Släkt från Teurajärvi

Min mormors mormors morföräldrar Adam (1825-1893) och Greta Niemi (1822-1919) och deras sex barn utvandrade från Teurajärvi, Korpilombolo till Målselv, Troms fylke i Nordnorge det svåra nöd- och hungeråret 1867. De återkom redan 1869, men utan de två yngsta döttrarna och senare flyttade den äldsta sonen till Norge. Jag skrev en efterlysning i ett släktforskarforum för Troms år 2002 och fick uppgifter om sonen Petter som faktiskt kom direkt från ättlingar som sett min efterlysning. Redan samma dag som jag hösten 2002 skrev en efterlysning om dottern Vilhelmina, "Mina" så fick jag svar av en forskare i Norge och kom strax i kontakt med ättlingar till henne. 

Tack vare Internet har släkten återfått kontakten och i slutet av 2012 fick vi äntligen se Vilhelmina på ett foto. Det finns ett stort antal ättlingar efter de båda barnen som är spridda ända ner till Oslo och en del har jag pratat med på telefon.

Resan till Norge 1867 och tillbaka 1869

 

I april 1867 utvandrade Adam och Greta Niemi  (41 och 45 år) till Nordnorge med de sex barnen Petter, Isak, Eva Johanna, Gustaf, Vilhelmina och Maria Kristina som var mellan 2-18 år gamla (attesten var daterad den 7 april). Det var en fattig familj som sedan 1848 bodde inhyses på hennes hemgård Finni i Teurajärvi, men från ungefär 1856 bodde de som backstugusittare i byn. Adam hade 1848 fått 1/48-del i utdikningslägenheterna Myllyjärvi och Vahtijärvi i arv av sin svärfar, vilket han sålde sommaren 1853 till Per Erik Henriksson Juhlin som hade verkställt uppodlingen enligt avvittringshandling från 1861. Adam återfinns även som arbetare i avräkningsboken för Hällfors sågverk som byggdes 1861. Hans förtjänst blev 158,34 Riksdaler Riksmynt och av det fick han ut 62,26 kontant och resterande 96 i form av varor som bestod av råg- och kornmjöl, strömming, smör och hö.

Antagligen var det flera sammanhängande faktorer som låg bakom flytten till Norge såsom missväxt, fattigdom och svält, tre avlidna småbarn, arbetsbrist samt en utmätning i november 1866 då deras häst togs som betalning. De slog sannolikt följe med samerna på deras hemresa från Kengis marknad och reste troligen med ackja och renar efter Torne älv. Förmodligen kunde de övernatta i byarna så länge bebyggelse fanns och resan på cirka 50 mil i det kalla vädret tog ungefär tre veckor (i genomsnitt 2,4 mil per dag räknat på 21 dagar).


Urklipp från husförhörslängden 1860-1866

Urklipp från husförhörslängden 1865-1875

Kopia ur länsmansprotokoll angående stämning mot Adam Niemi 1866

Utflyttade från Korpilombolo till Konungariket Norge 1867


Familjen återfinns som inflyttade till Målselv i Troms fylke veckan efter påsk och det ligger mellan Narvik och Tromsø i höjd med finska Kilpisjärvi. Däremot står inte sonen Petter med som kanske stannade någon annanstans eller eventuellt utelämnad av annan anledning. Som orsak till flytten angavs arbete. Makarna och de två yngsta döttrarna skulle Rusten, sönerna Isak och Gustaf till Moen och dottern Eva Johanna till Sörfjorden (Aursfjorden). 

Vistelsen i Norge blev dock kortvarig och de återkom till Teurajärvi redan 1869, förutom de två yngsta döttrarna (åtminstone Vilhelmina lämnades kvar som fosterdotter i Norge). De noterades som inflyttade den 6 december 1869 (sonen Petter står inte inskriven men han kom också tillbaka) och sannolikt blev de hemskickade eftersom de hade hamnat på fattigkassan i Norge. En inflyttad person hade två års prövotid innan man fick en statsborgares fulla rättigheter och för att få bli norsk medborgare krävdes att man hade skött sig och skaffat fast bostad. Om en utlänning hamnade på fattigvården innan man hade fått hemortsrätt i norskt fattigvårdssamhälle, så blev man utvisad. Hemförpassning skedde genom fattigskjuts och mellan åren 1866–70 skickades 174 personer och 32 familjer hem över Skibotn och Alta. Innan resan utrustades de med mat och kläder och bland dessa bör alltså familjen Niemi ha varit. 

Familjen Niemi i inflyttningsboken för Målselv, Troms 1867.

