onsdag 26 november 2014

En dold sjöman från Harrbäcken?

På gården ”Harrbäss” i Harrbäcken (Porsnäs nr 13), Piteå landsförsamling i Norrbotten var Per Persson född 1759. Han växte upp och bodde på sin hemgård som övertogs av den äldre brodern Anders. I mantalslängden för åren 1799–1804 återfinns en sjöman vid namn Per Persson bland de sista upptagna personerna i Porsnäs (vid samma tid var Jon Johansson från Porsnäs nr 20 sjöman). Det noteras att han var ”i kost hos nr 13 i Portsnäs”, vilket betyder att han hörde till den gårdens hushåll. År 1807 mantalsskrevs han som lösdrivande sjöman. Året därpå gifte sig den närmare 50-årige Per Persson Bäckström från Porsnäs nr 13, nybliven skattebonde på Porsnäs nr 21 på Brändön. I förhörsbok och kommunionslängd står Per däremot bara kort och gott angiven som brodern Per med uppgivet födelseår.

Det verkar sannolikt som att Per var sjöman under några års tid runt sekelskiftet. I Harrbäcksfjärden fanns det sedan 1790 en lastageplats som var i bruk fram till 1880 och kom att vara utskeppningshamn för Hälleströms sågverk, Altersbruk och Rosfors bruk. Av den anledningen passade det sig säkert bra att Per arbetade som sjöman eftersom lastageplatsen hörde till hemgården som också skötte densamma. Kanske kan det här också förklara varför Pers 18-årige brorson Per Andersson enligt en notering i förhörsboken avled i Stockholm i juli 1803.

Källor:
Mantalslängder 1642-1820  Västerbottens län, SE/RA/55203/55203.29/109 (1799), bildid: A0001868_00148

Piteå landsförsamlings kyrkoarkiv, Förhörsböcker, SE/HLA/1010154/A I/3b (1789-1806), bildid: C0035001_00118

Senast uppdaterad: 2014-11-26

söndag 23 november 2014

Gammal släktpostilla

I släkten finns en gammal kyrkopostilla som åtminstone är från slutet av 1820-talet. Den ägdes av både min och min frus förfader Anders Andersson Bäckström (1786-1858) i Harrbäcken, Piteå i Norrbotten. Det något säregna är att på pärmens insidor och både fram- och baksidor så finns det en hel del text skriven främst av Anders. Det berättas att han tidigt blev skrivkunnig och det var inte så vanligt på den tiden. På totalt åtta sidor finns det skriven text och det är en speciell känsla att såhär närmare 190 år senare bläddra och läsa och se samt förvalta det Anders skrivit i sin postilla. Av texten förstår man att en postilla var en ganska så viktig ägodel på den tiden. 

Efter Anders blev hans måg Jonas Nyman (1828-1897, min farfars morfars far) ägare till postillan som följde med deras flytt till Hälleström. Anders son Anders Bäckström (1820-1883) kom för övrigt att vara riksdagsman under ganska lång tid totalt sett.

Bland den skrivna texten i postillan står:  
Dannemannen Anders Andersson i harbäkken är Bokkens rätta ägare 1828 Den 1 Febbruari.

1831: Den som Denna Bokken stjäler heller snattar han skal sitta neför helvettes trappa med en rö kappa eller Dieäfwlen skola Honom nappa.

”Iag vil mäd någgra rader låta eder vta nuför tidden mit varande detil stånd at Det är ganska got och iufulit at iag lover och…”

1835: Gud lått mig denna boken rätt läsa och väl förstå att iag ett långtt bettre lif måtte få. Hiellp mig att nytta tiden rätt och skapa nyta på all sätt mitt Synd j Neder grafva Ty den Gud ej Tiena vill men gör hvad verden hörer. Till han kan ej framgång hava.








Senast uppdaterad: 2014-11-26.

Min egen antavla

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 gen...