Pigan Elida Bergdahl från Ale

-
Elida Kristina Bergdahl, min farfars farmors syster föddes den 23 oktober 1881 på torpet Ale 4:14 i  Nederluleå, Norrbotten. Hon hade åtta äldre och två yngre syskon. Som 16-åring blir hon 1897 piga på gården nr 2 i Ale och i oktober nästa år flyttar hon för att tjäna på Ale nr 3. I december 1899 flyttar hon som arbeterska till brodern Oskar Bergdahls familj i Altervattnet, Älvsbyn och där stannar hon till den 8 maj 1902 då hon flyttar hem till Ale. Hon är eller blir sjuk vid samma tid och avlider i lungsot den 24 juni samma år, endast 20 år gammal. Begravningen sker fem dagar senare i Gammelstad.

I bouppteckning efter snickardottern Elida Kristina Bergdahl den 20 september 1902 framgår att hennes tillgångar består av 32,50 kr i arv efter sin avlidne far, gångkläder 50 kr och 1 st "itarr" som bör avse en gitarr värderad till 5 kr. Summan på tillgångarna blir 87,50 kr. Avgående kostnader består av medicin och doktorskostnad 25 kr, begravningskostnad m.m. 30 kr och bouppteckningskostnad 3 kr som därmed blir totalt 58 kr. Behållningen blir 29,50 kr. Bouppteckningen undertecknas av modern Albertina Kristina Bergdahl med ett "K".


Elida och modern Albertina Kristina (1840-1916)
Systrarna Johanna (1871-1939) och Elida.
Dessa foton bör vara från omkring sekelskiftet 1900.

Första sidan av bouppteckningen från år 1902.

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-06.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer