Sameflickan Sara Maria Unga

-
I min släktforskning har jag tittat närmare på sameflickan Sara Maria Persdotter Unga från Karesuando. Hon föddes 1868 i Lainiovuoma, Karesuando och lär ha vuxit upp i en kåta. Föräldrarna som var samer med renskötsel hette Per (Pekka eller Pietin Unga) Andersson Unga (1837-ca 1898) och den norskfödda Inger Katrina Nilsdotter Heika (1839-1893). De fick barnen Nikolaus (1861-1861), Anders "Antti" (1863-1936, same i finska Kolari), Anna Maria (f.1865), Sara Maria, Per (1872-1872), Jonas (1874-1880), Per Henrik (1876-1919) och Johannes (1880-1948, Kolari och Tärendö sedan 1920). På vårvintern 1882 flyttade Per och Inger Katrina till Övertorneå med barnen Antti, Anna Maria, Per Henrik och Johannes (de flyttade i februari 1892 till Kolari, Turtola). Mer om familjen i Kolari finns här >>

Samtidigt med familjens flytt, så flyttar dottern Sara Maria till Tromsö i Norge enligt flyttbetyg den 4 april 1882. Hon var bara 14 år och skrevs som "Lappflickan" och i husförhörsboken står "Vistas i Norge, upptagen till fosterdotter". Hennes mor Inger hade tvärtom men vid samma ålder inflyttat till Sverige från Karlsø, Troms i Norge 1855. Hon var född i Vadsø 1839 och dotter till fjällmannen Nils Henriksson Heika (1792-1860) och Sara Jonsdotter Rasti (f.1797) som flyttade från Rommavuoma, Enontekis till Norge 1838. Mer om familjen Heika finns att läsa: Ur Bygdebok för Karlsøy och Helgøy >> Sara Maria konfirmerades som 17-åring den 28 juni 1885 i Tromsøysund, Troms och bodde då i Fagerelv. Hennes kunskaper i kristendom var "nasten godt" och föräldrarna uppgavs som lap. Peder Andersson Unga och Inger Nilsdotter i Sverige.

Som nr 36 återfinns Sara Maria Persdotter Unga konfirmerad 1885.

Efter sju år i Norge så hölls lysning mellan pigan Sara Maria Persdotter Unga i Tromsøysund, Troms, Norge och kronotorparen Karl Johansson Orajärvi från finska Turtola. De tre lysningarna ägde rum 5/5, 12/5 och 19/5 1889 och själva vigseln ägde rum i Turtola den 14 juli och det låg ungefär 50 mil bort med dagens bilväg. Sara Maria fick flyttbetyg till Turtola i Finland den 29 maj och 7 september skrevs som inflyttningsdatum. Makarna blir bosatta i finska Pello och där slutar Sara Maria sina dagar den 27 maj 1937. Karl levde till 1950. Föräldrarna bodde hos sonen Yrjö, men Sara berättade aldrig något om sin barndom och uppväxt. Hennes gamla konfirmationsbibel från Norge hittades i ett förråd.


Senast uppdaterad: 2019-10-02


Plats: Tromsøysundvegen, Tromsø, Norway

Kommentarer

  1. Unknown17 januari 2017 kl. 11:48

    Man får tacka för intressant läsning! Aldrig för har jag hört talas om såna flyttvägar som i detta fall. Själv är jag bördig i Vadsö, den by i Norge vars det växte upp en stor dominans av tornedalingar, framförallt från den finska sidan på senare delen av 1800-talets hälft. Nu måste jag granska lite mer. Kan inte lämna Inger helt. :-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Soldater i Pommern

-
I inlägget nedan har jag sammanställt några av mina förfäder som var soldater och deltog bland annat i Pommerska kriget , som var ett krig som fördes mellan Sverige och Preussen 1757-1762 i dagens Tyskland och Polen. Många var de soldater som stupade i detta krig och många som blev tillfångatagna. Nr 85 Klinger Livkompaniet; Olof Andersson Klinger (1723-1776) från Rutvik Luleå. Han var soldat sedan 1743 och fram till sin död. Han blev kommenderad till Pommern 12/9 1757, Rügen 12/2 1759, Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760, Gribbnow 15/12 1761. Nr 118 Piteå kompani; Per Johansson-Strömming-Skryth-Stålsköld (1724-1786), från Sjulsmark i Piteå. Soldat sedan 1742 och kommenderades till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 med anteckningen "förkommen wid attaquen i Ferberlin" 28/9 1758. Bissdorf 20/11 1759 med anteckningen "fången". Löitz 14/11 1760 och fången där också. Gribbnow 15/12 1761. Vid avskedet 1774 står: ”gaml och orcklös, afskjedes, bewistat Finsk
Läs mer