Fattigkassans hjälp

-
Min mormors farfars farfar hette Elias Mickelsson (1798-1849). Han bodde inhyses i Jock, Överkalix, dvs. på annans ägare och var en son till soldaten Mickel Persson Jerf (1750-1812) och Maria Larsdotter 1751-1817). Elias flyttade runt 1817 som dräng under soldaten och svågern Abraham Jerf och enligt mantalslängden 1818 bodde de i Puolamajärvi. Elias gifte sig den 24 maj 1818 med smedsdottern och pigan Kajsa Lena Baltzarsdotter Suup (1791-1869) som var född i Svanstein, Övertorneå. Hennes föräldrar var Baltzar Johansson Suup (1753-1836) och Margareta Henriksdotter (1750-1810). De träffade varandra runt 1816 då hon blev piga på hans hemgård i Jock. Samma dag som vigseln fick Elias betala böter till kyrkan för "otidigt sängelag" eftersom hustrun blivit havande före giftermålet. Familjen bodde hos soldat Jerf till ungefär 1822. I förhörslängden 1825-1834 noterades Elias först som nybyggare i Jock, vilket har strukits och ersatts med inhyses.

Urklipp från förhörslängden 1814-1825

Makarna fick de tio barnen: Abraham (1818-1894), Olof Elias (1819-1819), Olof Elias (1820-1887), Britta Greta (1822-1901), Johan (1823-1892, min mormors farfars far och krononybyggare i Johannisberg), Hans Petter (1825-1893), Kajsa Maria (1827-1887), Erik (1828-1864), Lena Stina (1830-1910) och Israel (1831-1832). Familjen noteras som utfattig i förhörslängden 1845-1852 och Elias dog i juni 1849, bara 51 år gammal. Det verkar som att familjen levde i stor fattigdom för i fattigkassans räkenskaper har jag hittat följande för Elias Mickelsson. 

12 juni 1837 fick Elias Mickelsson 6 lispund hampa via Brännvall för kläder till "Elias Mickelssons barn" motsvarande 1 Riksdaler. Källa: Överkalix LIa:6 (1827-1848) Bild 860 (AID: v397487.b860, NAD: SE/HLA/1010248)

Ur fattigkassans räkenskaper framgår följande för år 1838:
Elias Mickelssons nakna son i Jock till kläder, 2 Riksdaler. Lite längre ner samma år: Till sjuka Elias Mickelsson i Jock och dess många nödställda barns understöd, 1 Riksdaler 16 Skillingar. Källa: Överkalix LIa:6 (1827-1848) Bild 890 (AID: v397487.b890, NAD: SE/HLA/1010248)


15/7 1841 1/8 tunna korn till fattiga och sjuka Elias Mickelsson i Jock, 1 Riksdaler. Källa:
Överkalix LIa:6 (1827-1848) Bild 930 (AID: v397487.b930, NAD: SE/HLA/1010248)

Elias Mickelsson fick även en katekes för 12 Skillingar till sonen Johan 11/12 1841.

3/6 1843 fick Elias Mickelsson i Jock 1 Riksdaler från fattigkassan till understöd för sin fattigdom och även 1 Riksdaler 16/3 1844 för sin nödställda belägenhet.

19/1 1845 "En A. B. C. Bok åt Elias Mickelssons son Johan i Jock" 5 Skillingar och 4 Runstycken. Källa: Överkalix LIa:6 (1827-1848) Bild 990 (AID: v397487.b990, NAD: SE/HLA/1010248)


Senast uppdaterad: 2014-06-27

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer