Inlägg

Altervattnet i bilder

Bild
Här har jag samlat några bilder från Pite-Altervattnet i Älvsbyn. Mina förfäder på min farmors sida slog sig ner som nybyggare år 1832 genom Hans Sandström (1801-1880) från Avan. Fyra av hans fem söner blev bosatta i byn som torpare och åbor (arrendatorer). De jobbade även i skogen och tillverkade tjära och träkol. Lars Larsson (1803-1863) från Arvidsjaur inflyttade till byn år 1840, gifte sig och familjen bodde vid "Vika" på södra sidan och det är min frus förfäder. Vy mot södra sidan av sjön. Vy från "Vika" ut mot sjön Det stora Brännberget taget från en kolplats vid "Vika" Rester efter bebyggelsen vid "Vika", Larssons nybygge Rester efter brunn vid "Axels" på södra sidan Vyer från söder till norr Rester efter "Axels" bosättning Rester efter dammen från kvarnen En äldre timrad byggnad Senast uppdaterad: 2013-09-18

Pappilan-Pekkas familj

Bild
Följande text handlar i korta drag om min morfars morföräldrar som bodde i Korpilombolo och i Iso Puolamajärvi. Johan Petter Gustafsson Rantatalo var född år 1861 på gården Rantatalo i Korpilombolo nr 4. Han gifte sig år 1890 med bondedottern Maria Henrika Jönsdotter från Iso Puolamajärvi där hon var född år 1869. Familjen bodde första tiden på Petters hemgård i Korpilombolo men de flyttade 1896 till Iso Puolamajärvi där de var arrendatorer fram till år 1901. Antagligen bodde de på Henrikas hemgård och enligt hörsägen arbetade J. P. med timmerhuggning i skogarna där. Henrika ärvde en del skogsmark av hemgården. I äktenskapet föddes barnen: 1.       Frida Vilhelmina 1891-1945 2.       Maria Katarina Johanna 1894-1896 3.       Johan Gustaf Axel 1896-1981, USA 4.       Jöns Arvid 1898-1988, Korpis 5.       Isak Arthur 1901-1990, Korp...

Förfäder i Lahnasuando

Bild
De första bosatta i Lahnasuando på västra sidan om älven var Hans Hansson Pekkari (1694-1783, från Tärendö) och hans andra hustru Malin Eriksdotter (1727-1793, försvann och hittades 1796) omkring år 1758. Då fick Meldersteins bruk rättighet till området där. Gården som fick namnet Pekkari övertogs av sonen Hans Hansson (1763-1834) och han blev innebränd vid en eldsvåda i en skogskoja. Hemmanet blev avmätt 1787 och klövs i två delar (nr 1 och nr 2) med 1/8 mantal vardera år 1827. Till Lahnasuando som ligger i Korpilombolo församling kom min mormors mormors farföräldrar Johan Nilsson (1820-1891, från Vännäs i Överkalix) och hans nyblivna hustru Anna Stina Brännvall (1817-1884, född i Jock, Överkalix) år 1844. Johan var även nämndeman under några år vid samma tid. De bodde på kronohemmanet Pekkari, Lahnasuando nr 1. I äktenskapet föddes barnen: Nils Erik (1845-1927, Lahnasuando), Lars Petter (1846-1931, Jierijärvi), Johan Jacob (1847-1938, Jock i Överkalix), Britta Kristina (f.1850), S...

Laggkärl

Bild
Idag fick jag två gamla laggkärl av min frus mormor som ä 225 respektive 172 år gamla.  Hon hade sparat dessa från en gammal vedbod som hörde till samma stamhemman som vi bor på i Antnäs.  Laggkärl kallas de runda eller ovala träkärlen som består av stående och sammanfogade stavar, så kallade laggar. Laggkärl kan till exempel vara trätunnor, kar, baljor eller stop och förr kallades dessa för "Kopp och Kar". De var utmärkta förvaringskärl och tekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder. Kärlen tillverkades av kvistren furu som spjälkades med yxa och formades med lagghyvel. De är uppbyggda av ett antal stavar som infogas i botten med en skåra, den så kallade laggen några centimeter ovanför stavarnas nederkant. Den sista staven kallades för "gråtstaven" eftersom den var svår att passa in. Laggarna hålls samman med laggband av gran eller sälg. Botten och ibland även toppen på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en fräst skåra. ...

Torparfamiljen Lundgren

Bild
Gustaf Carlsson Lundgren hette min farmors morfars far. Han var född hösten 1831 i Pålsträsk nr 3 i Älvsbyn som var en arrendegård som hörde till Alters frälseegendomar. Gustaf och bröderna tog sig släktnamnet Lundgren efter deras mors hemgård i Sjulsmark nr 6 i Piteå. Vid år 1850 var Gustaf dräng på Backträsk nr 1 i Piteå och året därpå på Pålsträsk nr 2 och sedan 1854 åter på hemgården. Gustaf gifte sig våren 1857 med soldatdottern Anna Lovisa Berg, född 1828 i Prästholm i Råneå. I äktenskapet föddes barnen: Gustaf (1857-1927, Jock i Överkalix och flyttade 1879 till Arvidsjaur), Katarina Josefina "Fina" (1858-1918, Pålsträsk 1 och gift Nordlund), Karl Johan (1860-1866), Erik Anton (1863-1937, Pålsträsk), Frans Oskar (1865-1939, Holmträsk), Isak (1868-1872) och Karl Johan (1871-1950, Altervattnet och var min farmors morfar). Familjen bodde först på Gustafs hemgård och han angavs som inhyses 1858 och torpare 1860. I slutet av året 1861 flyttade de som torpare och åb...

Om en åboänka i Alterdalen

Bild
I  samband med åboänkan Brita Maria Berglunds (1839-1931) födelsedag i maj  1930 i Holmträsk, Norrfjärden publicerades en artikel om  henne med ett foto i Pitetidningen.  Det ger en intressant  bild av hur kvinnans liv kunde se  ut i Alterdalen: ”Att vara änka med  sex barn och bebo ett åboställe är ej  någon dans på rosor. Emedan  åbostället var litet och änkan en  kvinna med "karlatag" skötte hon  detta utan manlig hjälp. Hon körde  om sommaren tackjärn från Altersbruk ner till Harrbäcken. Ej heller räddes  hon för att tillsammans med män grusa och iordningställa vägarna. Väl följa  de moderna feminina varelserna sina maskulina fränder i ett och annat men  tackjärnskörning och landsvägsgrusning äro yrken som ej locka. Men den  tidens folk voro av kärnvirke. Trots sina 97 år har den gamla ej ännu behövt  söka läkare. Sedan ett par år är hennes synförmåga i avtagande men eljest äro  hennes sinne...

Torparfamiljen Hedström i Svartlå och Pålsträsk

Bild
Mats (Mattias) Hansson Hedström föddes våren 1849 i Svartlå som då hörde till Överluleå församling. Han var min farmors mormors far och föräldrarna var inhysesmannen Hans Petter Matsson (1818-1863, född på Svartlå nr 1) och Maria Elisabeth "Maja Lisa" Andersdotter (1810-1900, född i Österby och härstammar från Dalarna) i Svartlå som kom att höra till Edefors församling. "Mathias Hansson" återfinns som dräng i Nedre Svartlå såg i november 1873 och där träffar han sin blivande hustru som hade inflyttat hit från Holmträsk, Jokkmokk hösten 1869.  Den 11 november 1876 gifter han sig med   Maja Brita Hansdotter Wikström   som var född den 14 oktober 1849. De blir torpare i Nedre Svartlå såg och Mats är sannolikt anlitad för exempelvis skogsarbete (omnämns som arbetare 1877 och torpare 1880). De tu får barnen Hulda  Maria (1877-1969, Altervattnet i Älvsbyn), Anna   Vilhelmina   "Mina" (1880-1956, Pålsträsk i Älvsbyn), Johan Petter (1882-84) och Johanna (188...