måndag 18 mars 2013

Olof Åström (1806-1834)

Under lång tid har jag till och från försökt hitta min farfars farfars farbror Olof Åström efter hans flytt till Stockholm. Det sista spåret jag hade var att han inflyttade till Klara församling för att tjäna hos Hovslagarmästaren Johan Blank, men Olof återfinns inte hos honom i mantalsskrivningen. En efterlysning i en Facebook-grupp för släktforskare i oktober 2014 gav snabb hjälp och tips och det visade sig att det var han som hittades vid en sökning på familysearch.org. Det här är min berättelse om Olof.

Uppväxten

Olof föddes den 2 september 1806 i Kopparnäs nr 11, Piteå som en oäkta son till pigan Katarina Helena Olofsdotter Öberg (1782–1865), kyrkvärden Olof Öbergs dotter. Hon dömdes att böta 32 Skillingar Banco till kyrkan för lönskaläge (dvs. könsumgänge mellan två ogifta) den 18 oktober samma år. Jag har däremot inte hittat någonting i domboken. Faderns namn framgår därför inte i födelseboken, men det verkar sannolikt att det var den blivande maken Olof Olofsson Åström (1783–1862) från Lakafors i Porsnäs. Han tjänade som dräng på hennes hemgård runt 1809 och året därpå gifte de sig. Första tiden bodde de på hans hemgård, men även inhyses i Gamla staden och Olof var sjöman för utrikes sjöfart vid Piteå stads sjömanshus åren 1813–16. År 1815 blev Olof ägare till sin arvedel av hemgården och familjen blev därmed jordbrukare och uppförde en gård i närheten av Fallbron och Alterälven. I äktenskapet föddes de tio barnen: Anna Helena (1810–11), Anna Helena (1812–13), Anna (1813–97), Katarina Helena (1814–15), Katarina Helena (1816–97), Jonas (1817–20), Johan Petter (1819–20), Jonas (1821–21), Olof Nicklas Holmgren (1823–99) och Johan Öberg (1824–1908, min farfars farfars far).


Urklipp från födelseboken 1806
Piteå landsförsamling CI:7 (1804-1815) Bild 45 / sid 81 (AID: v138647.b45.s81, NAD: SE/HLA/1010154)
Urklipp från Kyrkoräkenskaperna där Katarina Helenas böter framgår 18 oktober

Urklipp från förhörslängden för Kopparnäs 11 och Porsnäs 11 1807-1817
På Kopparnäs 11 återfinns Olof Olofsson näst längst ner med angivet födelsedatum

Drängen

Vid ungefär 16–17 års ålder flyttade sonen Olof hemifrån och återfinns med efternamnet Åström som dräng på Långträsk nr 1½ 1823. Kanske var det därför brodern som föddes samma år också fick namnet Olof Nicklas. Året därpå var Olof Åström dräng på Sjulsmark nr 2½ och 1826 på Sjulsmark nr 8½. År 1827 flyttade han som dräng till Sjulsmark nr 1½ och en notering i förhörslängden talar om att han som blivande 21-åring tog ut en flyttattest till Stockholm den 18 augusti samma år.
Olof Åström som dräng i Långträsk och närvarande 1823
Piteå landsförsamling AI:5a (1817-1825) Bild 177 / sid 167 (AID: v138580.b177.s167, NAD: SE/HLA/1010154)
Drängen Olof Åström i Sjulsmark tar ut flyttattest till Stockholm 1827
Piteå landsförsamling AI:6a (1826-1833) Bild 54 / sid 50 (AID: v138585.b54.s50, NAD: SE/HLA/1010154)


Gardisten

Den ordentlige drängen Olof Åström, född 1806 i Piteå återfinns som inflyttad till Klara församling i Stockholm den 16 maj 1828 och skulle tjäna hos Hovslagarmästaren Johan Blanck. Han flyttade kort därefter till Svea livgardes församling och blev Livgardist, dvs. soldat. I Generalmönstringsrullan 1829 återfinns Norrbottningen Olof Åström som gardist nr 16 i 2.a majorens kompani och uppgavs som smed och hörde till riddaren och friherre Adolph Lovisins kompani. Han kapitulerade den 22 augusti 1828 på 6 år och var 5 fot och 11 tum lång, dvs. 175,6 cm och alltså en ganska reslig man. Enligt rullan från 1831 blev han transporterad till kapten Johan Claes Flemings kompani som gardist nr 94 den 15 februari 1831I rullan 1833 framgår det att Olof rekapitulerade den 29 april 1833 på 4 4/12 år.

