Inlägg

Sommarbesök i gamla byaskolor

Bild
Under mitt arbete med boken "Livet som småskollärarinna" har intresset för att forska kring gamla skolor och elever vuxit sig stort. Det är en väldigt spännande historia och framförallt om man kan hitta skolbetyg för ex. sin farfars farmor, så kan man också gå vidare och se vilka hennes skolkamrater var och jämföra betygen osv. Ja då vill man kanske också veta mer om just den skolan. I sommar har jag hunnit med att besöka två gamla byaskolor. Första besöket var till den gamla byaskolan i Harrbäcken i Norrfjärden. Det är en sommarstuga från 1860-talet på en av gårdarna i byn. Här undervisade min farfars farmor Mathilda Markström redan på 1880-talet och hon bodde i den lilla kammaren. Det var väldigt speciellt att känna in historiens vingslag i den gamla sommarstugan som fungerade som småskola (dvs. första och andra klass) fram till ungefär 1895 då ett skolhus uppfördes några hundra meter bort. Här startade Lantlollans gårdsbutik till advent 2020. Nedan är några bilder från bes

Från båtsman i Nyköping till soldat i Piteå

Bild
I min antavla har jag soldat Olof Olofsson Forsman (1706-1791) och hans hustru Ingrid Andersdotter (1723-1777). Dottern Katarina är min anmoder. Det har visat sig att familjen kom från Nyköping och upp till Piteå i dåvarande Västerbotten (Norrbotten sedan 1810). Helt nyligen hittade jag en efterlysning i Nättidningen Rötter som faktiskt var från 2003 med hänvisning till en flyttattest med information om att de kom från Råby i Nyköping. Följ med på deras väg från söder till norr. Flytt från Råby Bland bilagor till husförhörslängden för Piteå landsförsamling 1717-1749 finns en flyttattest som lyder såhär:  "Att för afskiedade Båtsmannen Olof Ulberg och dess hustru Ingrid Anders dotter hafva här obehindrade brukat sina salighetsmedel oacktat han intet kan läsa i bok och är nog svag i sin christendom och hafva fört et ährligit lefverne såvida mig bekant är. Attesteras här med af Råby Pgd d 6 Sept: 1746. Wilh. Lundberg. Past: in Råby" . Det här innebär att Olof var alltså en avs

Om arbetet med boken "Livet som småskollärarinna"

Bild
  Om arbetet med boken ”Livet som småskollärarinna”       Så är jag äntligen i hamn med boken ”Livet som småskollärarinna” och här tänkte jag berätta lite om arbetet med boken.   När jag var tonåring i början av 1990-talet berättade min farfar för mig om sin farmor Mathilda (1867-1915). Han hade aldrig sett henne eftersom hon gick bort två år innan han föddes, men han visste att hon hade varit lärarinna och hade sett hennes fina handstil. Det här tyckte jag lät spännande och intressant, så jag började forska och samla in material. Från Centralarkivet i Piteå har jag fått kopior av Mathildas betyg, hennes examenskataloger och dagböcker samt uppgifter om lärarkåren. Från Pastorsexpeditionen i Piteå kom hennes seminariebetyg och ansökan till en tjänst som småskollärarinna. Landstingsarkivet i Luleå skickade ett utdrag över seminarie-eleverna i Öjebyn 1882 och från Landsarkivet i Härnösand har jag fått skolrådsprotokoll och lönelistor. På internet hittade jag en seminariekamrats be

Renar och renmärke i släkten

Bild
Alldeles nyligen fick jag reda på att min morfars morfar i Tornedalen hade ett renmärke och några renar. Jag har alltid tyckt att renar är ett spännande djur och lite på skoj sagt att man skulle haft några renar. Dock utan som helst tanke på att det funnits renar i släkten i en inte alltför avlägen dåtid. Min morfars morfar Johan Petter Gustafsson Rantatalo (1861-1949) i Korpilombolo fick ett renmärke godkänt år 1911: §67 Genom tingstjänaren Isak Rantatalo i Korpilombolo anhöll hemmansägaren Johan Petter Gustafsson Rantatalo i samma by om fastställelse af ett renmärke af detta utseende. Märket granskades af närvarande länsman och renägare och enär någon anmärkning mot märket icke förspordes samt vid granskning af tingslagets jämte angränsande domsagan belägna tingslags renmärkesförteckningar icke kunde utrönas att märke med enahanda utseende förut blifvit registreradt äfvensom märket syntes vara lämpligt inrättadt, fann Häradsrätten skäligt fastställa detsamma att af Johan Petter Gust

