Björklundssläktens ursprung

-
Mina barn har på deras morfars sida härstamning från släkten Björklund i Brändön, Nederluleå. Släktens stamfader Johannes Eskelsson Björklund föddes 28 november 1775 i Kiviranta i finska Nedertorneå. Fadern Eskel Johansson dog redan i april 1776 (av hetsig feber) och modern Anna Johansdotter (1753-1836), född i Kiviranta gifte om sig 1778 med Johan Nilsson Antti (1752-1808) i Björkö i finska Nedertorneå. Björkö (Pirkkiö på finska) är en by i Torneå stad och en ö vid Torne älvs utlopp och Nedertorneå kyrka (Björkö kyrka) finns här. De bodde på hans hemgård Björkö nr 6, gården Antti (källa: http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alatornio/rippikirja_1780-1797_ik203-204/599.htm), men Anna och Johan flyttade från församlingen 1792. Vid ungefär samma tid flyttade Johan Eskelsson till sin syster Anna Stina och hennes familj i Liedakalla nr 8, gården Micko i Nedertorneå. Han flyttade enligt en notering från församlingen 1799.

Urklipp från finska förhörsboken 1780-1797 för Björkö
År 1802 flyttade Johan och Anna till Vitån i Råneå församling i Norrbotten där de bodde inhyses (dvs. på någon annans ägor). Båda står där skrivna med efternamnet Björkman som syftade på deras tidigare finska hemort Björkö. Johan Björkman var skomakare och deras fyra barn var med. Sonen Salomon (1790-1838) blev för övrigt soldat för roten Bergdahl i Prästholm, Råneå. Han blev så illa slagen av en Lars Petter Berg att han avled. Salomon blev kallad "den förbannade finntarmen", vilket antyder deras finska ursprung (Göran Henriksson). Även Annas son Johannes (ovan) återfinns där och han använde nu släktnamnet Björklund. Därav är han stamfader för släkten Björklund, vars namn sannolikt också har ett finskt ursprung från Björkö. Johannes gifte sig 1804 med Helena Nilsdotter (1784-1872) från Vitån och titulerades då som sjöman (även i födelseboken 1807). Enligt födelseböcker var han skomakare (1808, 1811, 1821, 1831) samt husman 1817. Johannes Björkman levde till 1855. Sonen Nils Fredrik Björklund (1807-1888) blev genom giftermål 1830 bosatt på Brändön nr 1 i Nederluleå församling. Hans mor Anna flyttade till dem 1859.

Urklipp från förhörsboken 1800-1815 för Vitån, Råneå

N. F. Björklunds sonson Axel Björklund i mitten (1870-1935)
Ett vykort skickat från USA 1907-1909.

Senast uppdaterad: 2019-07-24
Plats: Nedertorneå, 95450 Torneå, Finland

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Soldater i Pommern

-
I inlägget nedan har jag sammanställt några av mina förfäder som var soldater och deltog bland annat i Pommerska kriget , som var ett krig som fördes mellan Sverige och Preussen 1757-1762 i dagens Tyskland och Polen. Många var de soldater som stupade i detta krig och många som blev tillfångatagna. Nr 85 Klinger Livkompaniet; Olof Andersson Klinger (1723-1776) från Rutvik Luleå. Han var soldat sedan 1743 och fram till sin död. Han blev kommenderad till Pommern 12/9 1757, Rügen 12/2 1759, Bissdorf 20/11 1759, Löitz 14/11 1760, Gribbnow 15/12 1761. Nr 118 Piteå kompani; Per Johansson-Strömming-Skryth-Stålsköld (1724-1786), från Sjulsmark i Piteå. Soldat sedan 1742 och kommenderades till Pommern 4/9 1757, Rügen 12/2 1759 med anteckningen "förkommen wid attaquen i Ferberlin" 28/9 1758. Bissdorf 20/11 1759 med anteckningen "fången". Löitz 14/11 1760 och fången där också. Gribbnow 15/12 1761. Vid avskedet 1774 står: ”gaml och orcklös, afskjedes, bewistat Finsk
Läs mer