Gustaf Nilsson i Kivijärvi

Min mormors morfar hette Gustaf Vilhelm Nilsson (1851-1917) och bodde i Kivijärvi i Korpilombolo. Han var gift tre gånger och i det tredje giftermålet föddes min mormors mor Emma. Gustaf är en intressant person som också är ett exempel på hur livet kunde se ut i dåtidens Tornedalen.

Hemmansägare och första giftermålet

Gustaf Vilhelm Nilsson var född den 13 mars 1851 på kronoskattehemmanet Kivijärvi nr 1, gården "Aapo" som ligger vid södra sidan av sjön med samma namn. Föräldrarna var Nils Petter Johansson (1823-1889) och Helena Abrahamsdotter (1823-1885) och hon var född på den gården. Av syskonen som uppnådde vuxen ålder blev Johanna (1847-1932) bosatt i Jänkisjärvi, brodern Isak (1856-1926) emigrerade till USA 1882 och bosatt i Oregon som snickare men avled under en predikoresa i Gällivare 1926! Systern Matilda for också till USA 1884 och Vilhelmina "Mina" (1860-1934, "Mina") i Kivijärvi.

Gustaf deltog vid militärövning första gången 1872 och andra gången året därpå. Som 23-åring köper han hemgården i juni 1874 för 800 riksdaler riksmynt (hälften av taxeringsvärdet) och fick lagfart i februari 1876. Föräldrarna blev då födorådstagare och Gustaf skulle hålla dem med följande årliga så kallade förgånga när de överlämnade skötseln av hemmanet: 5 tunnor välrensat korn, 4 lispund rågmjöl (34 kg), 4 lispund färskt nötkött, 10 lispund kaffe och socker (85 kg, hälften av vardera), 12 alnar bomullslärft (7,1 m), 2 får att föda och få klippa ullen av, 1 par pjäxstövlar och 1 par fruntimmers pjäxskor, ¼ tunna salt, 1 lispund tobaksblad (8,5 kg) allt årligen, samt dagligen 2 kannor avskummad sötmjölk (5,2 l), få begagna 1 skälsland av åkern till potatisland som skulle begödslas av ägaren. Vid endera förälders död skulle förgångan halveras. Vidare så skulle en femväggig byggnad uppföras i närheten av gården till förgångsrum och den äldre stolpboden (härbre) skulle de få använda som visthus. De skulle också hållas med 10 famnar färdig kastved för uppvärmning. I köpet ingick en ko, fähusgrytan, åkerredskapen, rimaskinen samt vägguret. Köpet undertecknades med bomärken.

Månaden innan köpet gifter Gustaf sig den 17 maj 1874 med Anna Brita Nylund från Teurajärvi. Hon var född 1853 och de får två barn: Isak William (född 13 februari 1876, död 14 september samma år) och Anna Kristina (född 21 september 1877). Hustrun avlider i lungsot den 18 maj 1884, bara 30 år gammal och den hösten dör också dottern som sjuåring. Hemmanet hade blivit intecknat i april 1875 eftersom köpet inte hade blivit betalt. Skulden överfördes 1882 till handlaren Anders Johansson Nuoksujärvi och i oktober 1884 delbetalade Gustafs svåger Johan Hurula 398,36 kr. Det verkar som att Gustaf hade ekonomiska problem och troligen var det orsaken till att han efter bara nio år, den 1 november 1883 sålde hemmanet till svågern för 800 kr (taxeringsvärdet var då 2000 kr). Hurula fick lagfart den 3 oktober 1884. En bouppteckning efter Gustafs hustru gjordes i september 1884 och deras lösa egendom bestod bland annat av: 3 sängar, 2 bord, 1 mjölkhylla, 4 timmerkälkar, 2 körslädar, 1 arbetssläde, 4 liar, 5 åkerskäror, 2 räfsor, 2 potatisgräv, 3 gamla nät och 1 par skidor. Sängkläderna bestod av 1 räckbolster, 7 huvudkuddar, 2 täcken, 1 rana, 1 löstäcke, 3 kuddar och 2 fällar med överdrag. Gröda: 3/4 tunna potatis och 7/8 tunna korn. De hade 1 brun häst, 3 får, 1 vajren med oxkalv (värde 145 kr). Summan på ägodelarna blev 402,13 kr, men på grund av skulder blev det slutligen en brist på 220,82 kr.

Mangårdsbyggnaden var en knuttimrad parstuga som senare blev brädfordrad och fick en utbyggd farstu. På 1940-talet byggdes ett nytt hus och sedan 1950-talet blev det gamla huset obebott och den högra stugan på bilden nedan byggdes om till traktorgarage. En gammal aitta och delar av en vedbod finns också kvar på gården.

Aapo-gården 1940-tal.

Gården Aapo, foto Marita Sturk.

Valdemar (1890-1976), John (1916-2004), Aili Sylvia (1917-1980), ett hembiträde,
Jenny (1896-1959) med Elina (f. 1919) och änkan Vilhelmina Hurula (1860-1934)
Foto taget 1921 och ägare: Ulla Vehmasaho

Andra giftermålet på "Anttu-gården"

Dagen innan Gustaf hade varit änkling i ett år, gifter han om sig den 17 maj 1885 med den sex år äldre änkan Brita Kristina Andersdotter (1844–1904). De var faktiskt tremänningar och de blir bosatta på hennes gård Kivijärvi nr 3 ”Anttu”. Hon hade blivit änka i februari 1884 och hade barnen Kristina Matilda (f. 1870) och Johan William (f. 1879, till USA men återkom 1914). Gården övertogs av Kristina Matilda Henriksdotter genom köp i februari 1891 för 1500 kr. Hon gifte sig samma år med Johan Petter Henriksson (f. 1859) från Överkalix. Gustaf och hustrun blev födorådstagare och samtidigt med köpet gjordes en inteckning på grund av de födorådsförmåner de hade rätt till: Årligen 2½ tunna korn, 6 lispund rågmjöl (51 kg), 2 lispund kött (17 kg), 2 lispund saltfisk (17 kg), 10 kannor salt (26 kg), 10 skålpund kaffe (4,25 kg), 10 lispund socker (17 kg) samt 3 liter sötmjölk varje dag. Årligen 1 par pjäxskostövlar och köttet av 1 kokalv, 5 lispund risgryn (42 kg), 5 lispund vetemjöl (42 kg), klippa ullen av 2 får, 6 alnar bomullslärft (3,5 m), 2 lispund tvinnat mellanblått bomullsgarn (17 kg). Till förgångsrum skulle stugan på västra ändan av manbyggnaden inredas och hållas med 12 famnar färdig kastved. De skulle ha rättighet att ha 1 ko jämte häst i ägarens fähus och stall, samt två årliga fria skjutsar till kyrkan. Efter moderns och styvfaderns död skulle all deras kvarlåtenskap tillfalla köparen och hennes bror.

I födelseböckerna kan man ibland se att ”Gustaf Wilh Nilsson” nöddöpte barn som föddes i Kivijärvi. Hustrun avlider den 24 september 1904 och hade nyligen fyllt 60 år och var blind sedan några år tillbaka. Den 53-årige Gustaf stod nu som änkling för andra gången. En bouppteckning gjordes i november samma år och bland inventarierna fanns: svarvstol med 2 svarvjärn, 2 fisknät, 4 ”rökpipor”, 1 renko med kalv, 1 släde och 1 åksläde, 1 arbetssläde, 2 främre och 2 bakre timmerkälkar, 1 skrinda, 1 liten kälke och 1 rissla. Möbler bestod av: 2 sängar, 1 skåp, 2 bord, 1 bordskåp, 1 gungstol, 5 stolar och 1 grytskåp. Sängkläder bestod av: 8 huvudkuddar, 2 räkbolster, 1 par fårskinnsfäll, 1 täcke och 1 löstäcke, 3 lakan. Annat som togs upp var 1 järnspis, 1 lodbössa, ett 12 mm gevär samt snickeriverktyg till ett värde av 85 kr. Hennes gångkläder värderades till 20 och hans till 60 kr. Summan på tillgångarna blev 658,90 kr och behållningen efter skulder blev 510,40 kr. Gustaf undertecknade med initialen ”K” (där g uttalas med ett mjukt k på finska).

Äldre foto av Anttu-gården

Nyare foto av Anttu, foto Marita Sturk

Tredje giftermålet och jordägare

Till stor glädje för oss ättlingar gifter Gustaf som födorådstagare, om sig en tredje gång med den 24 år yngre pigan Kristina Katarina Nilsdotter från Lahnasuando. Vigseln ägde rum i Korpilombolo den 26 maj 1907, han var 56 och hon 31 år. De lär ha träffats genom att Kristina var piga på gården i Kivijärvi. Hon var född den 17 juli 1875 i Lahnasuando och hennes föräldrar var backstugusittaren Nils Erik Johansson (1845–1927) och Eva Johanna Adamsdotter Niemi (1852–1916). Det är nämnvärt att Kristina tidigare hade fött två oäkta barn: Isak August (1896–97) och en odöpt dotter som föddes och dog samma dag i Gällivare 1903.

Inom loppet av nio år föds sex döttrar i äktenskapet och Gustaf var 57 år när han i maj 1908 blev pappa på nytt. Det hade hunnit gå 32 år sedan hans första barn föddes, så det här var antagligen en stor och glädjande händelse både för honom och för hustrun. De sex döttrarna var: Anna Eugenia "Nia" (1908–88, Övertorneå), Emma Maria Kristina (1909–50, Ansvar i Överkalix), Hilja Johanna (1911–79, Piteå), Tekla Vilhelmina (1914–14, dog av medfödd svaghet), Sylvia (1915–56, Piteå) och Beda Sofia Astrid (1917–2008, Korpilombolo).

Den 13 juli 1909 skrivs ett köpebrev där Gustaf blir ägare till en jordavsöndring från Kivijärvi nr 2 utan köpesumma av Johan Petter Andersson. Avstyckningen heter Kivijärvi 2:5, ”Buddebo 2” och omfattar 6965 kvadratmeter Tomten var avsöndrad från skattehemmanets landsvägsskifte till gårdstomt och åkerodlingsmark. Gustaf skulle samma år arbeta upp 400 kvadratfamnar åker (1268 kvadratmeter) till ägaren av hemmanet, samt årligen betala kostnader efter avsöndringens storlek till kronan och kommunen. Inga rättigheter till skog ingick för torparen. Lagfarten är klar den 3 mars 1911. Gustaf avlider dock hastigt som 66-åring den 14 juni 1917 och Kristina var då gravid med dottern Beda som föddes i november samma år.  

Köpebrevet 1909.

I bouppteckningen efter Gustaf i juli samma år framgår det att fastigheten Kivijärvi 2:5 värderades till 1000 kr. De hade 1 ko, 1 kalv, 2 får och 1 lamm. Andra saker som togs upp var bland annat: 2 matskedar och 2 teskedar i silver, diverse snickeriverktyg, 1 svarvstol, 2 sängar och 1 mindre, 1 vävstol, 1 bord, 4 stolar, 1 symaskin. Sängkläderna bestod av 2 räkbolster, 2 fårskinnsfällar, 6 huvudkuddar och 1 sängtäcke. Under diverse upptogs bland annat 1 väggur, 1 fickur, 1 taklampa, ämne till en båt, 1 par skidor, fiskeredskap, tobaksskrin, barnvagga, tvättmaskin samt bakredskap. I kontanter fanns endast 1 kr. Summan på deras egendom blev 1563 kr och behållningen efter skulder blev 1236 kr. De hade bland annat en skuld på 243 kr till handlaren J. A. Karkiainen i byn, vilken också bevakade barnens rätt.

