söndag 3 februari 2013

Spöstraff för stöld 1833

Nils Petter Ersson Öhlund (1807-1875) och Britta Maria Olofsdotter (1803-1860) i Gammelstaden, Piteå lands. De var min farfars farmors morföräldrar. Han född i Böle och hon var soldatdotter från Trundavan. De gifte sig som dräng och piga i slutet på året 1829 och de fick barnen Nils August (1830-1880, Båtskatan), Emma Kristina (1832-1903, Båtskatan gift med Fredrik Markström och mina anor), Britta Johanna (1835-1906, bagerska i Gammelstaden), Petter Anton (1838-1838), Maria Matilda (f.1840, följde med som piga till Kungsgården i Frösön, Jämtland 1862), Erika (1842-1905, Öjebyn) och Petter Anton (1845-1845).

Familjen bodde inhyses i Gammelstaden, dvs. de ägde ingen fast egendom utan bodde på ägor som tillhörade någon annan. Enligt en notering i husförhörslängden dömdes den då 25-årige Nils Petter för stöld till 40 par spö och uppenbar kyrkoplikt i Öjeby kyrka av Piteå rådhusrätt den 18 april 1833. Även hustrun som snart skulle fylla 30 dömdes för medvetande av förövad stöld till 16 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt uppenbar kyrkoplikt. Enligt 1734 års lag var den längsta tiden för detta straff 28 dagar och kortaste var fyra. Vatten- och brödstraffet avskaffades i 1864 års strafflag. Makarna absolverades den 12 maj, dvs. de hade då genomgått den uppenbara kyrkoplikten och blivit avlösta, eller med andra ord fått syndernas förlåtelse. Utslagsdomen är på tio sidor och en avskrift av den ganska svårtydda texten från domboken följer nedan. Det visar sig där att de dömdes samtidigt med makarna Rokström för åtskilliga inbrottsstölder och hustrurna för medvetande av förövad stöld. Inbrotten hade skett hos tre skeppare och hos en bonde i Långnäs. Stöldgodset bestod av diverse skinnsaker, yxa, pipa, 2 skäl råg och 2 skäl salt, 2 skäl rötter, som gömdes under golvet hos Rokströms samt under trösklogen på kyrkoherdebostället. Värdet på N. P. Öhlunds stöldgods blev totalt 83 Riksdaler och hans hustru blev 18 Rdr. Rokströms blev 89 och hustrun 15 och dessa belopp tredubblades. Med tanke på vad det var för saker de hade stulit, kanske det var de svåra missväxtåren som orsakade detta.
Urklipp från husförhörslängden 1826-1833 där noteringen om detta står.

Spö- och risstraff, prygel med spö eller ris, var ett ofta förekommande skamstraff i äldre tid. Spöstraff kunde man få för "enklare brott" såsom förolämpningsbrott, sedlighetsförbrytelser eller lättare misshandelsbrott. Hade man fått böter och inte kunde betala dem, kunde man ta spöstraff istället. Män fick högst 40 par spö och kvinnor högst 30 par ris, och man slog mot den nakna kroppen, dvs. ryggen. Straffet utfördes vanligen vid skampålen. Spö- och risstraff avskaffades 1855. Uttrycket "par spö" betydde att den som slog, slog med två spön samtidigt. Det innebar att sammanlagt användes 40x2 spö dvs. 80 spön. Varje par skulle användas tre gånger innan de slängdes och man tog nästa par. Det innebär att den som dömdes till 40 par spö fick utstå 40x2x3 dvs. 240 spörapp. Spöstraffet avskaffades först år 1855. Källa.

Läsvärt: Att dömas till fängelse på vatten och bröd

I en sammanställning som SCB har gjort finns "Justitie Stats-ministerns Underdåniga Berättelse om Brottsmålen och Civile RättegångsÄrenderne i Riket under loppet af år 1833". Brottsmål vid domstolarna på landet, Häradsrätterna brott 1.a och 2.a klassen. Totalt dömdes 1233 personer för stölder och snatterier år 1833, varav 5 i Piteå. Året innan dömdes totalt 1554 personer (1685 år 1831 och 1281 år 1830). Källa.

Avskrift av utslagsdomen

1833 den 18de April, Närvarande vid Piteå Rådstufvu Rätt, Borgmästaren C. E. Stenberg, Rådmannen H. G. Falck samt vice Rådmännen Johan T….. och Jonas Strandberg.

§1
S: D: Uti den Ransakning, som R. Rn sednast den 15de dennes forehaft, rörande emot förre musikanten J. G. Rokström och Inhysesmannen N. P. Öhlund, samt deras hustrur Christina Rokström och Brita M. Öhlund förd talan, att, hafva dels begått åtskilliga inbrottsstöllder och dels deruti varit delaktiga, afkunnade är R. Rn, efter öfverläggning, i samtliga vederbörandes närvaro följande.

Utslag

I afseende å den del af Ransakningen som utgjort föremålet för R. Rns undersökning, eller den Inbrottsstöld, som natten emot den 5te October förledit år skett hos Skepparen Pehr Hortlander på Ankarskatan, hvarigenom han förlorat från sin låsta sjöbod, ett stycke fårskinnsfäll medblått öfverdrag värd 4 Rdr, en hufvudkudde värd 32 S, en

Rana af klutar (?), värd 1 Rdr 16 S, en kalfskinnsbrissla, värd 2 Rdr, en kalfskinnspäls värd 4 Rdr, Ett fårskinn af skälhud, värd 1 Rdr, ett fårskinn, värdt 10 S 8 Rst, en mindre tälgyxa värd 24 S, en pipa med beslag värd 1 Rdr, 2ne skäl Råg uti en säck, värdt 3 Rdr 20 S, 2ne Skäl Salt uti en påse värdt 2 Rdr 24 S, samt 2ne Skäl Rötter med ? säck värdt 1 Rdr 8 S, eller egendom för tillsammans 21 Rdr 38 S 8 Rst Banco, har förekommit hufvudsakligen : Att såsom de vid Piteå Urtima härads Rätt afhörde vittnena Nris 1, 2 och 7, Krono Länsmannen C. M. Laestadius, fältväbelen Dahlberg och Smeden Olof Wikberg intygat vid visitation hos Rokström den 9de Sistl. Februarii, funnits undergolfvet uti en stufva, som af anklagade Rokström och hans hustru begagnat till förvaringsrum instoppade genom vattentrumhålet, nedre hälften af en hvit kalfskinnspäls, jemte mindre stycken af samma päls, en bit gammalt svart skälskinnsläder och en nysstillagad oslipad yxa: Att Rokström och hustrun Rokström af hka den sednare vid början af omförmälde visitation nekat att någon egendom vore under golfvet förvarat, uppgifvet (struket ord som ersatts av ett oläsligt ord) att berörde persedlar vore dem tillhörige samt hvar för sig uppgifvidt, Rokström, att han gömt yxan under golfvet den dag han arresterades och hustru Rokström, at hon några dagar före sistberörde tillfälle å samma ställe understuckit kalfskinns styckenne och skälskinnsbiten: Att ibland en Öhlund tillhörig krona (?) och åtskillige utaf Öhlund och Rokström hos skepparen Lundström och Bonden Nils Olofsson i Långnäs stulna och under Piteå Sockens Kyrkoherde Boställes tröskloge gömda saker funnits en Långull fäll jemte ett blått ylle täcke, som syndbörligen varit öfverdrag å samma fäll: Att det af R Rn afhörde vittnet drängen Johan Johansson intygat att skepparen Hortlander ägt en alldeles hvit kalfskinnspälls med en liten röd fläck

