Christer Öbergs släktforskarblogg

Alldeles nyligen fick jag reda på att min morfars morfar i Tornedalen hade ett renmärke och några renar. Jag har alltid tyckt att renar är ett spännande djur och lite på skoj sagt att man skulle haft några renar. Dock utan som helst tanke på att det funnits renar i släkten i en inte alltför avlägen dåtid. Min morfars morfar Johan Petter Gustafsson Rantatalo (1861-1949) i Korpilombolo fick ett renmärke godkänt år 1911: §67 Genom tingstjänaren Isak Rantatalo i Korpilombolo anhöll hemmansägaren Johan Petter Gustafsson Rantatalo i samma by om fastställelse af ett renmärke af detta utseende. Märket granskades af närvarande länsman och renägare och enär någon anmärkning mot märket icke förspordes samt vid granskning af tingslagets jämte angränsande domsagan belägna tingslags renmärkesförteckningar icke kunde utrönas att märke med enahanda utseende förut blifvit registreradt äfvensom märket syntes vara lämpligt inrättadt, fann Häradsrätten skäligt fastställa detsamma att af Johan Petter Gust...

På min farmors sida av antavlan finns Olof Josefsson Sund (1762-1824) och hans hustru Anna Stina Mickelsdotter (1759-1835). Olof växer upp på bondgården Ersnäs nr 7 i Luleå landsförsamling och härstammar från släkten Josefsson i Pålänge, Nederkalix. Anna Stina växer upp som soldatdotter på Skäret och i Alvik. De gifter sig på annandag jul 1783 och huserar till en början på Olofs hemgård och han noteras också som dräng. I äktenskapet föds barnen: Josef (1783-84), Anna Maria (1784-84), Anna Magdalena (f. 1786), Maja Stina (f. 1788), Olof Beställsam Roslin (1790-1866), Nils Sparf (1792-1850), Mårten Lindvall (1793-1873) och Lars Petter Sundberg (1796-1873). De två äldsta barnen avlider märkligt nog i rödsot samma dag den 2 december 1784.  Sedan ungefär 1794 är familjen bosatta inhyses i Ersnäs, dvs. på annans ägor i byn och sonen Olof uppges född i Skäret strax norr om Ersnäs. År 1792 noteras Olof med tillnamnet Sund. I mantalslängderna 1794-1799 upptas endast den fattiga hustrun och ...

I min antavla finns soldaten Jöns Larsson Grell. Han var född 1768 på gården Svartbyn nr 16 i Överkalix i blivande Norrbottens län. Just innan sin 22-årsdag blir han insatt för roten nr 22 Grell i Kalix kompani för Svartbyn och Kypasjärv och han är 5 fot och 8 tum lång (dvs. 1,70 m). Strax innan julen 1792 gifter han sig med "Lisa" Larsdotter (1763-1832) som är dotter till Häradsdomaren Lars Jönsson i Bränna (hennes bror Jöns Brännvall blir sedermera kronolänsman i Överkalix). I äktenskapet föds de fyra döttrarna Märta (1793-1809), Anna (1796-1884), "Lisa" (1800-1864, min anmoder) och Brita Stina (1804-1886).  Soldat Grell och Kalix kompani mönstrar i lägret i finska Toivola den 23 juli 1808 och kompaniet kommer hem efter reträtten i Uleåborg, Finland som skedde den 29 november. Men tyvärr drabbas många soldater av sjukdom och många stupar. Jöns blir också sjuk och avlider tyvärr den 13 februari 1809 i fältsjuka och feber hemma på soldattorpet i Svartbyn. Också dott...

