Fortsätt till huvudinnehåll

Bagerskor i Öjebyn

I min släkt har två bagerskor varit verksamma i Öjebyn, Piteå. Först ut var Britta Johanna Öhlund (1835-1906), syster till min farfars farmors mormor. Hon tjänar från ungefär 1862 som piga på Pastorsbostället i Öjebyn och sedan 1869 hos svågern Fredrik Markströms familj på Båtskatan. Hon får dottern Maria (1867-1881) utom äktenskap, som tyvärr avlider av lungsot. Britta förblir ogift och är bagerska. I Folkräkningen 1880 står hon som inhyses i Gamla staden och 1890 som bagerska och hade då systerdottern Hilma Markström (1865-1946) som fosterdotter. Britta står fortfarande som bagerska år 1900.

I bouppteckningen efter henne från 1906 framgår att hon ägde följande fastigheter: Ett tomtområde invid Båtskatavägen med en stugubyggnad på 50 års tid från 7/9 1869, värde 250 kr, ladugårdsbyggnad, värde 50 kr och ett häbbare, värde 25 kr. En stuga i Gamla staden på ofri grund, värde 200 kr, en bageribyggnad med vidspantrade vedbodar, värde 175 kr. Summan på tillgångarna blev 1105 kr. Bland skulder fanns arrendekostnad för en lagertomt till garvaren R. Bergström på 26,25 kr. Källa: Piteå tingslags häradsrätt (BD) AII:111 (1906) Bild 8120 / sid 79 (AID: v565753a.b8120.s79, NAD: SE/HLA/1040135)

Brittas systerdotter Emma Erika Markström (1861-1924) tjänade som piga 1890-1891 på Pastorsbostället i Öjebyn där kyrkoherden Gustaf Höijer då var verksam. År 1900 bor hon med brodern Anton Markströms familj och 1910 står hon som bagerska i Öjebyn. Antagligen tar Emma över sin mosters bageri och driver det fram till 1919 då hon gifter sig med en änkling och flyttar till Sjulnäs. Hon avlider av lungsot redan 1924.

Sannolikt Emma Markström i unga år.
Emma Markström på äldre dagar.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Klockringare i Piteå

Den viktiga uppgiften att sköta klockringningen i kyrkorna förr i tiden kunde innehas av en vanlig bonde, men utan notering. Därför kan nog många ringare vara försatta i historiens dunkel. 
Klockare var tidigare ett kyrkligt ämbete, som ursprungligen eller under medeltiden medförde uppgiften att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen. På 1600-talet började man av klockaren kräva förmågan att undervisa i sång och leda kyrksången där en särskild kantor inte fanns. Vid samma tid fick klockaren även uppdrag att lära ungdomen att läsa och skriva. Detta medförde att klockarsysslan ofta gavs åt en präst. Som en anekdot kan nämnas att Porsnäsbonden Per Nilsson Laggare (1665-1742) fick särskild ersättning "för det han med trumban gifwit tekn till giudstjensten" i Öjebyns kyrka. Han trummade istället för den klockringning som var omöjlig på grund av att kyrkklockan var nedtagen. Efter att ha uppsatt klockorna brände ryssarna av taket på kyrkan 1721, varvid d…

Släkt från Teurajärvi

Min mormors mormors morföräldrar Adam (1825-1893) och Greta Niemi (1822-1919) och deras sex barn utvandrade från Teurajärvi, Korpilombolo till Målselv, Troms fylke i Nordnorge det svåra nöd- och hungeråret 1867. De återkom redan 1869, men utan de två yngsta döttrarna och senare flyttade den äldsta sonen till Norge. Jag skrev en efterlysning i ett släktforskarforum för Troms år 2002 och fick uppgifter om sonen Petter som faktiskt kom direkt från ättlingar som sett min efterlysning. Redan samma dag som jag hösten 2002 skrev en efterlysning om dottern Vilhelmina, "Mina" så fick jag svar av en forskare i Norge och kom strax i kontakt med ättlingar till henne. 

Tack vare Internet har släkten återfått kontakten och i slutet av 2012 fick vi äntligen se Vilhelmina på ett foto. Det finns ett stort antal ättlingar efter de båda barnen som är spridda ända ner till Oslo och en del har jag pratat med på telefon.
Resan till Norge 1867 och tillbaka 1869   I april 1867 utvandrade Adam och G…

Nybyggare i Holmträsk, Jokkmokk

Nybyggarsläktena Roslin och Wikström i Holmträsk, Jokkmokk
I början av 1820-talet blev Olof Roslin från Ersnäs i Luleå krononybyggare i Holmträsk, Jokkmokk. Sönerna Olof Gustaf Roslin och Hans Petter Wikström övertog och i domböckerna framgår att fadern och sönerna ofta kom i onåd med varandra. Ättlingen Gun Ericsson har gjort avskrifter av det hon hittat rörande detta och det ger en tydlig bild av det hela. Här följer min berättelse om nybyggarsläktena Roslin och Wikström i Holmträsk, Jokkmokk.

Min farmors mormors morfar hette Olof Olofsson Beställsam Roslin och var född år  1790 i Ersnäs nr 7 inom Luleå landsförsamling (Nederluleå). Som blivande 21-åring tillträdde han i januari 1811 som indelt soldat i Ersnäs för Livkompaniet på roten nr 1 Beställsam. I april året därpå gifte soldat Beställsam sig med Anna Maria Hansdotter och i vigselboken står: "Soldaten Olof Olofsson Beställsam med pigan Anna Maria Hansdotter i Afvan". Hon var född på Avan 4 i november 1785. År 1813 var …