Christer Öbergs släktforskarblogg

Enligt en notering i förhörsboken erhöll förre bonden Karl Olofsson (1786-1857) och Magdalena Persdotter (1788-1846) ett "Skiljobref" utfärdat den 12 september 1821. De hade ingått i äktenskap den 10 november 1811 och Karl noterades då som hemmanstillträdare. De blev bosatta på en del av hans hemgård Porsnäs nr 5 (5 1/3) "Ottergården" i Piteå landsförsamling i Norrbotten. I äktenskapet föddes döttrarna Margareta (f.1812) och Magdalena (1814-1815) samt sonen Karl Petter Karlsson Åkerlund (1816-1841, bonde på Porsnäs nr 14 i Harrbäcken). Bakgrund Makarna kom däremot inte överens och blev inkallade till kyrkorådet redan den 14 mars 1814 för att förklara sig eftersom de inte höll sams. Detta hjälpte dock inte och det blev en sak för tinget som behandlade ärendet både den 26 oktober 1815 och i september 1816. I en skrivelse till tingsrätten hävdades att det fanns ett allmänt antagande att det var olika syn på religionen som orsakade osämjan. Kyrkoherde Risberg som...

Redan som barn fick jag följa med min pappa och farfar när de högg skog. Pappa hade gjort en träyxa i plywood till mig och med den högg jag så gott jag kunde. Olovandes sågade jag ner min första björk med en bågsåg när jag var runt sex år gammal. Jag fick hjälpa till att kapa ved, stappla och kärra in ved i pannrummet i källaren. Min morfar började sin karriär som skogsarbetare redan som 13-åring och många av mina förfäder arbetade i skogen som timmerhuggare, andra tillverkade tjära och träkol, flottade timmer eller arbetade som sågdrängar på Hälleströms finbladiga sågverk i Piteå. Min mormor började i unga år som kocka åt skogsarbetare i norra delen av Överkalix församling. Allt detta har gjort att jag har ett särskilt intresse för skogsarbetets historia. Här nedan är några utvalda foton som jag tycker kännetecknar skogsarbetarens historia.  Flottningsarbete i Rosån, Hälleström i Norrfjärden. Troligen 1940-tal Farfars mor Emma som kocka med kusinerna Kalle och Arthur...

Idag är det ganska enkelt att skapa och ge ut en egen bok, bara man har en färdig inlaga och ett omslag. Jag är nu färdig med en släktbok om Öbergssläkten från Håkansön i Piteå och materialet har jag jobbat på till och från alltsedan början av 1990-talet då jag började med att intervjua min farfar. Hans berättelser gjorde mig intresserad av att ta reda på mer. Huvudpersonen i boken är min farfars farfars far Johan Olofsson Öberg (1824-1908) och det är tack vare honom som Öberg är mitt efternamn (namnet fanns däremot redan i släkten genom hans morfars far, riksdagsman Anders Öberg). Det är väl ungefär fem år sedan jag bestämde mig för att sammanställa mitt material i bokform så att det det jag har forskat fram även kan bevaras till eftervärlden. Det känns jättekul att ha kvar farfars berättelser och att ha sammanställt vår släkthistoria i en bok. Jag började med att lägga in text och de bilder som jag ville ha med och sedan har jag jobbat mycket med textredigering, det är d...

På gården ”Harrbäss” i Harrbäcken (Porsnäs nr 13), Piteå landsförsamling i Norrbotten var Per Persson född år 1759. Han växte upp och bodde på sin hemgård som övertogs av den äldre brodern Anders. I mantalslängden för åren 1799–1804 återfinns en sjöman vid namn Per Persson bland de sista upptagna personerna i Porsnäs (vid samma tid var Jon Johansson från Porsnäs nr 20 sjöman).  Det noteras att han var ”i kost hos nr 13 i Portsnäs”, vilket betyder att han hörde till den gårdens hushåll. År 1807 mantalsskrevs Per Persson som lösdrivande sjöman. Året därpå gifte sig den närmare 50-årige Per Persson Bäckström från Porsnäs nr 13, nybliven skattebonde på Porsnäs nr 21 på Brändön. I förhörsbok och kommunionslängd står Per däremot bara kort och gott angiven som brodern Per med uppgivet födelseår. Det verkar sannolikt som att Per var sjöman under några års tid runt sekelskiftet. I Harrbäcksfjärden fanns det sedan 1790 en lastageplats som var i bruk fram till 1880 och kom att vara utske...

I släkten finns en gammal kyrkopostilla som åtminstone är från slutet av 1820-talet. Den ägdes av både min och min frus förfader Anders Andersson Bäckström (1786-1858) i Harrbäcken, Piteå i Norrbotten. Det något säregna är att på pärmens insidor och både fram- och baksidor så finns det en hel del text skriven främst av Anders. Det berättas att han tidigt blev skrivkunnig och det var inte så vanligt på den tiden. På totalt åtta sidor finns det skriven text och det är en speciell känsla att såhär närmare 190 år senare bläddra och läsa och se samt förvalta det Anders skrivit i sin postilla. Av texten förstår man att en postilla var en ganska så viktig ägodel på den tiden.  Efter Anders blev hans måg Jonas Nyman (1828-1897, min farfars morfars far) ägare till postillan som följde med deras flytt till Hälleström. Anders son Anders Bäckström (1820-1883) kom för övrigt att vara riksdagsman under ganska lång tid totalt sett. Bland den skrivna texten i postillan står:   Dann...

Axel Bergdahl eller "John Berdahl" (1862-1926) Följande text handlar om min farmors farfars bror som reste till Nordamerika 1883. Han återkom hem 1912 och gifte om sig och när jag hittade uppgiften i dödsannonsen att han hade två söner kvar i Amerika började jag söka efter honom i amerikanska arkiv. Vid ett besök hos en släkting fick jag se ett gammalt foto på en pojke som fotograferats av Aplington i Council Grove, Kansas och på baksidan stod det "Mr Mrs Bergdahl". Då förstod jag att det  måste vara en av sönerna och började söka på ancestry.com efter personer födda i Kansas efter 1883. Efter en längre tid med sporadiskt letande , s å hittade jag i ett index till folkräkningen 1900 en Frank A Berdahl i Oregon, född 1888. Jag gick igenom stora delar av folkräkningen och hittade till slut år 2006 John Berdahl som farmare och han var då änkling och hade sönerna Frank och George. Vilken fantastisk känsla att hitta familjen och det var den något annorlunda stav...

Min mormors farfars farfar hette Elias Mickelsson (1798-1849). Han bodde inhyses i Jock, Överkalix, dvs. på annans ägare och var en son till soldaten Mickel Persson Jerf (1750-1812) och Maria Larsdotter 1751-1817). Elias flyttade runt 1817 som dräng under soldaten och svågern Abraham Jerf och enligt mantalslängden 1818 bodde de i Puolamajärvi. Elias gifte sig den 24 maj 1818 med smedsdottern och pigan Kajsa Lena Baltzarsdotter Suup (1791-1869) som var född i Svanstein, Övertorneå. Hennes föräldrar var Baltzar Johansson Suup (1753-1836) och Margareta Henriksdotter (1750-1810). De träffade varandra runt 1816 då hon blev piga på hans hemgård i Jock. Samma dag som vigseln fick Elias betala böter till kyrkan för "otidigt sängelag" eftersom hustrun blivit havande före giftermålet. Familjen bodde hos soldat Jerf till ungefär 1822. I förhörslängden 1825-1834 noterades Elias först som nybyggare i Jock, vilket har strukits och ersatts med inhyses. Urklipp från förhörslängden 1814...