Sjömannen Johan Öberg

-
I det här inlägget får vi följa bondsonen Johan Olofsson Öberg (1794-1816). Han var en bror till min farfars farfars farmor och son till bonden, kyrkvärden och Hovinköparen Olof Öberg och Katarina Johansdotter i Kopparnäs, Piteå i Norrbotten. 

År 1813 blir Johan Öberg inskriven vid sjömanshuset i Piteå som sjöman för inrikes sjöfart och han var då 19 år gammal. Samma år skrevs hans svåger Olof Åström in som sjöman för utrikes sjöfart (min farfars farfars farfar). Johan tjänstgör som jungman på Galleasen Maria Charlotta som seglar till Stockholm den 19 juni 1813 med Nils Lidman som styrman. Den övriga besättningen består av matroserna Ol Forsström och Jacob Bäcklund samt kocken Johan Lundgren. Samtliga avmönstrar den 4 november efter fem månader. Johans förtjänst i hyra uppgick till 66,32 Riksdaler, varav en avgift på hyran 1,18,8. Han tjänade 6,32 per månad.

År 1814 tjänar Johan som dräng på gården Kopparnäs nr 15. Johan insjuknar i lungsot och avlider tyvärr den 14 januari 1816 och skulle ha fyllt 22 år om en dryg månad. Han begravs den 4 februari och dagen därpå avlider även hans tio år äldre syster Margareta Kristina av samma sjukdom. 

I Piteå Häradsrätts dombok 1819 har jag hittat en debit-kredit för matrosen Johan Öberg från Piteå. Den är skriven av Johan Sandström i Skellefteå och daterad 15 november 1815. Summa debit-kredit 120 Riksdaler, 31 Skillingar och 4 Runstycken Banco. På debetsidan framgår att Johan Öberg tog ut tobak och karduser som varor och resten i kontanter. Han betalade 24 Skillingar i september för traktering vid dansen hos Aron Johansson. På kreditsidan framgår att han utförde arbete 88 dagsverken med sågverksarbete och förtjänsten var 32 Skillingar och 3 Runstycken per dagsverke. Han gjorde 32 dagsverken med pålastning av briggen Carl Johan som gav 24 Skillingar per dag. Den 11 augusti 1815 gör Johan Öberg en sjöresa som varar till den 11 november med en förtjänst på 45 Riksdaler. Johan får även ersättning med 18 Skillingar för en resa till Bureå. Det är antagligen nyssnämnda sjöresa som orsakar att den unge matrosen Johan Öberg insjuknar i lungsot och avlider bara två månader senare.





Senast uppdaterad: 2020-03-31.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer