Soldat Nyman i Håkansön, Piteå

Erik Ersson Nyman (1790-1858) hette min farfars morfars farfar. Han var soldat och fältjägare i sin hemby Håkansön i Piteå. För att antas som soldat skulle man vara en ”manbar person”, dvs. minst 1,65 m lång, välväxt och bedömas kunna bära mundering och vapen. Lägsta godtagbara ålder var 18-20 år och man skulle ha gjort sig känd för redligt leverne fram till mönstringen. Mönstringen utfördes av kompanichefen, kaptenen och fältskären tillsammans. Efter godkänd mönstring erhöll soldaten ett antagningsbevis och rätt att ingå i roten, med nummer och namn i kompaniet.
Erik var född på Håkansön nr 8 (gården "Berget") som son till bonden Erik Ersson (1759-1848) och Katarina Johansdotter (1761-1851). På fädernet härstammar förfäderna från Jävre nr 8 med anknytning till Bureätten bakåt i tiden. Som 20-åring tillträdde han som soldat på roten nr 108 Nyman den 17 november 1810 (året innan övertog äldsta brodern hemgården). Två år senare gifte han sig med Britta Johansdotter (1789-1855) från grannbyn Porsnäs och i äktenskapet föddes följande tio barn, av vilka tre dog som små: Erik (f.1813, till Stockholm 1832), Johan (1817-1817), Dödfödd son (1818-1818), Johan Ersson Skottfri (1824-1908, Porsnäs), Olof Nicklas (1825-1847, dog som dräng), Katarina Johanna (1827-1828), Jonas Ersson Nyman (1828-1897, Håkansön och Hälleström, min farfars morfars far), Anders (1829-1881, Håkansön), August (1831-1906, tjäruvräkare och kyrkvaktare i Piteå stad) och Britta Katarina (1833-1902, Håkansön).
Som indelt soldat tilldelades man ett soldattorp av rotebönderna i byn med lite åker och ängsmark, så att man kunde hålla ett litet jordbruk med ett par kor och några ungdjur. Enligt ett kungligt brev från 1830 mellan Kronan och rotehållarna så skulle åbyggnaderna på soldattorpen bestå av stuga, stolpbod, tröskloge med korn- och foderlada samt fähus. Stugan skulle vara 14 alnar lång, 9 alnar bred och 5,5 alnar hög från stenfoten till takbandet inredd med stuga och kammare. Stugan skulle vara 9 alnar i fyrkant med en dörr, två fönster samt ugn och spis, kammaren skulle vara inredd och vara 6 alnar lång och 5 alnar bred med dörr mot förstugan och försedd med ett fönster, men utan eldstad (källa). De flesta fältjägarna hade i sina kontrakt tillförsäkrat sig rätten till livstidsjord om 2 geometriska tunnland för sig och sin hustru.
Soldaten kunde ej livnära sig och sin i regel stora familj på den avkastning torpet gav och de förmåner tjänsten i övrigt gav. Han måste därför skaffa sig extra förtjänster på annat håll. Vanligen arbetade han som dagsverkskarl hos bönder eller så var de hantverkskunniga. Soldathustrun utförde ofta dagsverkssysslor åt bönderna. Soldat Erik Nyman i Håkansön återfinns i räkenskaperna för Hälleströms finbladiga sågverk där det framgår att han fick en ersättning på 6 Riksdaler och 28 Skillingar 1829. Av det fick han ut 2 Riksdaler kontant och 17 Skillingar i varor medan resterande 4.11 sattes upp som en fordran. Hans soldatkollegor Holmbäck fick 3 Riksdaler och 1 Skilling och Bajonette fick 8 Riksdaler, 18 Skillingar och 6 Runstycken.
 
Erik Nymans sonsöner Erik Anton (1851-1908)
och Jonas Viktor Nyman (1854-1930)
Ur Generalmönstringsrullorna framgår att soldat 108 Nyman var 169,4 cm lång och bevistade 1813 och 1814-års krig i Norge. Vid Lier skans i Norge hade han ådragit sig "contusion" (blåmärke) enligt läkarbetyg. Piteå kompani bestod av 146 man i första bataljonen under ledning av Kapten A. Gyllengahm. Den 2 augusti 1814 slogs 2 000 svenska och 2 300 norska soldater vid Lier skans söder om Kongsvinger nära gränsen till Värmland. Det var en av de sista striderna som Sverige utkämpade innan vår nu över 200 år långa fred inleddes. Mer om fälttåget mot Norge 1814 >> När dagen var över hade svenskarna förlorat 1 officer och 30 man, 4 officerare, 2 underofficerare och omkring 60-70 man var skadade, därav bland västerbottningarna 2 officerare, 1 underofficerare och 11 man, däribland kan Erik Nyman ha varit (Jan Johansson 2014). Slaget vid Lier >>

Piteå kompani tillhörde Västerbottens regemente till 1841 då Norrbottens Fältjägarekår bildades. Efter 39 års tjänst begärde Erik Nyman och fick avsked den 15 november 1849. Han blev gratialist och bodde som inhyses i Håkansön och uppgavs som utfattig i husförhörsboken.
Soldattorpen i Håkansön och Porsnäs låg i närheten av Harrträsket och vid Laga skifte tilldelades roten nr 108 Nyman följande ägor 1856:
  • Åker vid Harrträsket på tio olika ställen. 22,3 kappland (3438 kvadratmeter)
  • Äng vid samma träsk på sex olika ställen. 1 tunnland och 31,2 kappland (0,98 hektar)
På kartan nedan som är från Laga skifte för Håkansön och Porsnäs framgår bebyggelsen på soldattorpet Nyman och ses på kartbilden nedan. Där verkar alla soldattorpen med tillhörande byggnader varit belägna. Tomtgränserna var desamma fortfarande 1947.
Urklipp från lagaskiftes kartan upprättad 1828-1848 och kompletterad 1850-52.


Sonen Johan Skottfri, hornblåsare

Sonen Johan (1824-1908) antogs till Spel och Nummer vid Norrbottens Fältjägarkår, Piteå Kompani i juni 1844. Han var 162 cm lång och blev Hornblåsare för roten nr 112 Skottfri i Porsnäs. Av kartan ovan kan man se att det soldattorpet låg granne med Nymans. Vid slutet av 1840-talet fanns det 3 hornblåsare vid Piteå kompani; Skottfri, A. Gifvakt (tidigare Lod) och E.M. Stadig (tidigare Klang). Förste hornblåsare var sergeant O.V. Elgeros vid staben. Av någon orsak uppgavs Skottfri som signalist istället för musiker för i militärrullorna förekommer inte den termen utan bara spel i nummer och hornblåsare. Johan Skottfri fick avsked i december 1849 med anmälan till underhåll på grund av läkarbetyg. Han hade tjänat troget och väl. Enligt en hörsägen så ska Johan Skottfri ha vuxit upp i huset som ses på Flygfotohistoria från mitten av 1950-talet och i så fall bör det ha varit på denna plats som Erik Nyman bodde i sitt soldattorp. Huset som revs på 1990-talet låg vid Norrfjärden IF:s fotbollsplan i korsningen Harrbäcksvägen-Norrgårdsgatan (Källa till text om Johan Skottfri är hans sonsons son Jan Johanssons text från år 2000).
Sidan senast uppdaterad: 2014-08-12

Kommentarer

  1. Hej, Min farfars farmor hette Anna Persdotter Skottfri (från Persnäs) och födde sitt enda barn min farfars far Petter utom äktenskapet (far okänd), men han tog namnet Hjelte. Det verkar som detta vackra efternamn, Skottfri inte längre existerar i Sverige, eller känner du till ngt idag levande person med det efternamnet? Intressant med din släktforskning! Mvh Anette Hjelte

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

Nybyggare i Holmträsk, Jokkmokk