Idag är det återigen dags för ett forskarinlägg! Under många år har syskonen till den ogifta pigan och min anmoder Anna Lisa Israelsdotter (1796-1837) i Jock, Överkalix gäckat mig. Modern avlider i barnsäng 1801 i Storön, Nederkalix i Norrbotten. Fadern gifter om sig och familjen flyttar runt och splittras 1807 åt olika håll efter att fadern Israel blivit soldat för roten Stenudd i Kukkola, Karl Gustav. Israel avlider i sviterna efter striden i Uleåborg troligen i november 1808. Anna Lisa blev 1807 fosterdotter hos sin mammas halvsyster som då är nygift med den betydligt yngre länsmanssonen Olof Jönsson Brännvall. Trots detta inleder Anna Lisa och Olof ett förhållande och han är med största sannolikhet far till Anna Lisas samtliga nio oäkta barn. Men nog om detta för nu tänkte jag berätta mer ingående hur jag just idag lyckats hitta Anna Lisas äldsta syster Cajsa Lena.  Cajsa Lena (Catharina Helena) Israelsdotter , född 1794 blir fosterdotter hos sin fasters familj på den tidigare ...

Som barn fick jag höra min farfar berätta om hans mammas morbror Kalle Alinder. Han bytte efternamn från Markström och var en duktig snickare som var gift två gånger men hade inga barn, men däremot en fosterson. Här är en liten resumé av Kalles liv. Karl Johan Markström föddes på hösten 1863 i Hälleström, Piteå landsförsamling som det yngsta barnet till sågdrängen och arrendatorn Karl Fredrik Markström och hustrun Britta Katarina Falck. Syskonen hette Nils, Maria, Frans och en liten syster som avled som nyfödd. När Karl är 17 år gammal ger han sig ut för att tjäna som dräng och kommer först till gården Kopparnäs nr 12. Där stannar han i ett år och tar sedan tjänst på Håkansön nr 14. År 1882 tjänar han hos sin morbror, förre riksdagsmannen Anders Bäckström i Harrbäcken, vilken avlider av cancer våren 1883. Åren 1883-1889 spenderar Kalle hemma och skrivs in som värnpliktig 1884. Strax före jul 1887 köper arbetaren Markström en jordlägenhet på 0,8283 hektar från hemmanet Kopparnäs nr 13 ...

Idag fick jag en ovärderlig överraskning efter att en släkting skrivit att jag ska få ett brev hem med en hel del gamla handlingar. Det visar sig nämligen vara en stor mängd egenhändigt skrivna papper av min farfars farmor Mathilda Markström, gift Öberg som var småskollärarinna i Piteå, Norrbotten sedan 1883. Här finns hennes slutbetyg från 1882, dvs. 138 år gamla, ansökan till en ledig tjänst 1883 och hennes egna papper med undervisning, katekeslektioner, prosten Gustaf Höijers avskedspredikan 1897 och mycket, mycket mer.  Det visar sig också vara väldigt mycket tur att jag har fått ta del av handlingarna som har bevarats i en portfölj. Man hade nämligen först tänkt kasta det, men kom då att tänka på mig :-). Nu blir det min tur att studera dessa handlingar som antagligen kan ge en mycket bra bild över hur undervisningen såg ut vid slutet av 1800-talet, en bok om småskollärarinnan Mathilda Markström i Piteå.

I min ägo finns en Lutheri Postilla från Anno 1855 och tack vare anteckningarna i den så kan vi tillsammans berätta följande historia.   Sågdrängen och åbon Erik Öberg (1803-1875) i Hälleström, Piteå i Norrbotten blir "Rätta egare till denna Lutheri Postilla den 30de maj 1857". Denna text vet jag att bokhållaren Marcus Falck har skrivit in i boken. Erik hade kommit till Hälleström 1826 från Ersnäs i Luleå och arbetar på det finbladiga sågverket i byn och har ett jordbruk för självhushållering under åborätt (arrende). År 1851 blir han änkling och har dottern Maria Margareta (1822-1853) från detta äktenskap. Han gifter om sig samma år, men även den hustrun avlider kort därefter 1851. År 1853 gifter Erik om sig med Anna Stina Isaksdotter (1806-1884). Efter Eriks död övertar Jonas Nyman och hans familj arrendet efter makarna och Eriks änka får bo kvar som förgångsmor. Familjen Nyman inflyttar från Porsnäs (Harrbäcken?) år 1875 enligt förhörslängden, men de vistas i Hälleström red...