Soldat Per Ryss Svenskman från Curland

-
I min antavla finns soldaten Per ("Petter") Johansson Ryss/Svenske/Svenskman. Han uppges född år 1716 och inflyttad till Lillpite i Piteå landsförsamling i Norrbotten. Han blir insatt som indelt soldat för roten nr 53 Ryss i Lillpite den 3 augusti 1745 och noteras i husförhörslängden 1750-1770 som nr 53 Pär Ryss ifrån Curland, läser på Ryska, 30 år gammal. Det är åtminstone än så länge okänt hur Per hamnar i Piteå. Kurland tillhör Lettland och heter Kurzeme på lettiska och är det minsta landskapet beläget i väster. Kurland var ockuperat av Sverige 1701-1709 och området hade en betydande svensktalande befolkning.

Per Ryss gifter sig den 16 november 1746 med änkan Margareta Danielsdotter i Öjebyn. Hon var född där 1706 och hade tidigare varit gift med Per Matsson (1705-1739) och de hade barnen Anna (1733-1769), Margareta (f.1735), Mats (f. 1737) och Kerstin (f. 1739). Per och Margareta får tillsammans barnen: Johan (f. 1747), Sara (1749-1814, som är min anmoder), Margeta (f. 1752) och Stina (f. 1756). Hustrun Margareta avlider den 17 december 1768 av styng. Per gifter om sig hösten 1770 med den 20 år yngre Cecilia "Sissla" Olofsdotter (1737-1810) från Lillpite och de får döttrarna Britta (1771-1837, Tällträsk) och Katarina (f.1774).



Urklipp ur husförhörslängd 1750-1770 och Generalmönstringsrulla 1748 och 1774.


Roten nr 53 Ryss byter namn till Svenske och slutligen Svenskman 1763. I Generalmönstirngsrullorna framgår att Per är kommenderad till Pommern 1757 (mönsterrulla 1757), förkommen vid attacken i Ferberlin 28/9 1758 (GMR 1759 i Pommern). Tillfångatagen (GMR 1759). Ur fångenskapen 7/8 1760, sjuk i kvarteret (GMR 1761). Per får avsked den 14 september 1768 och i GMR 1774 framgår: Rotan vacant 14.9 1768, "gammal och orkeslös får avsked och anmäldes till pension, emedan han under hela Pommerska fälttåget ifrån 1757 till 1762 tjent och förlorat hälsa och krafter, är fattig och utan stånd att med arbete förskaffa sig nödtorftigt lifsuppehälle".


Per Svenskman bor inhyses i Lillpite efter avskedet 1768 och han slutar sina daga av ålderdom den 27 maj 1793 och noteras som avskedade soldaten Pehr Svenskman. Han blir 77 år gammal.


Senast ändrad: 2019-12-03



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer