Christer Öbergs släktforskarblogg

  En mycket spännande och intressant del i forskningen är alla dåtidens soldater som man kan hitta en hel del uppgifter om fram till 1814. I min antavla finns soldaten Daniel Ersson Knort i Smedsbyn. Han föddes som tvillingson vårvintern 1766 på Smedsbyn nr 3 (tvillingbrodern Per blev dock bara två månader gammal). Föräldrarna var bonden och den förre soldaten Erik Persson Ahlström (ca 1722–94) och hans tredje hustru Brita Nilsdotter (1722–95) från Ängesbyn nr 7. När Daniel som har flera äldre halvsyskon precis har fyllt 20 år blir han i september 1786 antagen som soldat för roten nr 116 Knort vid Livkompaniet i Västerbottens Regemente och är 1,76 meter lång. År 1789 kommenderad vid jägare corpsen. I januari 1792 gifter soldat Knort sig med kusinen Brita Maria Larsdotter (1764–1838), vars far hade varit korpral på roten Knort till 1782. I äktenskapet föds följande elva barn: Anna Lisa (1792–1861), Brita Maria (1793–1871), Erik (1795–1867), ”Stina Cajsa” (1796–1869), Nils (1797–1851...

Anders Abrahamsson blir indelt soldat för roten nr 42 Eldstål i Kuivakangas i Övertorneå den 28 mars 1774 och uppges i Generalmönstringsrullan vara ogift och 19 år, dvs. född 1755. Enligt husförhöret är han emellertid född 1751, vilket verkar vara mer korrekt. Roten tillhör inledningsvis Majorens kompani, men ingår sedan 1779 i Förste Majorens kompani och stationerad i Korpilombolo. Soldat Eldstål är 5 fot och 7½ tum lång, han är hemma och sjuk 1786 och 1789, närvarande vid Generalmönstring 1790 och 1792 samt sjuk på rotan 1802. Han gifter sig runt 1777 med Margareta Nilsdotter (1752-1819) och de får barnen: Brita (1778-1866, Kivijärvi nr 3, "Anttu") och dödfödd son (1778), "Stina" (1780-1860, Paturi), Abraham ("Aapo", 1783-1849, Kivijärvi nr 1, "Aapo"), Lars (1784-1825, Kivijärvi nr 1) och Ella (1787-1847, Pirttiniemi nr 5). Frågan är dock var Margareta kommer ifrån, ingen vigsel har påträffats i Övertorneå, Pajala eller Överkalix församlingar. ...

Under mitt arbete med boken "Livet som småskollärarinna" har intresset för att forska kring gamla skolor och elever vuxit sig stort. Det är en väldigt spännande historia och framförallt om man kan hitta skolbetyg för ex. sin farfars farmor, så kan man också gå vidare och se vilka hennes skolkamrater var och jämföra betygen osv. Ja då vill man kanske också veta mer om just den skolan. I sommar har jag hunnit med att besöka två gamla byaskolor. Första besöket var till den gamla byaskolan i Harrbäcken i Norrfjärden. Det är en sommarstuga från 1860-talet på en av gårdarna i byn. Här undervisade min farfars farmor Mathilda Markström redan på 1880-talet och hon bodde i den lilla kammaren. Det var väldigt speciellt att känna in historiens vingslag i den gamla sommarstugan som fungerade som småskola (dvs. första och andra klass) fram till ungefär 1895 då ett skolhus uppfördes några hundra meter bort. Här startade Lantlollans gårdsbutik till advent 2020. Nedan är några bilder från bes...

I min antavla har jag soldat Olof Olofsson Forsman (1706-1791) och hans hustru Ingrid Andersdotter (1723-1777). Dottern Katarina är min anmoder. Det har visat sig att familjen kom från Nyköping och upp till Piteå i dåvarande Västerbotten (Norrbotten sedan 1810). Helt nyligen hittade jag en efterlysning i Nättidningen Rötter som faktiskt var från 2003 med hänvisning till en flyttattest med information om att de kom från Råby i Nyköping. Följ med på deras väg från söder till norr. Flytt från Råby Bland bilagor till husförhörslängden för Piteå landsförsamling 1717-1749 finns en flyttattest som lyder såhär:  "Att för afskiedade Båtsmannen Olof Ulberg och dess hustru Ingrid Anders dotter hafva här obehindrade brukat sina salighetsmedel oacktat han intet kan läsa i bok och är nog svag i sin christendom och hafva fört et ährligit lefverne såvida mig bekant är. Attesteras här med af Råby Pgd d 6 Sept: 1746. Wilh. Lundberg. Past: in Råby" . Det här innebär att Olof var alltså en avs...

Alldeles nyligen fick jag reda på att min morfars morfar i Tornedalen hade ett renmärke och några renar. Jag har alltid tyckt att renar är ett spännande djur och lite på skoj sagt att man skulle haft några renar. Dock utan som helst tanke på att det funnits renar i släkten i en inte alltför avlägen dåtid. Min morfars morfar Johan Petter Gustafsson Rantatalo (1861-1949) i Korpilombolo fick ett renmärke godkänt år 1911: §67 Genom tingstjänaren Isak Rantatalo i Korpilombolo anhöll hemmansägaren Johan Petter Gustafsson Rantatalo i samma by om fastställelse af ett renmärke af detta utseende. Märket granskades af närvarande länsman och renägare och enär någon anmärkning mot märket icke förspordes samt vid granskning af tingslagets jämte angränsande domsagan belägna tingslags renmärkesförteckningar icke kunde utrönas att märke med enahanda utseende förut blifvit registreradt äfvensom märket syntes vara lämpligt inrättadt, fann Häradsrätten skäligt fastställa detsamma att af Johan Petter Gust...

På min farmors sida av antavlan finns Olof Josefsson Sund (1762-1824) och hans hustru Anna Stina Mickelsdotter (1759-1835). Olof växer upp på bondgården Ersnäs nr 7 i Luleå landsförsamling och härstammar från släkten Josefsson i Pålänge, Nederkalix. Anna Stina växer upp som soldatdotter på Skäret och i Alvik. De gifter sig på annandag jul 1783 och huserar till en början på Olofs hemgård och han noteras också som dräng. I äktenskapet föds barnen: Josef (1783-84), Anna Maria (1784-84), Anna Magdalena (f. 1786), Maja Stina (f. 1788), Olof Beställsam Roslin (1790-1866), Nils Sparf (1792-1850), Mårten Lindvall (1793-1873) och Lars Petter Sundberg (1796-1873). De två äldsta barnen avlider märkligt nog i rödsot samma dag den 2 december 1784.  Sedan ungefär 1794 är familjen bosatta inhyses i Ersnäs, dvs. på annans ägor i byn och sonen Olof uppges född i Skäret strax norr om Ersnäs. År 1792 noteras Olof med tillnamnet Sund. I mantalslängderna 1794-1799 upptas endast den fattiga hustrun och ...