Förfäder i Lahnasuando

De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827.

Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), Stefanus (1851-1932, Lahnasuando), Olof August (1853-1936, Jierijärvi), Oskar (f.1858) och Kajsa Sofia (1860-1933, Ängesån 1 i Överkalix).

Johan Nilsson ansökte den 13 september 1856 om att få inrätta ett nytt hemman med boplats och åkerjord vid västra stranden av Kalixälven mellan Lahnasuando och Lahnajoki åmynne. Marken avsåg röjningsland vid Karibäcken samt vid Kajavaarabäcken norrom Kajavaara. Johan fortsatte sin ansökan vid avvittringen 1861. Det var sannolikt här sonen Stefanus bodde som backstugusittare på västra sidan om älven (Hoppet 1:5).

Urklipp från avvittringen 1858. 

I Korpilombolo tingslags häradsrätts arkiv har jag hittat ett småprotokoll med ett lösöresköp från år 1863. Då sålde Johan Nilsson lösöre till ett värde av 580 riksdaler till sin bror Lars Nilsson i Vännäs, Överkalix. Köpet som ger en bild av hushållet inkluderade bland annat 2 hästar, 6 kor och 6 får. Nedan är kopior av köpet. Kanske hade köpet ett samband med avvittringen som blev klar samma år.

Johans egenhändiga namnteckning år 1863.

Johans bomärke 1861.

Hemmanet såldes på offentlig auktion i april 1886 och köptes för 2000 kr av  bröderna Lars och Nils Petter Nilsson i Rödupp. Året därpå köptes det av Per Olof Isaksson Pahtajärvi i Hoppet för 1700 kr. För Johan Nilsson gällde samma förmånsvillkor som då han frånträtt hemmanet den 4 november 1868. Johan och hustrun upptogs i sonen Stefanus hushåll.

Den äldsta sonen Nils Erik Johansson (1845-1927) var min mormors mormors far. Han gifte sig på nyårsaftonen 1871 med Eva Johanna Adamsdotter (1852-1916) från Teurajärvi. De bodde i en liten stuga som backstugusittare på Konibäcksudden i Lahnasuando på den östra sidan om älven. Makarna fick barnen: Johan Oskar (1872-1950, Lahnasuando), dödfödd son (1874), Kristina Katarina (1875-1944, gift i Kivijärvi 1907), Nils Petter Nilsson (1878-1947, vedsågare och timmerhuggare i Lahnasuando, sedan bosatt i Lahdenpää och var ogift samt sinnessjuk) och Erik August (1881-1914, ogift). Den gamla stugan som de bodde i står fortfarande kvar och den är ca 3x4 meter. På gården finns ett nyare hus bara ett tiotal meter därifrån. Kvar i Lahnasuando blev sonen Oskar som gifte sig 1902 med Johanna Isaksdotter (1882-1947) och de fick barnen Ilona Hilja Maria (1904-1979, Gällivare) och Johan Isak Alfred (1916-1976, Lahnasuando). Oskar var skogsarbetare och lantbrevbärare.

Foto av den gamla och lilla stugan hösten 2013.

Dottern Kristina (1875-1944),
gift Nilsson och Mickelsson i Kivijärvi

Sidan senast uppdaterad: 2013-09-11