Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698).

I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.

Sommaren 2012 var jag dit med min familj och barnen 7 och 3 år gamla sprang runt på den fortfarande öppna ängsmarken. Vi fick även titta in i min morfars föräldrahem som byggdes i början av 1910-talet och där växte 14 barn upp (en parstuga med två rum, förstuga och en liten kammare). Jag tog en del foton som jag visar här under copyright.

Del av Lantto (Keron-Aapos) och Vanhatalo med utsikt mot sjön.


Byns äldsta gård Vanhatalo, uppförd 1756. 

Vy mot mina morföräldrars hus som byggdes 1955.

Del av Lantto-hemmanet, min morfars föräldrahem (Uno Keros)
med utsikt mot Vaara.

Vy mot sjön och delar av Välitalo-hemmanets gårdar.

Vy från dammen i Ohtanajoki ut mot sjön.


Dammen i Ohtanajoki.



Vy från Ylivaara mot sjön.

Skolhuset byggt troligen 1930 och var i bruk till 1966.

Den restaurerade vattenkvarnen i Aapuajoki, 2004.


Sidan senast uppdaterad: 2013-05-10.

Kommentarer

  1. Men hejsan Christer! Jag läste under en bild:
    Del av Lantto-hemmanet, min morfars föräldrahem (Uno Keros) med utsikt mot Vaara.
    Min mormor, Julia (juliana?) Juto hette Lantto som ogift. Det sägs att hon skulle komma från Jierijärvi, men jag hittar ingen gård med namnet Lantto.
    Jag har sökt och hamnade hos dig och frågar självfallet om du vet något?
    Kan vi tom vara släkt?

    SvaraRadera
  2. Hej! Om din mormor är född i Ohtanajärvi så bör det vara på Lantto-hemmanet. Jag har inte koll på alla olika gårdar och dess namn i Jierijärvi. /Christer.

    SvaraRadera
  3. Hej Christer. Nu har jag hittat var Lantto fanns i Jierijärvi fanns, plus mer än så. Jag har varit där för några dagar sedan. Troligen kom Lantto's från Tärendö till Jierijärvi. Därifrån till Ohtanajärvi, sedan till Aapua. I den senare byn finns flera Lantto. I Ohtanajärvi sas att Lantto finns i Västra Ohtanajärvi. I Jierijärvi fanns en plats benämnd "Lantton kuopa" som fylldes med vatten under snösmältningen och blev en "badplats" för Lantto-pojkar. Hui så kallt!
    Här finns lite mer info:
    http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/74481.html?1119459679

    SvaraRadera
  4. Hej Christer,
    Min mormor är Linnéa Kero från Tärendö med far Oskar Kero och farfar Henrik Kero och farfars far Johan Petter Kreo som föddes i Liviöjärvi 1819.
    Skulle gärna vilja vilja läsa din bok om Kero släkten. Finnas det en möjlighet att få tag på den?
    / David Lindquist ( e.david.lindquist@gmail.com)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

Min egen antavla