Om en åboänka i Alterdalen

-
I samband med åboänkan Brita Maria Berglunds (1839-1931) födelsedag i maj 1930 i Holmträsk, Norrfjärden publicerades en artikel om henne med ett foto i Pitetidningen. Det ger en intressant bild av hur kvinnans liv kunde se ut i Alterdalen: ”Att vara änka med sex barn och bebo ett åboställe är ej någon dans på rosor. Emedan åbostället var litet och änkan en kvinna med "karlatag" skötte hon detta utan manlig hjälp. Hon körde om sommaren tackjärn från Altersbruk ner till Harrbäcken. Ej heller räddes hon för att tillsammans med män grusa och iordningställa vägarna. Väl följa de moderna feminina varelserna sina maskulina fränder i ett och annat men tackjärnskörning och landsvägsgrusning äro yrken som ej locka. Men den tidens folk voro av kärnvirke. Trots sina 97 år har den gamla ej ännu behövt söka läkare. Sedan ett par år är hennes synförmåga i avtagande men eljest äro hennes sinnen i gott behåll.” Maria uppgavs som 97-åring, född 21 maj 1833 och samma år angavs i senare husförhörslängder. Däremot var hon enligt födelseboken född den 20 maj 1839.

Brita Maria var född på nybygget Pite-Altervattnet i Älvsbyn och var en faster till min farmors farmor. Hon hade gift sig 1865 med åbon (arrendatorn) Johan Christoffersson Berglund (1816-1885) och i äktenskapet föddes åtta barn. I artikeln finns även ett litet foto på Maria, äldsta dottern Emma Lundgren f.1865, dotterdottern Edit f.1895 samt hennes dotter Judit. Brita Maria Berglund slutade sina dagar den 30 januari 1931 i Alter Holmträsk 14:3.

Brita Maria, Emma, Edit och Judit.Bild från Piteå-tidningen 26/5 1930
Senast uppdaterad: 2013-11-29

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer