Johan
Wallerius Kero (1895–1980), min morfars farbror emigrerade från Ohtanajärvi, Korpilombolo till USA som 18-åring. Den 20 juni 1914 reste han från
Trondheim till Amerika utan attest (”reiseløyve intet”) med fartyget
Haakon Adelsten (han skrevs in i boken över obefintliga i november 1915). Han uppgavs som gruvarbetare och skulle till kusinen Walter Kero i Hancock, Michigan (dock med felaktig uppgift att han var född 1891 i Alkula, Finland). Sju dagar senare gick resan från Glasgow, Skottland med
S/S Scandinavian Allan line och anlände till Quebec i Kanada den 5 juli. Det berättas att resan till Amerika skedde rätt så plötsligt och att det inte var många som visste om att han skulle resa. Han betalade själv för resan dels med inkomsten som skogsarbetare och dels med pengarna för två sålda kor. Wallerius fick direkt arbete i koppargruvorna för Quincy Mining Company med följande anställningar:
· 18/7 1914 - 28/6 1915 Labour#2
· 20/7 1917 - 16/3 1918 Stem #6
· 15/4 1918 - --/6 1919 Miner #2
I Wallerius anställningsintyg framgår det att han bodde på adressen 856 Pine Street, var finsktalande, vägde 77 kg och var 1,73 m lång, samt hade mellanbrun hårfärg och ljusblå ögon. Han hade även jobbat i koppargruvan Champion #2 Shaft som hörde till Copper Range Mining Co i Painesdale, sydväst om Hancock. Det framgår också att han hade ansökt om att få bli amerikansk medborgare år 1917.
 |
| Kopia från Wallerius Keros anställningsintyg för Quincy Mining Company |
Wallerius Kero gifte sig den 28 oktober 1916 med Emilia Sofia Hakala (1899–1952) som var född i Vasa, Finland och de fick 15 barn: Brynolf ”Bernie” (1917–2004), Elma (1919–25), Edna (f. 1920), Wilbert ”Bill” (f. 1921), Ruth (f. 1923), Viola (1925–2008), Lillian (1926–99), Arthur (1928–83), Agnes ”Aggie” (f. 1930), Elvie (f. 1931), Ralph (1933–94), Dorothy (1934–34), Alice (f. 1936), Lois (f. 1938) och Karen (f. 1943).
 |
| Wallerius och Emelia Keros vigselfoto 1916 |
 |
| Wallerius till höger |
 |
| Wallerius och kusinen Karl Kero till höger |
 |
| Wallerius till höger och en kamrat |
 |
| Wallerius sittande |
 |
| Wallerius Kero |
År 1919 köpte familjen en farm i Laird Township, Alston och de fick låna pengar av kusinen Walter. Wallerius och Walter var nästan som bröder och de enda som kom att bo kvar i Hancock. Familjen byggde ett tvårumshus som senare utökades med fler rum. De drev ett jordbruk där hönsägg gav den största inkomsten. Wallerius jobbade även i skogen och för järnvägen. År 1923 köpte familjen sin första automobil.
Wallerius som gifte om sig 1963 med Phoebe Miettunen (1901–69), besökte sin hemby för första gången efter 50 år (1964) och sedan ytterligare tre gånger fram till 1973. Sönerna ”Bernie” och ”Bill” gjorde ett senare besök. Han var liksom sin far en laestadiansk lekmannapredikant och medlem i Pelkie Laestadian congregation. Wallerius avled 1980 av en hjärtattack efter att ha sågat ner ett träd. I 66 år levde han i Amerika och han efterlämnade 13 barn, 55 barnbarn och 38 barnbarnsbarn.
Sidan senast uppdaterad: 2013-01-18
Kommentarer
Skicka en kommentar