Olof Sund och Anna Stina i Ersnäs

Bild
På min farmors sida av antavlan finns Olof Josefsson Sund (1762-1824) och hans hustru Anna Stina Mickelsdotter (1759-1835). Olof växer upp på bondgården Ersnäs nr 7 i Luleå landsförsamling och härstammar från släkten Josefsson i Pålänge, Nederkalix. Anna Stina växer upp som soldatdotter på Skäret och i Alvik. De gifter sig på annandag jul 1783 och huserar till en början på Olofs hemgård och han noteras också som dräng. I äktenskapet föds barnen: Josef (1783-84), Anna Maria (1784-84), Anna Magdalena (f. 1786), Maja Stina (f. 1788), Olof Beställsam Roslin (1790-1866), Nils Sparf (1792-1850), Mårten Lindvall (1793-1873) och Lars Petter Sundberg (1796-1873). De två äldsta barnen avlider märkligt nog i rödsot samma dag den 2 december 1784.  Sedan ungefär 1794 är familjen bosatta inhyses i Ersnäs, dvs. på annans ägor i byn och sonen Olof uppges född i Skäret strax norr om Ersnäs. År 1792 noteras Olof med tillnamnet Sund. I mantalslängderna 1794-1799 upptas endast den fattiga hustrun och seda

Soldat nr 22 Grell

I min antavla finns soldaten Jöns Larsson Grell. Han var född 1768 på gården Svartbyn nr 16 i Överkalix i blivande Norrbottens län. Just innan sin 22-årsdag blir han insatt för roten nr 22 Grell i Kalix kompani för Svartbyn och Kypasjärv och han är 5 fot och 8 tum lång (dvs. 1,70 m). Strax innan julen 1792 gifter han sig med "Lisa" Larsdotter (1763-1832) som är dotter till Häradsdomaren Lars Jönsson i Bränna (hennes bror Jöns Brännvall blir sedermera kronolänsman i Överkalix). I äktenskapet föds de fyra döttrarna Märta (1793-1809), Anna (1796-1884), "Lisa" (1800-1864, min anmoder) och Brita Stina (1804-1886).  Soldat Grell och Kalix kompani mönstrar i lägret i finska Toivola den 23 juli 1808 och kompaniet kommer hem efter reträtten i Uleåborg, Finland som skedde den 29 november. Men tyvärr drabbas många soldater av sjukdom och många stupar. Jöns blir också sjuk och avlider tyvärr den 13 februari 1809 i fältsjuka och feber hemma på soldattorpet i Svartbyn. Också dott

Ogifta pigan Cajsa Lena i Kalix

Bild
Idag är det återigen dags för ett forskarinlägg! Under många år har syskonen till den ogifta pigan och min anmoder Anna Lisa Israelsdotter (1796-1837) i Jock, Överkalix gäckat mig. Modern avlider i barnsäng 1801 i Storön, Nederkalix i Norrbotten. Fadern gifter om sig och familjen flyttar runt och splittras 1807 åt olika håll efter att fadern Israel blivit soldat för roten Stenudd i Kukkola, Karl Gustav. Israel avlider i sviterna efter striden i Uleåborg troligen i november 1808. Anna Lisa blev 1807 fosterdotter hos sin mammas halvsyster som då är nygift med den betydligt yngre länsmanssonen Olof Jönsson Brännvall. Trots detta inleder Anna Lisa och Olof ett förhållande och han är med största sannolikhet far till Anna Lisas samtliga nio oäkta barn. Men nog om detta för nu tänkte jag berätta mer ingående hur jag just idag lyckats hitta Anna Lisas äldsta syster Cajsa Lena.  Cajsa Lena (Catharina Helena) Israelsdotter , född 1794 blir fosterdotter hos sin fasters familj på den tidigare hemg