På vandring från Småland till Norrbotten

Mina barns förfader Jonas Andersson var född 1824 i Småland. Tillsammans med en kamrat begav han sig på vandring norrut och kom 1847 till Rosvik i Piteå. Där stannade han och bildade familj och kvar i Småland fanns hans mor, syster och bror. Den småländske fadern Anders Pålsson (1793–1829) är stamfader för släkten Andersson i Rosvik. Det här är min berättelse om Jonas och hans familj och fortsätter sedan med sonen Johan August Andersson.

Från Småland till Norrbotten

Jonas Andersson föddes i Haghult Norregård (Norra Haghult), Markaryd i Kopparberg och Småland den 23 februari 1824. Föräldrarna var jordbrukaren Anders Pålsson 1793–1829) och Ingrid Jonsdotter (1797–1862), som även fick barnen Johanna (1821-1898) och Johannes (1828–74). Fadern avled redan sommaren 1829 och i bouppteckningen framgår att deras tillgångar värderades till 764 Riksdaler Riksgälds och skulderna uppgick till 233, men de ägde ingen fastighet. Gården lär ha varit ett stort lantbruk för sin tid med pigor och drängar. Deras kreatur bestod av 3 oxar, 6 kor (om antalet är korrekt tolkat), 2 kvigor, 8 får och 2 lamm. Bland böcker fanns en dansk lärobok!

Efter Anders död bodde familjen kvar som inhyses, dvs. på annans ägor, men eftersom husförhörsböcker saknas för perioden 1837–71 på grund av brand, så finns inga uppgifter om familjen för den tiden. Markaryd var en viktig gränsort för Sverige fram till Roskildefreden 1658. År 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse (källa: Wikipedia).

Urklipp från husförhör för Haghult Norregård 1822-27, 1827-32 och 1833-37

Vid 23-års ålder inflyttade drängen Jonas Andersson från Ulvsbäck i Markaryd till Rosvik nr 5. Detta skedde den 6 december 1847. Attesten var daterad 14 november samma år. Ättlingen Johnny Sandqvist skriver i sin bok "Rosvik under 3500 år" (1984) att Jonas begav sig på vandring norrut tillsammans med en kamrat vid mitten av 1840-talet. De försörjde sig på gårdfarihandel och kamraten stannade i Västerbotten och gifte sig där, medan Jonas fortsatte norrut. Han kom slutligen till Rosvik där han stannade och blev dräng på Rosvik nr 5 ”Sjångers”. Avståndet från Markaryd och upp till Rosvik är drygt 130 mil med dagens kortaste vägsträckning. Frågan är vad som egentligen förde honom på en så lång resa, men kanske var det någon form av försäljningsresa. Det är nog möjligt att delar av resan gick med båt längs Norrlandskusten. I det sammanhanget kan det nämnas att brodern Johannes gjorde några handelsresor till Norge bland annat 1872 enligt husförhör och hans son Johannes lär ha gjort vandringar dit för att sälja småländskt glas. Andra i trakten tillverkade vävskedar som de vandrade iväg och sålde, t.ex. gjordes vandringar över isen för att sälja sådant i Ryssland och då fick man rimligtvis först tas sig norrut (Anders Johannesson dec. 2012, sonson till Johannes d.y.). Gårdfarihandel förekom bland annat i Småland och mer om detta kan man läsa här >>

Urklipp från inflyttade till Piteå 1847 där drängen Jonas Andersson återfinns som nr 73.

I Rosvik hittade Jonas direkt sin blivande hustru Maria Katarina Andersdotter, som då var piga på Rosvik nr 6. De gifte sig redan den 27 februari 1848, dvs. bara två och en halv månad efter att Jonas hade kommit till byn. I vigselboken noterades: "Drängen Jonas Andersson från Markaryd, nu i tjenst i Rosvik med Pigan Maria Cathrina Anders dr i Rosvik. Modrens, Enkan Cathrina Nils Dr i Rosvik skriftliga bifall af den 28 Januari d å." Hustrun ”Maja Cajsa” var född i Rosvik den 9 augusti 1819 och hennes föräldrar var Anders Olofsson Flitig (1792–1838) och Katarina Nilsdotter (1781– 1867). Det måste ha varit lite ovanligt för en Norrbottnisk by att få en smålänning inflyttad och bofast.

Urklipp från vigselboken 1848.

I äktenskapet föddes följande tre barn: Maria Johanna (1848–81, gift på Rosvik nr 12), Emma (1852–1906, gift på Rosvik nr 1) och Johan August (1854–1929). Det första barnet föddes redan den 18 augusti 1848 vilket innebär att Jonas och Maria Katarina måste ha blivit ett par direkt när Jonas kom till Rosvik! Intressant är att bland dopvittnena fanns drängen Anders Svensson, pigan Anna Margareta Westerlund, drängen Johan Bäckzell och pigan Anna Katarina Matsdotter i Småland! Två av de tre barnen fick namn efter Jonas syskon i Småland. 

År 1851 blev makarna ägare till en del av hemmanet Rosvik nr 12 (12:6 och fastebrev 4 januari 1851), som kallades för ”Oll” med 12 års skattefrihet och tomten på 2857 kvadratmeter blev utstakad den 7 november 1853 och godkändes vid vårtinget 1854. Bönderna i Rosvik stämnde Jonas för att han låtit insyna en tomt utan rättighet, men Jonas uppgav att han köpt åbyggnaden av sin svärmor. Redan på 1770-talet började Anders Flitigs far Olof Andersson att uppodla mark vid nuvarande ”Oll” som sonen Anders Flitig sedan övertog. På gården bodde även Jonas svärmor Katarina från 1851 till sin död nödåret 1867. Jonas och hustrun blev även 19 oktober 1864 ägare till en fastighet avstyckad från Rosviks överloppsmark, 12:7 och den blev dottern Maria Johanna och hennes make Lars Anton Öhman ägare till enligt avhandling 26 augusti 1880.

Enligt Rosviksboken började Jonas så småningom med smidesverksamhet som sonen August fortsatte och utvecklade. I samband med moderns död i december 1862 var Jonas ner till sin födelsebygd och resan lär ha tagit tre veckor. Jonas Andersson avled av lunginflammation den 12 mars 1881 och blev bara 57 år gammal. Änkan levde till den 18 mars 1904 då hon avled av lungkatarr och ålderdom vid 84 års ålder. 

Urklipp från husförhör för Rosvik 12 1861-1870

Foto av dottern Maria Johanna som dog i lungsot redan 1881.
Ägare: Mats Öberg

Något om Jonas syskon i Markaryd, Småland

Systern Johanna Andersdotter (1821-1898) gifte sig med Nils Nilsson (1811-1895) i Bråthult, Ängadal i Kronoberg och de fick dottern Pernilla (1844–1931). Pernilla gifte sig 1878 med handlaren Andreas Johannesson (1848–1920) och de bodde först i Bråthult och övertog gården efter hennes föräldrar, men 1884 flyttade de till Gällareböke, Övergård och torpet Gröndal i Kronoberg. I äktenskapet föddes barnen Anton (1877–1959), Emilia (1879-1884), Johan August (1883–1969, efternamn Andoff) och Enok Andreasson (1886–1894). De övertog gården efter Johanna och Nils.