Gardist nr 94 Olof Åström avled som ogift i kolera den 7 september 1834 och hade just fyllt 28 år. Sex andra Livgardister avled samma dag. Det här var det första året som Sverige drabbades av den mycket smittsamma tarmsjukdomen och Stockholm förklarades som smittad stad den 26 augusti. Sjukdomsförloppet var ofta så snabbt att människorna blev fullständigt överraskade. Under detta år dog omkring 1 550 000 människor i Europa i sjukdomen, varav 3665 i Stockholm och 59 i Svea livgardes församling.[1]

Hur budet om Olofs tidiga och bråda bortgång nådde familjen hemma i Norrbotten är dock okänt, men tänk så bra och smidigt det kan gå att forska tack vare dagens teknik och sociala medier.




[1] Wikipedia och Brita Zacke: Koleraepidemien i Stockholm 1834, sid 88–89 och 156).


Urklipp från inflyttade till Klara, Stockholm 16 maj 1828 där Olof Åström finns inskriven
Klara BI:4 (1826-1830) Bild 168 / sid 161 (AID: v87272.b168.s161, NAD: SE/SSA/0010)

Urklipp från Svea livgardes församlings förhörslängd och dödbok
Svea livgardes församling AIa1:35 (1818-1827) Bild 36 / sid 27d (AID: v91020.b36.s27d, NAD: SE/SSA/0005e)
Svea livgardes församling F:2 (1819-1858) Bild 50 / sid 45 (AID: v91105.b50.s45, NAD: SE/SSA/0005e

Senast uppdaterad: 2014-10-27

tisdag 12 mars 2013

Per Nilsson Laggare

Min förfader Per Nilsson Laggare var född i Sjulsmark nr 7 i november 1665. Han efterträdde sin far som soldat år 1689 för 10.e rotan nr 57 Laggare och fick avsked redan 1694 efter att ha "fallit på isen, axelen utur ledh, tient allenast 5 åhr i fredelige tider". Även fadern var soldat med samma namn så kanske syftade namnet också på att de tillverka de viktiga laggkärlen som var den tidens förvaringskärl. Per gifte sig den 6 januari 1692 med bondedottern Karin Håkansdotter, född 10 december 1665 på Pullnäset i Porsnäs.

I äktenskapet föddes barnen:
Nils f.1693-02-18 Sjulsmark, d.1724 (Bårpengar=BP 7 mars) som soldat i Porsnäs
Johan f.1696-05-10 vid kyrkan, d.1697 (BP 27/9)
Karin f.1698-11-20 på krogen, d.1790-11-25 Porsnäs 11
Anna/Annika f.1700-11-30 Porsnäs 11, d.1765-02-20 Sjulsmark 2
Lars f.1704-02-02
Per f.1710-06-10, d.1713 (BP 9/8)
Sara f.1714-03, d.1715 (BP 20/2)

Kopia från födelseboken november 1698 för dottern Karin och hennes blivande make ses nedanför.

Familjen bodde först i Sjulsmark men Per var även en tid krögare i Öjebyn och kyrkvaktmästare, därav orsaken till att dottern Karin uppgavs ha varit född "på krogen". År 1700 köpte Per hemmanet Porsnäs nr 11 i Lakafors (gården Låggers eller Laggars, Porsnäs 11:7 och även Pers hemgård Sjulsmark nr 7 har namnet Låggers) och i domboken 5/9 1700 framgår att 2.a gången lät Per Nilsson Laggare i Porsnäs uppbjuda det skattehemman som han därsammanstädes sig tillhandlat av Zachris Månsson ifrån Sjulsmark efter köpeskriften 14/5 1700. Per ägde hemmanet 1700-1720, samt 1723, 7/32 mantal (1721 stod sonen Nils för hemmanet och 1722 dottern och pigan Karin och 1723 fadern. År 1724 övertogs hemmanet av mågen Olof Persson o.h.h. Karin Persdotter.     


Urklipp från mantalslängden år 1701 med Pehr Laggare i Porsnäs överst.

I domboken finns följande information om Per Nilsson Laggare: 5/9 1716: Per Laggars från Porsnäs beklagade sig huruledes som gästgivare Olof Jonssons son Michel Dÿhr förledne vinter kommit efter honom med en häst ridande, då hästen sprungit honom över ända, var hans högra arm av leden kommit samt elliest honom illa trampat. Han hade haft stor värk och pina samt blivit en bräcklig och "Lämma Löös Mann".  Dyhr anförde att han efter sin fars befallning gått efter en hållbonde som skulle skjutsa och han mötte hållbonden på vägen ledande en häst som befallningsman Hackzell ägde. Dÿhr tog hästen av hållbonden och befallde honom att hämta sin egen häst och utföra skjutsning. När så Dÿhr satte sig upp på hästen blev han varse dess okynniga och vresiga sätt och som hästen bara hade grimman, ej något betsel, kunde Dÿhr ej bemästa hästen och endast med största livsfara hålla sig kvar på hästryggen. Dÿhr ropade åt Per Laggare att hålla sig ur vägen, men på grund av hästens hastiga springande hann Laggare ej undan, utan blev av hästen översprungen. Parterna gjorde upp så att Per Laggare erhöll 40 Caroliner Kopparmynt av Olof Jonsson i skadestånd och för sveda och värk (Mer om Rosvik Del 1 sid 429).

Enligt prosten Albert Nordberg, i anteckningar till Lule sockens historia skall man mellan åren 1715-1718 betalar ”Pehr laggare” en särskild ersättning ”för det han med trumban gifwit tekn till giudstjensten”. Han trummade istället för den klockringning som var omöjlig på grund av att kyrkklockan var nedtagen. Efter att ha uppsatt klockorna brände ryssarna av taket på kyrkan 1721, varvid den större klockan smälte. 1717 erhåller Per 25 mark, 1718 får han 12 mark 16 öre av kyrkan för sitt trummande. 1718 5-6/9 anmäldes Porsnäsbönderna, bla Per Laggare av länsman Johan Eliasson ”för det de ej åtlytt hans befallning att skjutsa Löijtnanten Åkerman med dess folk till Luleå (uppgifter från Brage Lundström 1999). Per Laggare slutade sina dagar den 19 januari 1742 och hustrun dog 28 december 1738. Dessa är mina förfäder genom barnen Karin och Anna.

Senast uppdaterad: 2013-03-19

onsdag 6 mars 2013

Förfäder

På den här sidan har jag sammanställt mina förfäder i rakt nedstigande led, som utgår ifrån mina barn. De äldsta generationerna (14-16) bör betraktas som troliga men kan inte säkerställas eftersom dessa ganska knapphändiga uppgifter är före kyrkbokföringen. Förfäderna har varit bönder och härstammar från gården Näset, Porsnäs nr 8 vid Porsnäsfjärden alltsedan 1500-talet och hör nu till Norrfjärden. Med Olof Persson (1698-1743) kom släkten till gården "Låggers" i byadelen Lakafors (Pornäs 11) och bodde där i fyra generationer. Sedan blev det Håkansön genom giftermål och vidare till Öjebyn och till Hälleström i Norrfjärden. Generation 5-7 var även arbetare på ångsågen i Munksund, Piteå.

Generation 1
Isabelle och Anton Öberg f.2005 och 2009

Generation 2
Ulf Christer Öberg f.1978

Generation 3
Ulf Roland Öberg f.1951
Generation 4

John Einar Öberg 1917-1996
Hemmansägare, arbetare

Generation 5
Ernst Johan Öberg 1894-1955
Hemmansägare, arbetare

Generation 6
Nils Petter Öberg 1860-1919, Öjebyn 34:12
Arbetare, hemmansägare

Generation 7
Johan Olofsson Öberg 1824-1908, Håkansön 17:5, Håkansön
Hemmansägare, inhyses, arbetare

Generation 8
Olof Olofsson Åström 1783-1862, Porsnäs 11, Porsnäs 1
Sjöman, hemmansägare

Generation 9
Olof Persson 1758-1829, Porsnäs 11
Bonde

Generation 10
Per Olofsson 1724-1787, Porsnäs 11
Bonde

Generation 11
Olof Persson 1698-1743, Porsnäs 11
Bonde

Generation 12
Per Staffansson 1671-1750, Porsnäs 8
Bonde

Generation 13
Staffan Larsson ca 1639-1718
Bonde
Urklipp ur mantalslängden 1682 där Staphan Larsson ses på rad 2.

Generation 14
Lars Persson, död 1649 Porsnäs 8. Ägde hemmanet 1599-1649. Eftersom Hustru Dårdi som levde till år 1680, förestod hemmanet 1650-1669 och att hemmanet senare övertas av Staphan Larsson är dessa sannolikt föräldrarna till Staphan, trots att Lars Persson anges som ägare till hemmanet redan från 1599. Lars hade sannolikt varit gift mer än en gång och Staffan var sannolikt en son i ett senare äktenskap och Dordi var hans mor. 
Urklipp från mantalslängden år 1642 för Porsnäs där Lars Persson ses som nr 9.

Generation 15 och 16
Lars Persson var sannolikt en son till Per Andersson (nämnd 1564-1592 på Porsnäs 8 Näset). Hustrun Karin stod för hemmanet 1597-1604.
Per var troligen en son till Anders Jonsson (nämnd 1539-1563 på Porsnäs 8). Anders hade en son som enligt Bågaskattelängderna var född 1528. Det kan vara ovanstående Per, men det kan också varit en äldre son med okänt förnamn och som dog tidigt. Därav blev det en yngre son (Per Andersson) som blev ägare till gården. Då bör Per varit född senare, kanske omkring 1540.


Sidan senast uppdaterad: 2013-03-08

Klockringare i Piteå

Den viktiga uppgiften att sköta klockringningen i kyrkorna förr i tiden kunde innehas av en vanlig bonde, men utan notering. Därför kan no...