Renar och renmärke i släkten

-

Alldeles nyligen fick jag reda på att min morfars morfar i Tornedalen hade ett renmärke och några renar. Jag har alltid tyckt att renar är ett spännande djur och lite på skoj sagt att man skulle haft några renar. Dock utan som helst tanke på att det funnits renar i släkten i en inte alltför avlägen dåtid.

Min morfars morfar Johan Petter Gustafsson Rantatalo (1861-1949) i Korpilombolo fick ett renmärke godkänt år 1911:

§67 Genom tingstjänaren Isak Rantatalo i Korpilombolo anhöll hemmansägaren Johan Petter Gustafsson Rantatalo i samma by om fastställelse af ett renmärke af detta utseende. Märket granskades af närvarande länsman och renägare och enär någon anmärkning mot märket icke förspordes samt vid granskning af tingslagets jämte angränsande domsagan belägna tingslags renmärkesförteckningar icke kunde utrönas att märke med enahanda utseende förut blifvit registreradt äfvensom märket syntes vara lämpligt inrättadt, fann Häradsrätten skäligt fastställa detsamma att af Johan Petter Gustafsson Rantatalo nyttjas. Märket infördes i nya renmärkesförteckningen under N:o 20.

I bouppteckningen 1950 framgår att "Pekka" ägde åtta stycken renar på sitt renmärke som hade ett värde av 400 kr, vilket motsvarar cirka 7 700 kr med dagens penningvärde. Här nedan ses utdrag ur domboken och skiss på renmärket som sedan gick vidare till sonen Arthur och finns fortfarande kvar i släkten.

Intresse och nytta av renar hade dock funnits i släkten långt tidigare. I bouppteckningen efter "Pekkas" mamma Anna Cajsa som avled redan 1865 i Korpilombolo fanns det två stycken renar. Fadern hette Gustaf Johansson Matti eller Rantatalo. Dessa värderades till åtta riksdaler per styck. I bouppteckningen efter "Pekkas" farfars far Nils Henriksson Matti (1750-1809) i Korpilombolo noterades 28 stycken större och mindre renar till ett värde av lite drygt 40 Riksdaler. När änkan Eva dog 1818 fanns det 20 st renar.

Sidan senast uppdaterad: 2021-04-24

Plats: 980 60 Korpilombolo, Sverige

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson...
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus...
Läs mer

Soldater i Pommern

-
I inlägget nedan har jag sammanställt några av mina förfäder som var soldater och deltog bland annat i Pommerska kriget , som var ett krig som fördes mellan Sverige och Preussen 1757-1762 i dagens Tyskland och Polen. Många var de soldater som stupade i detta krig och många som blev tillfångatagna. Nr 85 Klinger Livkompaniet; Olof Andersson Klinger (1723-1776) från Rutvik Luleå. Han var soldat sedan 1743 och fram till sin död. Han blev kommenderad till Pommern 12/9 1757, Rügen 12/2 1759, Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760, Gribbnow 15/12 1761. Nr 118 Piteå kompani; Per Johansson-Strömming-Skryth-Stålsköld (1724-1786), från Sjulsmark i Piteå. Soldat sedan 1742 och kommenderades till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 med anteckningen "förkommen wid attaquen i Ferberlin" 28/9 1758. Bissdorf 20/11 1759 med anteckningen "fången". Löitz 14/11 1760 och fången där också. Gribbnow 15/12 1761. Vid avskedet 1774 står: ”gaml och orcklös, afskjedes, bewistat Finsk...
Läs mer