Brodern Johannes Andersson var först bosatt i Haghult Norregård, Haghult 1:6 som han ägde 5/24 mantal av eller ca 39 hektar. Eventuellt blev han ägare till hemgården. Han blev änkling redan 1868 då hustrun Anna Jonsdotter avled (f.1811, de var gifta 1860) och året därpå flyttade han till Bråthult och blev ägare till en gård (5/64 mantal) och gifte sig 1873 med sin piga Benedikta Johannesdotter (1845-1888). De fick sonen Johannes Johannesson (f. 13 maj 1874, död 1938 i Tånneryd, Östergård, Kronoberg). Johannes Andersson avled redan den 12 januari 1874, 45 år och enligt dödboken "vådedöd genom vältning". År 2012 kom jag i kontakt med Johans barnbarn Anders Johannesson som berättar att Johans död orsakades av skenande hästar. Sonen Johannes blev som 14-åring fosterson hos sin faster i Bråthult i samband med moderns död och när han gifte sig år 1900 arbetade han som smärjare och blev vid den tiden ägare till gården. Johannes familj flyttade 1901 till Gällareböke där han var fabriksarbetare och 1904 som hemmansägare till Tånneryd Östergård.

Kopia från husförhörslängden 1871-1876 för Johannes Andersson i Bråthult.
Här står notering om handelsresor 1872.

Sonen ”Oll-August” i Rosvik

"Oll-August" och Margareta

Gården "Oll" övertogs genom avhandling 31 oktober 1879 av sonen Johan August Andersson. Han kallades för ”Oll-August” och var född den 13 januari 1854. Han gifte sig den 15 juli 1875 med Margareta Josefina Holmgren från Rosvik nr 10,  född den 7 mars 1854 i Trundavan men kom med sina föräldrar och syskon till Rosvik 1871. Hon var en dotter till Anders Johansson Holmgren (1826–90) och Katarina Helena Olofsdotter (1831–1918). I äktenskapet föddes följande nio barn: Johan Ferdinand (1874–1961, Rosvik), Hilma Teresia (1876–1965, Håkansön 14:7), Hulda Viktoria (1879–86), Maria Augusta (1881–82), Ernst Antonius (1883–1964, Rosvik 10:17), Jonas Gustaf (1885–1961, Rosvik, Hulda Viktoria (1887–1962, Ale Nederluleå), Frans Hjalmar ”Frank” (1890–1968, Snoqualmie Washington USA) och Selma Maria (1893–1983, Antnäs Nederluleå). Familjen ägde även 13/704 mantal av Rosvik nr 10 enligt husförhörslängden 1880–91.

Vid laga skifte i Rosvik som påbörjades 1889 ägde August Rosvik nr 12 med gårdsskifte från Viken till Avan med 9/512 mantal samt även 23/512 mantal av Rosvik nr 19. Total skatt var 1/16 mantal. År 1890 begärde August delning av Rosvik nr 10 och blev då ägare till Rosvik nr 10:7 med tre skiften och totalt 27,94 hektar. August utvecklade sin fars smidesverksamhet och var ofta anlitad av byamännen för smidesarbeten och till ”Oll-smedjan” for man för att få sina kördon reparerade och andra smidesarbeten utförda. Vandringsmän (luffare) tog alltid vägen förbi ”Oll” för att få sig en smörgås eller något annat till livs. Vid dessa besök blev vandringsmannen noggrant utfrågad om sitt namn, födelseort, civilstånd, var han hade varit och var han skulle och varför etc. ”Oll-August” hade ett outtömligt förråd om dessa luffare och deras levnadsöden (Rosviks historia under 3500 år). Hustrun avled den 1 mars 1922 av hjärnblödning. J. A. Andersson levde till den 31 mars 1929 då han avled av lunginflammation vid 75 års ålder. Hemmanet ”Oll” övertogs 1910 av sonen Gustaf Andersson ("Oll-Gusta") och sedan blev hans son Runo ägare. 

År 1909 emigrerade sonen Hjalmar till USA. I Amerika ändrades hans namn till ”Frank H. Anderson”. Han kom först till svenskbygden i Minnesota där han arbetade på företaget Weyerhaueser Company. Han gifte sig med den svenskfödda Anna och de fick barnen Robert, JoAnn och Dolly. Familjen flyttade senare till Everett i Washington och 1932 blev de bosatta i Snoqualmie Valley i Washington. 

Senast uppdaterad: 2017-10-04