  

Kristina Nilsson/Mickelsson

Dottern Beda som tyvärr aldrig fick se sin far har berättat att Gustaf hade en svarv och var duktig på att snickra. Nog blev det tufft för den 42-åriga Kristina att ensam ta hand om döttrarna och gården, men gifter om sig gör hon först 1933. Familjen skrevs i husförhörsboken på Kivijärvi 3 Anttu fram till 1921 då de blev skrivna på Kivijärvi 2:5. När Kristina är 58 år gifter hon sig i november 1933 med Johan Mickelsson (1871–1947), som förmodligen varit ett par sedan ett antal år tillblaka. I folkräkningen 1930 uppgavs Kristina som understödstagare och maken Johan både som skogs- och jordbruksarbetare. På gården bodde döttrarna Sylvia, Beda och Hilja med sitt första barn. Kristina Mickelsson avled den 24 mars 1944 i en ålder av 68 år. Hon var ute och samlade ihop ris när hon drabbades av en hjärnblödning och hon dog tre dagar efter det. Hon hann få uppleva 17 barnbarn som med tiden blev 33. En bouppteckning efter henne gjordes i mars 1945 och personligen närvarade änklingen Johan Mickelsson och döttrarna Hilja och Sylvia. Där upptogs följande: Fastigheten Buddebo 2 värderad till 800 kr, 3 kor värde 750 kr, möbler 49 kr, köksattiraljer 8 kr, serviser, gafflar, knivar m.m. 4 kr, diverse träkärl 16 kr, pendyl 35 kr, bakverktyg 2,50 kr, sängkläder 45 kr, linnen 5 kr, ett strykjärn 1 kr, järnspett, spade och grep 5 kr, verktyg 7 kr, kälke 1 kr och gångkläder 20 kr. Summan på inventarierna blev 1748,50 kr. Det fanns en skuld till dottern Sylvia för arbetslön under tiden 1934–44 på 4600 kr (460 kr årligen). Begravningskostnader och läkemedel avgick med 500 kr. Slutligen blev det en brist i boet på 3351,50 kr.

Kristinas gravsten och dödsannons skriven på finska.

Om Kristina berättas att hon var mycket snäll och att hon rökte pipa. När döttrarna var små och hade ont i öronen, så brukade hon blåsa röken från sin pipa in i ören för att försöka lindra smärtan. Hon kunde prata både svenska (Överkalixmål) och finska. Min mormor Sofia berättar 2011 om gården som sannolikt Gustaf hade uppfört (strax söder om Leif Karkiainens hemgård): Det var en grå (omålad) parstuga (utan vind) med ingång i mitten och ett stort kök mot gaveln till vägen. I andra ändan fanns en något mindre kammare. I köket fanns en vedspis och i hörnet på den stora muren fanns en bakugn. Där brukade Kristina baka Kangoskakor och annat bröd. På gården fanns även en timrad ladugård för 3–4 kor, en rökbastu (ca 2–3 m i fyrkant) samt en kallkällare. Kristina födde även upp kalvar och gjorde eget långfil. Dottern Sylvias familj övertog gården och de byggde ett nytt PerAlbin-hus kring 1942 och de gamla byggnaderna revs. Hennes familj flyttade till Piteå kring 1950 och fastigheten såldes.

Dottern "Nia"

Dottern Emma med sin make Viktor och barnen Birgitta f.1935 och Sofia Johansson
(f.1927). Ansvar, Överkalix omkr 1936-37. Ägare: Christer Öberg

Dottern Hilja Järvenpää. Ägare: Thord Järvenpää.

Dottern Sylvia

Dottern Beda Klippmark

Sidan senast uppdaterad: 2022-04-08.