Olof Sund och Anna Stina i Ersnäs

På min farmors sida av antavlan finns Olof Josefsson Sund (1762-1824) och hans hustru Anna Stina Mickelsdotter (1759-1835). Olof växer upp på bondgården Ersnäs nr 7 i Luleå landsförsamling och härstammar från släkten Josefsson i Pålänge, Nederkalix. Anna Stina växer upp som soldatdotter på Skäret och i Alvik. De gifter sig på annandag jul 1783 och huserar till en början på Olofs hemgård och han noteras också som dräng. I äktenskapet föds barnen: Josef (1783-84), Anna Maria (1784-84), Anna Magdalena (f. 1786), Maja Stina (f. 1788), Olof Beställsam Roslin (1790-1866), Nils Sparf (1792-1850), Mårten Lindvall (1793-1873) och Lars Petter Sundberg (1796-1873). De två äldsta barnen avlider märkligt nog i rödsot samma dag den 2 december 1784. 

Sedan ungefär 1794 är familjen bosatta inhyses i Ersnäs, dvs. på annans ägor i byn och sonen Olof uppges född i Skäret strax norr om Ersnäs. År 1792 noteras Olof med tillnamnet Sund. I mantalslängderna 1794-1799 upptas endast den fattiga hustrun och sedan 1805 uppges Olof Sund som avskedad soldat. Sund är namnet på Livregementets soldatrote nr 129 i Börjelslandet, men det är en annan Olof Eriksson som är soldat där till 1807. Antagligen är Olof i Ersnäs soldat för någon annan rote, men jag har märkligt nog inte lyckats hitta honom i Generalmönstringsrullorna.

I mantalslängden 1815 upptas Olof Sund och hustrun med noteringen bräcklig intygat genom borgen av Mårten. Nästa år och 1817 står noteringen ständigt sängliggande krympling och 1818-1820 står ständigt sjuk och krympling. Dessa noteringar avser sannolikt Olof Sund som verkar ha blivit långvarigt sjuk och krympling, förmodligen efter något sjukdomsfall. 

År 1821 står noteringen "Hu skild i Säng o Säte" i husförhörsboken. Principen kring det här var att domstolarna genom varningsgrader, straff och en tidsbestämd "skillnad till säng och säte" försökte åstadkomma en försoning mellan makarna. Året därpå flyttar hustrun Anna Stina till sonen Lars Petter Sundberg i Degervattnet i Råneå församling. Hon avlider i januari 1835 i Ersnäs.  



Urklipp från förhörsboken och flyttlängden 1822 för Luleå lands.


Olof Sund avlider hastigt den 26 februari 1824: "Gick om Onsdags Aftonen den 25te frisk och helbragd till sängs och om Thorsdagsmorgonen befanns han vara död i sin säng. Dödsorsaken förmones vara Kall-os, har dock ej med fullkomlig säkerhet kunat upgifvas; emedan den afledne ensam låg i rumet. Död i dess 64 år". Orsaken till det hastiga dödsfallet antogs vara kallos, dvs. koloxidförgiftning. Antagligen hade Olof gått och lagt sig med en brinnande eld och sedan har kalloset från den kallnade brasan kvävt honom till döds i sömnen. Senare på morgonen var oset helt försvunnet och därför kunde man inte med säkerhet säga att det faktiskt var kallos som var orsaken. 

En bouppteckning upprättades redan samma dag som Olofs dödsfall och där uppges de efterlämnade vara änkan Anna Stina i Degervattnet, Råneå, sonen Mårten Lindvall i Ersnäs, Olof Olofsson i Holmträsk, Lars Petter Sundberg i Degervattnet, Nils Sparf i Persön och Maja Stina i Piteå. Olof innehade en stuga med kammare och förstuga, fä- och foderhus, stall och stallboda, kornlada, häbbare, sommarfähus, källare och avträde till ett sammanlagt värde på 50 Riksdaler. En hölada i gårdsgärdet 2 Riksdaler. Summa inventarium 148 Riksdaler och 31 Skillingar.

Senast uppdaterad: 2021-04-22

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Förfäder i Lahnasuando

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

Per Markström i Alter