på ena armen, jemte ett förkläde af skälskinn eller sådant skinn, som den som den hos Rokström funden, jemte skinnbiten samt att förfärdigat det å yxan sitttande skaftet till en yxa som sistl. Sommare tillhört Hortlander och varit lika den ifrågavarande äfvensom att Johansson så mycket mera de hos Rokström färdigskrädda kalfskinnsstyckene vara skurna från Hortlanders päls, som den ena af dessa stycken synbarligen består af tvänne söndersprättade och till ett stycke hopsydde armar af hvilka den ena har en röd fläck alldeles liknande den som var å ena armen af Hortlanders päls, och ändtligen, att Hortlander ej allenast under den tid Johansson tjent hos honom, utan jemväl Sistl sommar ägt en fäll som liknat den under Piteå Sockens Kyrkoherdebohls tröskloge fundnen och haft till öfverdrag just samma täcke som jemväl varit derstädes förvarat: Och att de jemväl af R. Rn afhörde Vnene Nämndemännen Anders Andersson i Roknäs och Johan Berglund i Svensbyn upplys skepparen Hortlander, redan innan de hos Rokström och under …berörde tröskloge fundna saker honom förevistes, gifvit en sådan beskrifning på de af honom förlorade, som vid efter….. funnits alldeles inträffa med å de hos Rokström och under körlogen fundna. Vid öfvervägande af alt detta, jemfördt med hvad Rannsaknings Protocollen vidare innehålla, såsom bland annat, att Rokström medgifvit att han sistl sommare brukat meta å den fjerd, vid hvilken Hortlanders sjöbod är belägen; att Rokström ej kunnat visa sin utkomst till de uti hans hemvist fundne persedlar och att alt hvad Rokström i afseende derå föreburit vederläggas af den upplysning Nämnden vid Urtima Tinget med Piteå Tingslag  

den 5te Sistl Mars gifvit, neml att den vinter Landsväg å hvilken Rokström föreburit sig hafva handlat yxan, kalfskinnsstyckene och skälskinnsbiten, ej kunnat gagnas å den tid då handeln skolat skett, anser Rådstufvu Rn det vara ådagalagt, ej allenast att Rokström frånstulit skepparen Hortlander den af honom förbereda fällan med dertill hörande öfverdrag, jemte en kalfskinnspäls, ett förkläde af skälskinn, och en yxa, eller egendom för ett värde af 9 Rdr, 24 S Banco, derföre ock Rokström, enl. stadgandet uti 40de Capitl. i Missgärnings Balken förklaras hafva gjort sig till ansvar förfallen samt förpliktas att ersätta skepparen Hortlander, som äger att … detta Utslag vunnit laga kraft återfå hvad af det stulna godset till rätta kommit neml yxan, fällen och det dertill hörande täcket, samt bitarna af kalfskinnsfällen och förklädet som till dess skola af Landsfiscalen herr Post Inspectoren Tinnerholm förvaras, skillnaden af det värde 6 Rdr 24 S dessa persedlar en yxa och det värde 9 Rdr 24 S de haft då de förlorades med 3 Rdr Banco utan jemväl att hustru Rokström och Öhlund afvetat (oläsliga ord med mindre text), till ett värde af 2 Rdr 36 S Bo uppskatta egendomen neml. Yxan, kalfskinnsstyckena och skälskinns biten, varit stulen och Öhlund tillika med hans kran och annan af honom stulen egendom att den under Piteå Sockens kyrkoherde Bohls trösklogen fundna fällen och ylletäcket, som i värde är upptaget till 3 Rdr 26 S Bo varit stulet, men att då det oacktadt biträtt vid döljandet af samma egendom, hvarföre och R Rn pröfvar rättvist att i förmågo af 41 Capitls 3 § misgernings Balken förklara det hustru Rokström och Inhysesmannen Öhlund, hvilka förut äro af Piteå härads Rätt unsedda sakar för tjufnad, skola, enligt 40 Capitl 1 § nämnda Balk stånda, tjufsrätt till så stort belopp i åsatt värde, som af den stulna egendomen funnits uti hustru Rokströms hemvist och under prästegårds logen, nemligen hustru Rokström för 2 Rdr 36 S och Öhlund för 3 Rdr 36 S rmt Banco, men då någon bevisning ej är åvägabragt, det Rokström brutit sig in uti Hortlanders bod, eller att han stulit de öfriga af Hortlander förlorade saker, varder han från asnvar i denna del frikänd; … hustru Öhlund ej kan åt något ansvar fällas i afseende å den hos Hortlander skedde stölden, då icke minsta anledning förekommer, att hon deruti varit delaktig eller den afvetat.

I följe häraf att och då härtill kommer att Piteås Urtima härads Rätt här förut under öfverlemnandet af detta mål till R Rns handläggning, ansett anklagande Rokström och Öhlund hafva med … hand föröfvat inbrotts stölder hos skepparen M Lundström i Gamla Staden och Bonden Nils Olofsson i Långnäs, hvarigenom dessa förlorat egendom för ett sammanräknadt värde af 79 Rdr 24 S Bco, äfvensom att derutom hvardera hafva frånstulit skepparen Markström en Bulldanssäck, värderad till 32 S för hvilka stölder Rokström och Öhlund såsom dermed icke förut biträdda, enligt föreskriftaren uti 41 Caitl 1 § och 40 Capitl 1 och 6 § missgärnings Balken förklarats vara till ansvar förfallna, så pröfvar R Rn i förmågo af sistberörde lagställen jemförda med kongl. Förklaringen den 23dje Mars 1807, 11de punkten rättvist döma, Rokström uti för det han begått inbrott hos Skepparen Lundström och Bonden Nils Olofsson i Långnäs afstraffad med Nio par spö samt för det han frånstulit Lundström och Nils Olofsson samt skepparna Pehr Markström och Pehr Hortlander egendom för ett sammanräknadt värde af 89 Rdr 32 S Bco att böta det stulnas tredubbla värde med 269 Rd Bco, eller att i ena bot för dessa förbrytelser afstraffas med 40 par spö tre slag af paret, och Öhlund att likaledes för inbrottet hos skepparen Lundström och Bden Nils Olofsson i Långnäs slita Nio par spö, samt för det han frånstulit Lundström och Nils Olofsson samt skepparena Pehr Markström och Pehr Hortlander

egendom för tillsammans 83 Rdr 44 S att plickta det stulnas tredubbla värde 251 Rdr 36 S Bco, eller att i ena bot afstraffas för dessa brott med 40 par spö tre slag af paret hvarjemte och enär Piteå Urtima härads Rätt jemväl förklarat det hustrurna Christina Rokström och Brita Maria Öhlund, skola för det de sökt dölja sina männars brottslighet och egendom som de vetat hafva varit stulen hos skepparna Långström och Markström, samt Bden Nils Olofsson, enligt 40 Capitl. 1 § Missgärnings Balken stånda tjufsrätt, till det belopp i åsatt värde som af den stulna egendomen funnits uti deras hemvisten, eller hustru Rokström fö 15 Rdr 19 S 6 rst, och hustrun Öhlund för 18 Rdr 32 S 1 rs alt Banco, ty dömes och dessa hustrun Öhlund, att för denna dess förbrytelse böta jemlikt föreberörda lagrum, det undanstuckna godsets tredubbla värde 56 Rdr 3 S Bco, eller i brist af tillgångar jemlikt 5 Capitl Straff Balken desamma aftjena med 16 dagars fängelse med vatten och bröd, och hustrun Rokström att för sistberörde dess brott samt för det hon efter hvad här i Utslaget förut är bestämt undandöljt egendom till ett åsatt värde af 2 Rdr 36 S, som hon vetat hafva varit skepparen Hortlander frånstulen, eller för det hon således bidragit att