Kommunalstämmoprotokoll för Korpilombolo från år 1869

I Teurajärvi fortsatte det strävsamma livet i backstugan för familjen Niemi och enligt folkräkningen 1870 tillhörde de tre äldsta barnen tjänstehjonen, dvs. som dräng och piga. Det måste ha varit mycket tufft att inte kunna ta med sig alla barn tillbaka. Även om  missväxtåren var förbi gick tankarna säkert då och då till Norgeresan och de två döttrarna. Åren gick och Adam dog av hjärtslag 1893. Trots ett liv i fattigdom levde änkan och undantagshjonet Greta till början på året 1919 då hon två dagar före 97-årsdagen avled (angavs i folkräkningen 1910 som finsktalande och jordbruksarbetare). Samma dag föddes ett barnbarnbarn på norska Sørøya.

Dottern Vilhelmina (1861-1928) i Norge

Det berättas att Vilhelmina eller "Mina" lämnades som fosterdotter hos konsul Holst i Tromsø och var då bara sju år gammal. Familjen Holst bodde på Storgata 94 i Tromsø. En ännu obesvarad fråga är om samma sak skedde med den yngsta dottern eller om hon dog under hemresan (har inte påträffats i dödböckerna för Målselv)? ”Vilhelmine Adamsen” blev senast 1874 tjänstepiga hos fyrmästaren på Fruholmen fyr i Måsøy, Finnmark som driftsattes 1866 och är världens nordligaste fyrstation. I Folketellinge 1875 tjänade hon i Ingø, Måsøy som är den nordligaste handelsstaden med fiske som huvudnäring. Hon var då i tjänst hos handelsmannen och gårdsbrukaren Reinholdt Fredrik Tønder (f.1833) som hade 1 häst, 4 kor, 18 får och 59 renar.

Tre år senare (1878) konfirmerades hon i Sandvik på Ingø med goda vitsord och föräldrarna uppgavs som ”arbeider Adam Persen Niemi og hustru Gretha”. År 1880 flyttade hon till Store Løvdal i Gratangen, Troms, gifte sig där 1886 med fiskaren och kajförmannen Leonhard Andreas Larsen (1866–1941). Runt 1891 kom de seglandes med båt till Ytre Lysnes på Senja i Lenvik, Troms och köpte småbruket ”Sjånes”. ”Mina” som hade dålig syn och kallades för ”Blind-Mina på Sjånes” hade fortfarande 1910 svenskt statsborgarskap och tillhörde då Aanen-sekta (Guds menighet). Hon beskrivs som liten och rund med tjockt hår och tjocka glasögon och slutade sina dagar på skottårsdagen 1928, 66 år gammal. Makarna är begravda på Dissenter kirkegården i Lysbotn (Skarsvåg).

Konfirmerade 1878 där Vilhelmine återfinns längst ner

Vilhelmine inflyttad 1880 till Ibestad, Lövdal store i Gratangen

Urklipp från vigselboken 1886 för Ibestad

Mina och Leonhards barn med efternamnet Larsen:

1 Karl Albert Larsen (1885-1930), fiskare och skeppare på Kvaløya, Troms

2. Odöpt son född och död 1888

3. Andrea Cecilie (1889-1983), gift och fick 17 barn och bodde i Mehamn, Finnmark

4. Leonharda Wilhelmine (1890-1951), gift och bosatt i Aglapsvik, Lenvik, Troms

5. Lars Antonius Meyer (1894-1979), övertog föräldrarnas gård och var fiskare

6. Albert Grenlund (1897-1976, blev fosterson som 12-åring), fiskare i Ytre Lysnes

7. Peder Martin (1899-1925)

8. Teodor Torvald Berg (1901-1971), bosatt i Gibostad, Lenvik

9. Angel Edor Jenius (f.1903), kustvakt och lots i Tromsø

"Mina" och Leonard och barnbarnet Arnt till vänster.
Fotots ägare: Steinar Borsch Jensen

Leonhard Larsen ute med sin fiskebåt.
Fotots ägare: Steinar Borsch Jensen

Bröllopsfoto av sonen Lars och hans fru Inga. Sittande i mitten till vänster 
Leonhard och Albert. Sittandes främre raden f.v. Angel och "Harda" . 
Fotots ägare Aud Nergaard.

Dottern Andrea, maken Ole och sonen Olaf Jensen.
Fotots ägare: Steinar Borsch Jensen

Sonen Petter (1848-1933) i Norge

År 2002 gjorde jag även en efterlysning för Vilhelminas bror Johan Petter Adamsson Niemi som utvandrade till Nordreisa, Troms år 1878 tillsammans med kusinen "Finnin-Mikko". Sannolikt visste han inte om att systern "Mina" också fanns i Troms ca 30 mil i sydväst. Jag har kommit i kontakt med många av "Paasinkorvan-Petteris" ättlingar. Han gifte sig redan i december 1878 med Anna Katrine Nilsdatter (1861-1943) och de fick barnen: Johan Anton (1879-1879), Johanna Vilhelmine (1881-1957), Marie Margrethe (1883-1944), Gunnarda Petronelle (1885-1959), Nils Edvard (1886-1887), Evida Amalia (1888-1905), Karine Mandalene "Amanda" (1890-1961), Brita Lise (1892-1967), Hilma (1895-1909), Emma Karoline (1897-1972) och Magna Kaspara (1899-1972). 

Urklipp från vigselboken 1878

Urklipp från husförhörslängden 1875-85

Petter och hustrun Katrine med barnbarnen Aksel, Haldis och Anna.
Ägare Gunn Anita Vang.

Sonen Isak (1850-1911)

Isak Adamsson Niemi var bosatt inhyses i Teurajärvi och gifte sig 1884 med Sofia Vilhelmina Henriksdotter (f.1863). De fick barnen Isak William (1884-1913, ogift), Eugenia (1885-1885) och Alida (1886-1964). Det verkar troligt att Isak övertog den lilla backstugan efter föräldrarna eftersom hans familj är skriven efter föräldrarna i husförhörslängden 1885-1894

Urklipp från husförhörslängden 1885-1894

.

Dottern Eva Johanna (1852-1916)

Eva Johannas dotter
Kristina (1875-1944)

Systern Eva Johanna Adamsdotter Niemi var min mormors mormors mor, gift 1871 med Nils Erik Johansson (1845-1927) som var backstugusittare i Lahnasuando, Korpilombolo. De fick barnen: Johan Oskar (1872-1950), Dödfödd son (1874), Kristina Katarina (1875-1944), Nils Petter (1878-1947, ogift och sinnessjuk) och Erik August (1881-1914, ogift).

Sonen Gustaf (1854-1932)

Gustaf Adamsson Niemi Palovaara bodde inhyses i Teurajärvi och sedan 1885 på Teurajärvi 2, Palovaara och gifte sig 1879 med Vilhelmina Johansdotter (1849-1890). De fick barnen Karl Edvard (1879-1886), Emil (1879-1945), Matilda Aurora (1881-1886), Oskar (1884-1884) och Maria (1890-1890). I bouppteckningen efter hustrun framgår att deras lösa egendomar värderades till 549 kr (300 kr i kontanter!) och behållning efter skulder blev 213 kr. De ägde 1 häst (9 år, värde 100 kr) och 2 kor (värde 80 kr). Bland ägodelarna fanns: 2 yxor, 1 sax, 1 panna, 1 justeringssåg, hyveljärn och 2 liar, 1 säng, 2 bord, 1 skrin, 1 stol, 16 mjölkbunkor, 2 mjölkflaskor, 1 smörkärna, 1 bytta, 1 mjölkstävja och 1 vattenså. Koppar och mässing: 1 gammal kaffepanna och 1 väggklocka. Säng och gångkläder: 3 bolster (täcken), 1 fårskinnsfäll, 1 lakan, 1 kofta, 1 pomestik kjol, 2 bomullströjor, 3 skjortor, 1 par skor. Kör- och riredskap: 1 par selar, 1 par logor och 1 båge. Det här ger en bild av hur ett enkelt inhyseshushåll såg ut vid den tiden, men de hade hyfsat med pengar i kontanter.

Gustaf gifte om sig 1894 med kusinen Eva Karolina Palovaara (1859-1897) och de fick barnen Otto Anselm (1891-1891), Johan Hjalmar (f.1894, USA?) och Aina Maria (1896-1977, Malmö). Hon hade sonen Svante Verner (1886-1919, Kiruna) före giftermålet. Familjen flyttade 1895 till Muonionalusta och år 1900 noterades att Gustaf var järnvägsarbetare i Kiruna där de blev skrivna 1903. Gustaf gifte om sig en tredje gång 1912 med Maria Johanna Isberg (1856-1940) från Teurajärvi. Gustaf blev sedermera pensionstagare och makarna flyttade 1926 till Keräsjoki i Karl Gustav församling.

Mer släkt till Norge



Adams bror Fredrik Niemi

Gretas bror Johan Henrik Johansson Finni (1841-1911, Teurajärvi) verkar också ha rest till Norge enligt en notering i husförhörslängden, utan attest runt slutet av 1850-talet. Adams bror Adolf Fredrik Niemi (1828-1910, USA) utvandrade från Pello till Vadsø i Finnmark med sin familj våren 1866 där Fredrik var fiskare och bodde som hyresgäst. Hela familjen emigrerade till Michigan, USA. Även systern Eva Johanna (1835-1883) tog sig från Hietaniemi till Finnmark med sina två oäkta söner vid samma tid. Hennes familj bodde 1875 i Lillekarpbugt, Sør-Varanger och maken var fiskare och skomakare och de hade 1 ko. Eva Johanna dog 1883 i Jarfjord.

Sidan senast uppdaterad: 2016-01-04.