uppgift att han var född 1891 i Alkula, Finland). Sju dagar senare gick resan från Glasgow, Skottland med S/S Scandinavian Allan line och anlände till Quebec i Kanada den 5 juli. Det berättas att resan till Amerika skedde rätt så plötsligt och att det inte var många som visste om att han skulle resa. Han betalade själv för resan dels med inkomsten som skogsarbetare och dels med pengarna för två sålda kor. Wallerius fick direkt arbete i koppargruvorna för Quincy Mining Company med följande anställningar: · 18/7 1914 - 28/6 1915 Labo...

Karl Gustav Kero (1855–1925) var född i Liviöjärvi, Pajala och en bror till min morfars farfar. Han var dräng hos Tornbergs i byn vid tiden då han som 27-åring emigrerade till Amerika (samma år som hans systers familj flyttade till Norge och den sommaren avled modern). Flyttattesten daterades den 7 juni 1882 och mellan maj–juli utflyttade tio personer från Pajala till Nordamerika. Gustav lär ha rest via Norge och arbetade i guldgruvorna i området "Black Hills" i South Dakota och där startade guldruschen 1875. Gustav kom hem den 29 augusti 1886 och gifte sig redan den 2 oktober med Vilhelmina Tornberg. Det berättas att målet med resan var att tjäna pengar för att kunna köpa halva Kero-hemmanet i Liviöjärvi, men det hade redan hunnit bli sålt. Istället köpte han ett hemman i Ohtanajärvi, Korpilombolo och där blev familjen bosatta våren 1887. Utflyttade från Pajala 1882 Det finns ett foto av K. G. Kero från hans tid i Amerika...

I samband med att Soukolovägen mellan Övertorneå-Pajala var klar i början av 1860-talet så etablerades postanordning och gästgiveri i Ohtanajärvi. Från Korpilombolo gick vägen via Fällan till Ohtanajärvi och vidare norrut. År 1864 var Isak Johansson Hannu (Lahti) skjutshållare och innehades från år1870 av Hans Nilsson Nyberg (f.1817 i Överkalix). Dessa bodde på Hannu-hemmanet (hemman nr 2). Vid år 1895 var Erik Gustaf Vaara (1848-1900) och hans fru Anna Greta (1853-1920) gästgivare på deras gård, Vaara nr 6. Från omkring början av 1910-talet fanns skjutsstation på Karl Stefanus Saadios (1868-1946) gård (nr 2) fram till år 1927.   Sedan slutet av 1870-talet fanns även gästgiveri i Korpilombolo. I folkräkningen 1890 återfinns 22 gästgivare i Norrbotten, dock inte i Ohtanajärvi eller Korpilombolo. År 1900 skrevs Frans Oskar Johansson Kero Filip (1869-1943) som skjutskarl i Korpilombolo församling. I kyrkböckerna framgår inte mycket om Ohtanajärvi gästg...

Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus...