Släkten Bäckström från Harrbäcken

Följande text är en kortversion om släkten Bäckström från Harrbäcken i Piteå som både jag och min fru härstammar ifrån.

Bonden Anders Andersson Bäckström (1786-1858) i Harrbäcken, Piteå är både min och min frus förfader (min farfars morfars morfar och min frus mormors mormors mormors far). Anders var född på gården "Harrbäss", Porsnäs nr 13 som han övertog genom köp 1811. Gården skattade för 8 fönsterlufter vid den här tiden. Året därpå gifte han sig med bondedottern Maria Olofsdotter (1790-1871) från Håkansön nr 4 och i äktenskapet föddes följande tio barn: Anders (1813-1813), Britta Elisabeth (1814-1892, Rosvik 4), Anna Margareta (1816-1882, Håkansön 22, min frus mormors mormors mormor), Maria (1816-1902, Hälleström, min farfars morfars mor), Anders (1820-1883, Porsnäs nr 13), Katarina (1822-1895, Porsnäs 14), Elsa Erika (1824-1901, Håkansön 3), Olof Magnus (1826-1901, mjölnare i Harrbäcken efter sin bror Elias död, flyttade till Hemlunda), Elias (1829-1871, mjölnare i Harrbäcken) och Fredrika (1832-1833).

Gården "Harrbäss" som även varit riksdagsmannagård under senare delen av 1800-talet.

Anders och Maria var faktiskt släkt i fjärde led (fyrmänningar) och deras gemensamma förfäder var rustmästaren Anders Johansson Utter (1654-1910) och hans hustru Margareta Mårtensdotter (1654-1736) som inflyttade 1702 från Skellefteå till Porsnäs nr 5 ("Ottergården").

Sedan Anders var liten fanns en lastageplats i Harrbäcksfjärden nära gården och den kom Anders senare att ha ansvar för. Harrbäckens lastageplats var utskeppningshamn 1790-1880 för Hälleströms sågverk, Altersbruk och Rosfors bruk. Anders farbror Per Bäckström (1759-1833) var bonde på Porsnäs nr 21 på Brändön och han tog sig släktnamnet Bäckström (åtminstone nämnd 1808) och sannolikt syftar namnet på Harrbäcken som är en del av Porsnäs by. Det är nämnvärt att i gårdens kost hörde en sjöman vid namn Per Persson 1799-1804 och noterades som lösdrivare under Porsnäs 1807. Det verkar troligt att denne är identisk med den då ogifte farbrodern Bäckström, som i så fall var sjöman under ett antal år och det passade sig säkert bra eftersom lastageplatsen låg på hemmanets ägor. I det sammanhanget är det nämnvärt att Anders äldre bror Per uppges som avliden i Stockholm sommaren 1803 och kanske fanns det också ett samband med detta och att farbrodern var sjöman (?). 

I en avräkningsbok för Hälleströms sågverk återfinns Per (på Brändön) och även Anders med släktnamnet Bäckström år 1828 och 1829. Per hade inga söner så därför gick namnet vidare med Anders som därmed är stamfader för Bäckströmssläkten från Harrbäcken. I släktens ägo finns en bevarad och fin kyrkopostilla som Anders ägde (se separat inlägg) och den äldsta dateringen är från 1828.  

Sonen Anders (Andersson) Bäckström (1820-1883) övertog hemgården med 3/16 mantal genom köp 1841 och även 1/16 mantal av Porsnäs nr 14 som fadern hade köpt på auktion. Den totala köpesumman uppgick till 1000 Riksdaler Banco. Anders var även riksdagsman och det visste även min farfar trots att han var född drygt 30 år efter Anders död. Anders valdes till riksdagsman för bondeståndet 1853-1854 och 1856-1858. Han beskrevs som gammaldags och konservativ och "en stor läsare" (dvs. religiös) och "utan anseende" samt "en stark hushållare av statens medel". Det konstaterades att han pratade sällan. Bäckström invaldes 1853 som suppleant i bevillningsutskottet och som ledamot av bondeståndets enskilda utskott samt senare även ledamot i konstitutionsutskottet. År 1854 avlämnade Bäckström en motion i riksdagen där han agerar mot brännvinsbränneriet.

Ståndsriksdagens avskaffades och 1866 infördes ett parlament med två kamrar. Riksdagsombudet August Danielsson från Långnäs ersattes av den gamle riksdagsmannen Anders Bäckström. Om detta kan man läsa i en notis i Norrbottens-Posten den 15 juli 1865: "Till Riksdags fullmäktig för Norrbottens läns södra domsaga har förre Riksdagsmannen A. Bäckström i Harrbäcken av Piteå socken blifvit vald. B. bevistade icke de 2:ne sista Riksdagarne, men deremot de 2:ne derföre afhållna". Anders satt sedan i riksdagen 1870-1881 som representant för Lantmannapartiet. Sammanlagt lämnade A. Bäckström 17 motioner under sin tid som riksdagsman. Två av hans söner kom också att vara verksamma som riksdagsmän.

Under nödåren 1867-1868 var Anders även ordförande i en nödhjälpskommitté. I en skrivelse 1867 ondgjorde sig Anders över den omänsklighet i bestämmelserna om understöd som utfärdats. När det gällde att utlämna spannmål utan gottgörelse i form av arbete, ansåg Bäckström sig inte kunna instämma i uppfattningen "att ingenting skall utlämnas gratis, ty sådant är platt icke verkställbart utan hungersnöd skall inträffa. Icke heller kan det vara förenligt med de ädla givarnas tankar, att man uteslutande skall så strängt se på för framtiden nyttiga arbeten, att de som ej kunna åstadkomma dem, därföre skola lida nöd och död". Det här betraktas som ett av de första kritiska debattinläggen i Sverige mot de så kallade nödhjälpsarbetena enligt principen "den som inte vill arbeta den skall heller inte äta".

Anders var även med om att fastställa utgroddägor för Porsnäs och Håkansön i januari 1882. Den 31 maj 1883 avled Anders av kräfta och hjärtinflammation, 63 år gammal. 

Riksdagsman Anders Bäckström
Foto: Piteporträtt 2009

Systern Anna Margareta (1816-1882)

Artikel i Folkets Röst 1853-09-21

Räkning från Kommunalnämnden undertecknat av A. Bäckström 1868.

Källor: Pite sockens årsbok 1993, artikel i Piteå-tidningen av Jan Lundqvist 2008 samt Ann-Sofie Bäckströms avhandling om Politikern F. A. Bäckströms familje- och arbetsliv åren 1866 -1935.

Senast uppdaterad: 2014-11-26.