dölja stulet gods till ett sammanräknadt värde af 18 Rd 7 S 6 rst Bco, böta tredubbla värdet af det undanstuckna godset med 54 Rdr 22 S 33 rst Banco, eller att i brist af tillgångar till böterna, de samma aftjena med 16 dagars fängelse vid vatten och bröd; Skolandes sluteligen hvar och en af de nu sakfällde, neml. Rokström och Öhlund samt hustrurna Rokström och Öhlund, sedan de undergått de den nu ådömda straffen, jemlikt föreskriften uti 43 punkten af Kongl. förklaringen den 24de Mars 1807, en Söndag stånda uppenbar kyrkoplikt uti Piteå Landsförsamlings kyrka, om verkställigheten hvaraf, samt … hvartill, med undantag af hvad det angår hustru Öhlunds kyrkoplikt, kungörelse dock bör här i … kyrka offentliggöras; Och komma nu Rokström och Hölund, jemte hustrun Rokström att till Länshäktet återföras för att derstädes förvaras till dess detta Utslag vunnit laga kraft och då de ådömda straffen undergått, men hustru Öhlund, hvars häcktande R. Rn ej anser vara af behofvet påkalladt kommer att till dess utlsaget vunnit laga kraft förblifva å fri fot: ….. R Rn vid en sådan utgång af Målet något yttrande ej behöfvas öfver skepparen Hortlanders begäran att få med ed bedyra att tillrättakomma yxan, fällen och täcket, samt kalfskinns och skälskinns bitarna … honom tillhöriga.

Den med detta Utslag icke åtnöjd äger att deruti söka ändring genom Besvär som af honom sjelf eller lagligen befullmägtigadt Ombud skola författas och underskrifvas som sist innan kl. 12 å 45te dagen härefter, som denna oräknad, blifver i anseende till mellankommande helgedag, Måndagen den 3dje nästkommande Junii uti Kongl. Majts och Rikets höflofl. Svea Hof Rätt ingifves; hvarjemte hustrun Öhlund som om hon är den klagande vid besvären foga en af 2ne hvilkas vederhäftighet är af Domaren eller Pastor eller någon kronobetjänt i den ort der de bo och hafva sitt hemvist bestyrkt utgifven löftesskrift, deruti de en för beägge och bägge för en borga för de böter henne ådömda blifvit, men är hon så fattig att hon hvarken undsätta böterna eller ställa borgen, bör hon begära domarens eller pastorns eller någon kronobetjänts i den församling der hon bor, bevis öfver denna sin fattigdom och det samma besvären bifogas, Men är åter någon af de häcktade den klagande böra besvären af den inom den tid nu föreskrifven är till K B hde i Länet inlemnas på författade och underskrifna här stadgadt blifvit; Men försummas något af hvad sålunda är föreskrifvet har den klagande förlorat sin talan och besvären komma ej under pröfning, utan detta Utslag kommer att såsom laga kraft vunnet sättas i verkställighet.

***
Senare var Nils Petter Öhlund även arbetare och gårdsägare men uppgavs som utfattig, dvs. kunde inte betala skatt. För honom har prästen ritat tecknet att han var känd för snatteri i husförhörslängderna. Hustrun Britta Maria dog år 1860 och N. P. Öhlund gifte om sig hösten 1862 med pigan Eva Elisabeth Persdotter (1818-1897) från Hälleström. Bouppteckningen efter hustrun från år 1861 ger en bra bild av ett inhyseshushåll i Piteå Gamla stad vid den tiden. De innehade en stuga inredd i kök, kammare och förstuga som stod på osäker tomt som värderades till 20 Riksdaler Riksmynt. Värdet på deras lösegendom blev totalt 55,90 Rdr Rmt och efter skulder blev det en liten behållning på 5,83.

Sidan senast uppdaterad: 2013-02-03

Min egen antavla

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 gen...