Björklundssläktens ursprung

-
Mina barn har på deras morfars sida härstamning från släkten Björklund i Brändön, Nederluleå. Släktens stamfader Johannes Eskelsson Björklund föddes 28 november 1775 i Kiviranta i finska Nedertorneå. Fadern Eskel Johansson dog redan i april 1776 (av hetsig feber) och modern Anna Johansdotter (1753-1836), född i Kiviranta gifte om sig 1778 med Johan Nilsson Antti (1752-1808) i Björkö i finska Nedertorneå. Björkö (Pirkkiö på finska) är en by i Torneå stad och en ö vid Torne älvs utlopp och Nedertorneå kyrka (Björkö kyrka) finns här. De bodde på hans hemgård Björkö nr 6, gården Antti (källa: http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/Kirkonkirjat/alatornio/rippikirja_1780-1797_ik203-204/599.htm), men Anna och Johan flyttade från församlingen 1792. Vid ungefär samma tid flyttade Johan Eskelsson till sin syster Anna Stina och hennes familj i Liedakalla nr 8, gården Micko i Nedertorneå. Han flyttade enligt en notering från församlingen 1799.

Urklipp från finska förhörsboken 1780-1797 för Björkö
År 1802 flyttade Johan och Anna till Vitån i Råneå församling i Norrbotten där de bodde inhyses (dvs. på någon annans ägor). Båda står där skrivna med efternamnet Björkman som syftade på deras tidigare finska hemort Björkö. Johan Björkman var skomakare och deras fyra barn var med. Sonen Salomon (1790-1838) blev för övrigt soldat för roten Bergdahl i Prästholm, Råneå. Han blev så illa slagen av en Lars Petter Berg att han avled. Salomon blev kallad "den förbannade finntarmen", vilket antyder deras finska ursprung (Göran Henriksson). Även Annas son Johannes (ovan) återfinns där och han använde nu släktnamnet Björklund. Därav är han stamfader för släkten Björklund, vars namn sannolikt också har ett finskt ursprung från Björkö. Johannes gifte sig 1804 med Helena Nilsdotter (1784-1872) från Vitån och titulerades då som sjöman (även i födelseboken 1807). Enligt födelseböcker var han skomakare (1808, 1811, 1821, 1831) samt husman 1817. Johannes Björkman levde till 1855. Sonen Nils Fredrik Björklund (1807-1888) blev genom giftermål 1830 bosatt på Brändön nr 1 i Nederluleå församling. Hans mor Anna flyttade till dem 1859.

Urklipp från förhörsboken 1800-1815 för Vitån, Råneå

N. F. Björklunds sonson Axel Björklund i mitten (1870-1935)
Ett vykort skickat från USA 1907-1909.

Senast uppdaterad: 2019-07-24
Plats: Nedertorneå, 95450 Torneå, Finland

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer