Christer Öbergs släktforskarblogg

Här har jag samlat några bilder från Pite-Altervattnet i Älvsbyn. Mina förfäder på min farmors sida slog sig ner som nybyggare år 1832 genom Hans Sandström (1801-1880) från Avan. Fyra av hans fem söner blev bosatta i byn som torpare och åbor (arrendatorer). De jobbade även i skogen och tillverkade tjära och träkol. Lars Larsson (1803-1863) från Arvidsjaur inflyttade till byn år 1840, gifte sig och familjen bodde vid "Vika" på södra sidan och det är min frus förfäder. Vy mot södra sidan av sjön. Vy från "Vika" ut mot sjön Det stora Brännberget taget från en kolplats vid "Vika" Rester efter bebyggelsen vid "Vika", Larssons nybygge Rester efter brunn vid "Axels" på södra sidan Vyer från söder till norr Rester efter "Axels" bosättning Rester efter dammen från kvarnen En äldre timrad byggnad Senast uppdaterad: 2013-09-18

Följande text handlar i korta drag om min morfars morföräldrar som bodde i Korpilombolo och i Iso Puolamajärvi. Johan Petter Gustafsson Rantatalo var född år 1861 på gården Rantatalo i Korpilombolo nr 4. Han gifte sig år 1890 med bondedottern Maria Henrika Jönsdotter från Iso Puolamajärvi där hon var född år 1869. Familjen bodde första tiden på Petters hemgård i Korpilombolo men de flyttade 1896 till Iso Puolamajärvi där de var arrendatorer fram till år 1901. Antagligen bodde de på Henrikas hemgård och enligt hörsägen arbetade J. P. med timmerhuggning i skogarna där. Henrika ärvde en del skogsmark av hemgården. I äktenskapet föddes barnen: 1.       Frida Vilhelmina 1891-1945 2.       Maria Katarina Johanna 1894-1896 3.       Johan Gustaf Axel 1896-1981, USA 4.       Jöns Arvid 1898-1988, Korpis 5.       Isak Arthur 1901-1990, Korp...

De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827. Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), S...

Idag fick jag två gamla laggkärl av min frus mormor som ä 225 respektive 172 år gamla.  Hon hade sparat dessa från en gammal vedbod som hörde till samma stamhemman som vi bor på i Antnäs.  Laggkärl kallas de runda eller ovala träkärlen som består av stående och sammanfogade stavar, så kallade laggar. Laggkärl kan till exempel vara trätunnor, kar, baljor eller stop och förr kallades dessa för "Kopp och Kar". De var utmärkta förvaringskärl och tekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder. Kärlen tillverkades av kvistren furu som spjälkades med yxa och formades med lagghyvel. De är uppbyggda av ett antal stavar som infogas i botten med en skåra, den så kallade laggen några centimeter ovanför stavarnas nederkant. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var svår att passa in. Laggarna hålls samman med laggband av gran eller sälg. Botten och ibland även toppen på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en fräst skåra. ...