måndag 2 mars 2015

Skiljobrev 1821

Enligt en notering i förhörsboken erhöll förre bonden Karl Olofsson (1786-1857) och Magdalena Persdotter (1788-1846) ett "Skiljobref" utfärdat den 12 september 1821. De hade ingått i äktenskap den 10 november 1811 och Karl noterades då som hemmanstillträdare. De blev bosatta på en del av hans hemgård Porsnäs nr 5 (5 1/3) "Ottergården" i Piteå landsförsamling i Norrbotten. I äktenskapet föddes döttrarna Margareta (f.1812) och Magdalena (1814-1815) samt sonen Karl Petter Karlsson Åkerlund (1816-1841, bonde på Porsnäs nr 14 i Harrbäcken).

Bakgrund

Makarna kom däremot inte överens och blev inkallade till kyrkorådet redan den 14 mars 1814 för att förklara sig eftersom de inte höll sams. Detta hjälpte dock inte och det blev en sak för tinget som behandlade ärendet både den 26 oktober 1815 och i september 1816. I en skrivelse till tingsrätten hävdades att det fanns ett allmänt antagande att det var olika syn på religionen som orsakade osämjan. Kyrkoherde Risberg som träffade makarna kunde dock intyga att båda förnekade att det skulle vara orsaken. Karl påstod att hustrun var gemen mot hans mor och Magdalena hävdade att både mannen och svärmodern hade oförrättat henne. Hon påstod dessutom att svärmodern krävde av sonhustrun "en barnslig undergivenhet och lydnad".

Risberg besökte vid ett tillfälle Porsnäs för att tala parterna tillrätta. Han fick dock inte träffa Karl som vid tillfället inte var hemma, utan fick tala med Magdalena och hennes svärmor samt hennes andra make (Karls styvfar). Magdalena hade vid det här tillfället krävt att få ta med sig lite kläder, eftersom hon då inte bodde i hemmet. Svärmodern nekade däremot till detta, men efter att Risberg hade haft ett personligt samtal med svärmodern så gick hon med på det. Vid Risbergs avresa från Porsnäs mötte han Karl vid gästgiveriet. Han framförde då att hustrun ville få ta med sig lite kläder, något som Karl inte ville eftersom han önskade att hon skulle flytta hem igen. Han ändrade sig dock när han fick höra att hans mor hade sagt ja till det hela. Det verkar alltså som att Kars mor hade stort inflytande över sin son och med sitt häftiga humör så styrde hon på gården. Risberg vidimerade även moderns häftiga humör eftersom hon även hade gett sig på honom med otidigheter (källa till dessa bakgrundsuppgifter är Brage Lundström och hans tredje bok om Sjulsmark).

Avskrift av skiljobrevet utfärdat av Domkapitlet

"Till Maxime Venerandum Consistorium i Hernösand

Sedan Kongl. Majt i nåder bevilljat min underdåniga ansökning om ägenskaps skillnad med min Hustru Magdalena Pehrs Dotter, hwilket bestyrkes af härhos i afskrift bifogade Kongl. Majts Nådiga Utslag, får jag i djupaste ödmjukhet anhålla om Maxime Venerandi Consistorie Skilljobref

Carl Olofsson
f. d Bonde i Piteå och Porsnäs

Skrifvit af J. Risberg

Afskrift Kongl. Majts

Utslag, uppå den af förre Skatte Bonden Carl Olsson från Porsnäs By i Piteå Socken i underdånighet gjorde ansökning, att, sedan sökanden och hans Hustru Magdalena Pehrs Dotter, för kif och osämja i ägtenskapet, erhållig varningar och föreställningar så väl af presterskapet i församlingen, som Dom Capitlet i Hernösand, och äfven derföre särskildta gånger blifvit af Piteå Härads Rätt till böter fälld; samt bemälte HäradsRätt slutligen genom Utslag den 3 October 1817 dömt till skillnad i säng och säte på Tre års tid - emellan desse makar, utan att genom alla dessa varningsgrader någon förändring i deras inbördes förhållande stått att vinna; Kongl. Majt töcktes i nåder tillåta, att ägtenskapet emllan Sökanden och dess Hustru måtte varda uplöst; Hvaröfver Dom Capitlet i Hernösand blifvit hördt och Magdalena Pehrs Dotter sig förklarat; Gifvit Stockholms Slott den 1ste Junii 1821.

Kongl. Jajt har i Nådr låtit sig föredragas denna underdåniga ansökning; Och som Sökanden och hans Hustru genomgått alla de i Lag och Kongl. förordningen den 27 April 1810 föreskifne varningsgrader, men det oaktadt, icke kunnat till sämja och enighet förmåas, Vill Kongl. Majt i Nåder tillåta att ägtenskapet emllan Carl Olsson och Magdalena Pehrsdotter må uplösas och Sökanden äga, att hos Consistorium i Hernösand sig anmäla till Skilljobrefs erhållande. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder".
Carl Johan.
Sigill




Hur gick det då för Karl och Magdalena efter detta? Ja, Karl hade redan innan detta fått gå från sin gård och blev bosatt inhyses i Porsnäs och sonen Karl Petter bodde med honom. Man kan också fråga sig hur det var för de två barnen att växa upp med föräldrar som inte kund hålla sams. De var ju bara nio och fem år gamla då denna ovanliga händelse inträffade och dessutom bodde de i en förhållandevis liten by. Runt 1838 flyttade Karl till sonen Karl Petter Åkerlund som blev ägare till hemmanet Porsnäs nr 14, men denne avled redan 1841 och efterlämnade hustrun och två små söner. Karl Olofsson slutade sina dagar på den gården försommaren 1857.

Magdalena bodde också inhyses i Porsnäs och noterades som "utfattig" och dottern Margareta bodde tillsammans med henne. Hon levde till slutet av 1846 och i dödboken noterades hon som "Carl Ols frånskilda Hustru En Maglena Pehrs dotter".


Senast uppdaterad: 2016-08-30

Min egen antavla

Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 gen...