Ohtanajärvi Gästgiveri & Skjutsstation

-
I samband med att Soukolovägen mellan Övertorneå-Pajala var klar i början av 1860-talet så etablerades postanordning och gästgiveri i Ohtanajärvi. Från Korpilombolo gick vägen via Fällan till Ohtanajärvi och vidare norrut. År 1864 var Isak Johansson Hannu (Lahti) skjutshållare och innehades från år1870 av Hans Nilsson Nyberg (f.1817 i Överkalix). Dessa bodde på Hannu-hemmanet (hemman nr 2). Vid år 1895 var Erik Gustaf Vaara (1848-1900) och hans fru Anna Greta (1853-1920) gästgivare på deras gård, Vaara nr 6. Från omkring början av 1910-talet fanns skjutsstation på Karl Stefanus Saadios (1868-1946) gård (nr 2) fram till år 1927.  

Sedan slutet av 1870-talet fanns även gästgiveri i Korpilombolo. I folkräkningen 1890 återfinns 22 gästgivare i Norrbotten, dock inte i Ohtanajärvi eller Korpilombolo. År 1900 skrevs Frans Oskar Johansson Kero Filip (1869-1943) som skjutskarl i Korpilombolo församling.


I kyrkböckerna framgår inte mycket om Ohtanajärvi gästgiveri/skjutsstation, men i andra längder såsom skjutsdagböcker kan man hitta en del uppgifter. Dessa börjar först 1884 men någon enstaka handling kan finnas även för perioden 1864-1883 med spridda år. I länsmansarkivet kan man också hitta uppgifter; bland annat att hösten 1872 gjordes ett klagomål genom länsmannen I. A. Bergström mot skjutsentreprenören Hans Nilsson Nyberg vid Ohtanajärvi gästgiveri där en Hedenström hade fått vänta 45 minuter på en häst. Nyberg försvarade sig med att den klagande inte hade fått vänta mer än 30 minuter.  

Kopia ur protokollet från 1872.


I Norrbottens läns landskanslis arkiv finns Gästgiveridagböcker för Korpilombolo distrikt 1915-1929 avseende Korpilombolo och Tärendö gästgiverier, Kompelusvaara, Ohtanajärvi, Nuoksujärvi och Pirttiniemi skjutsstationer.


Ohtanajärvi skjutsstation
1896, 8 april. Hjalmar Grape klagar över den dåliga vägen; ingen plogning hade vidtagits trots att klockan var över 10 på fm.

1900 Anna Greta Waara, gästgivare, hemmansägare och änka. Född 1853. 

1918 Karl Saadio, hemmansägare
Vid skjutsning från Korpilombolo till Ohtanajärvi var sträckan 1,0 mil och priset 2.00 kr.

1921Inspektor B Grahn reste till Ohtanajärvi. Det hade fallit snö under natten men ingen notis om att vägen Korpilombolo – Ohtanajärvi skulle haft snöproblem. Hästen utgick efter en timma. 
Här nedan är kopior ur dagbok för Ohtanajärvi år 1916 och 1922 där priserna framgår.


Plats: Ohtanajärvi, Pajala Ö, Sverige

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Soldater i Pommern

-
I inlägget nedan har jag sammanställt några av mina förfäder som var soldater och deltog bland annat i Pommerska kriget , som var ett krig som fördes mellan Sverige och Preussen 1757-1762 i dagens Tyskland och Polen. Många var de soldater som stupade i detta krig och många som blev tillfångatagna. Nr 85 Klinger Livkompaniet; Olof Andersson Klinger (1723-1776) från Rutvik Luleå. Han var soldat sedan 1743 och fram till sin död. Han blev kommenderad till Pommern 12/9 1757, Rügen 12/2 1759, Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760, Gribbnow 15/12 1761. Nr 118 Piteå kompani; Per Johansson-Strömming-Skryth-Stålsköld (1724-1786), från Sjulsmark i Piteå. Soldat sedan 1742 och kommenderades till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 med anteckningen "förkommen wid attaquen i Ferberlin" 28/9 1758. Bissdorf 20/11 1759 med anteckningen "fången". Löitz 14/11 1760 och fången där också. Gribbnow 15/12 1761. Vid avskedet 1774 står: ”gaml och orcklös, afskjedes, bewistat Finsk
Läs mer