Torparfamiljen Lundgren

-
Gustaf Carlsson Lundgren hette min farmors morfars far. Han var född hösten 1831 i Pålsträsk nr 3 i Älvsbyn som var en arrendegård som hörde till Alters frälseegendomar. Gustaf och bröderna tog sig släktnamnet Lundgren efter deras mors hemgård i Sjulsmark nr 6 i Piteå. Vid år 1850 var Gustaf dräng på Backträsk nr 1 i Piteå och året därpå på Pålsträsk nr 2 och sedan 1854 åter på hemgården. Gustaf gifte sig våren 1857 med soldatdottern Anna Lovisa Berg, född 1828 i Prästholm i Råneå.
I äktenskapet föddes barnen: Gustaf (1857-1927, Jock i Överkalix och flyttade 1879 till Arvidsjaur), Katarina Josefina "Fina" (1858-1918, Pålsträsk 1 och gift Nordlund), Karl Johan (1860-1866), Erik Anton (1863-1937, Pålsträsk), Frans Oskar (1865-1939, Holmträsk), Isak (1868-1872) och Karl Johan (1871-1950, Altervattnet och var min farmors morfar).
Familjen bodde först på Gustafs hemgård och han angavs som inhyses 1858 och torpare 1860. I slutet av året 1861 flyttade de som torpare och åbor till Alter Storfors i Piteå (Gustafs bror Erik Lundgren var åbo i Nedre Storfors). Där bodde de fram till hösten 1869 då de flyttade tillbaka till Pålsträsk och blev åbor på gård nr 2. De övertog arrendegården av Gustafs syster Kristina Margareta och hennes make Nils Petter Rosander, som istället blev bosatta inhyses.

I ett lösöresköp framgår att Gustaf Lundgren sålde 35 tunnor tjära till handlaren A Lundberg i Piteå den 21 november 1868 för 5 Rdr per tunna. Gustaf skulle framforsla tjärvirket till sitt dalställe i Storforsen. Källa: Piteå tingslags häradsrätt AII:72 (1868-1868) Bild 4890 (AID: v153902.b4890, NAD: SE/HLA/1040135). I ett annat lösöresköp från samma år sålde Gustaf bland annat 2 kor, 1 kalv och 7 får. Gustaf sålde lösöre till ett totalt värde på 200 Rdr Rmt till Gällivare AB. Källa: Piteå tingslags häradsrätt AII:72 (1868-1868) Bild 4610 (AID: v153902.b4610, NAD: SE/HLA/1040135)
Gustaf Lundgren var anlitad av Altersbruk för timmerhuggning och leverans, vilket ingick som delar i arrendet. Han finns bland annat med i en timmerjournal för år 1875. Sönerna blev också skogsarbetare och sonen Frans Oskar som blev bosatt i Holmträsk var skogvaktare åtminstone sedan 1896. På gården bodde sönerna Anton och Johan till en början med sina familjer. Anton blev 1912 torpare och jordägare på Påboda 1:1 och 20:1. Johan blev jordägare 1912 till Påboda 2:1 och 2:19 och han flyttade med sin familj till grannbyn Altervattnet 1918. Anna Lovisa Lundgren avled i februari 1894 och Gustaf levde som födorådstagare till oktober år 1900 och bodde då hos dottern ”Finas” familj. Arrendegården Pålsträsk nr 2 blev Mats Hedström (se separat inlägg om honom) från Nedre Svartlå, Edefors innehavare till år 1896 och han blev ovanstående Johan Lundgrens svärfar.
Sonen Johan, hustrun Hulda (född Hedström) med ett av deras barnbarn.

Senast uppdaterad: 2016-03-20

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Soldater i Pommern

-
I inlägget nedan har jag sammanställt några av mina förfäder som var soldater och deltog bland annat i Pommerska kriget , som var ett krig som fördes mellan Sverige och Preussen 1757-1762 i dagens Tyskland och Polen. Många var de soldater som stupade i detta krig och många som blev tillfångatagna. Nr 85 Klinger Livkompaniet; Olof Andersson Klinger (1723-1776) från Rutvik Luleå. Han var soldat sedan 1743 och fram till sin död. Han blev kommenderad till Pommern 12/9 1757, Rügen 12/2 1759, Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760, Gribbnow 15/12 1761. Nr 118 Piteå kompani; Per Johansson-Strömming-Skryth-Stålsköld (1724-1786), från Sjulsmark i Piteå. Soldat sedan 1742 och kommenderades till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 med anteckningen "förkommen wid attaquen i Ferberlin" 28/9 1758. Bissdorf 20/11 1759 med anteckningen "fången". Löitz 14/11 1760 och fången där också. Gribbnow 15/12 1761. Vid avskedet 1774 står: ”gaml och orcklös, afskjedes, bewistat Finsk
Läs mer