Matros, ett tillfällighetsfynd

-
Det är helt fantastiskt att dyka på tillfällighetsfynd, vilket jag idag gjorde ånyo!

När jag som bäst söker uppgifter i Piteå stads sjömanshus arkiv (Norrbotten) om en av mina förfäder som var sjöman, så dyker en annan förfader oväntat upp! Nämligen Erik Olofsson Öhlund (1777-1838) som i husförhören noteras som arbetare och inhyses i Böle och senare i Öjebyn. Under dessa titlar "döljer sig" arbete som matros på tre sjöresor åren 1815-1817. Tack vare bra noteringar i sjömansliggaren så är det helt utan tvekan rätt person och en mycket intressant och god nyhet om en av mina förfäder :-)



Erik Öhlund påmönstrar som matros på briggen Fortsättning den 31 juli 1815 till Stockholm och "vidare efter ordres". Avmönstring sker den 1 oktober och Eriks förtjänst blir totalt 23 Riksdaler Banco (11,24 per månad).

Nästa resa sker den 19 augusti 1816 som matros på briggen Horatius med 44 1/3 läster destinerat till Köpenhamn och "vidare efter ordres". Erik har 12 Riksdaler i ersättning per månad. Det står noterat: "I september månad förlorad båten före Nyhamn och besättningen hemkomna". Besättningen består av skepparen Johan Sandström från Öregrund, matroserna Öhlund och Westerlund samt jungman Hedström. Av allt att döma förliser båten före Nyhamn utanför Gotland, men besättningen klarar sig och kommer hem.


Urklipp från sjöresan till Köpenhamn där båten förliser före Nyhamn i september 1816.

Matros Erik Öhlund gör en tredje sjöresa den 1 september 1817 på briggen Anette till Stockholm. Avmönstring sker den 3 november.

Med sjömansliv i blodet" så blir sönerna Anders Öhlund (1802-1867, Gammelstaden Piteå) och Johan Erik Öhlund (f.1805) sjömän. Sonen Olof Öhlund (f. 1809) flyttar till Stockholm redan 1825, men sedan vet jag inte vad som hände med honom. J. E. blir sjöman 1833. Han gifte sig 1829 och blir pappa till Johan Erik 1830 och Anna Sofia 1832, men återkommer tyvärr inte efter en sjöresa någon gång efter 1834. Anders var både matros och timmerman under 1840-talet och bosatt i Piteå stad och sedan i Gammelstaden. Han hade barnen Sara Margareta 1835, Lisa Brita 1845 och Anna Erika 1847, Bror Anton 1849 och Johan August 1851-1851. Anders gifte sig för andra gången 1847. 

Senast uppdaterad: 2020-04-16.



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Soldater i Pommern

-
I inlägget nedan har jag sammanställt några av mina förfäder som var soldater och deltog bland annat i Pommerska kriget , som var ett krig som fördes mellan Sverige och Preussen 1757-1762 i dagens Tyskland och Polen. Många var de soldater som stupade i detta krig och många som blev tillfångatagna. Nr 85 Klinger Livkompaniet; Olof Andersson Klinger (1723-1776) från Rutvik Luleå. Han var soldat sedan 1743 och fram till sin död. Han blev kommenderad till Pommern 12/9 1757, Rügen 12/2 1759, Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760, Gribbnow 15/12 1761. Nr 118 Piteå kompani; Per Johansson-Strömming-Skryth-Stålsköld (1724-1786), från Sjulsmark i Piteå. Soldat sedan 1742 och kommenderades till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 med anteckningen "förkommen wid attaquen i Ferberlin" 28/9 1758. Bissdorf 20/11 1759 med anteckningen "fången". Löitz 14/11 1760 och fången där också. Gribbnow 15/12 1761. Vid avskedet 1774 står: ”gaml och orcklös, afskjedes, bewistat Finsk
Läs mer