Stadsbranden i centrala Luleå 1887

-
I Juni 1887 brann 18 kvarter och 75 gårdar ner i centrala Luleå, däribland även stadskyrkan. Det var en mycket omfattande brandkatastrof som finns med i en artikelserie i Norrbottens-Kuriren 150 år >>

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Nybyggare i Holmträsk, Jokkmokk

-
Bild
Nybyggarsläktena Roslin och Wikström i Holmträsk, Jokkmokk I början av 1820-talet blev Olof Roslin från Ersnäs i Luleå krononybyggare i Holmträsk, Jokkmokk. Sönerna Olof Gustaf Roslin och Hans Petter Wikström övertog och i domböckerna framgår att fadern och sönerna ofta kom i onåd med varandra. Ättlingen Gun Ericsson har gjort avskrifter av det hon hittat rörande detta och det ger en tydlig bild av det hela. Här följer min berättelse om nybyggarsläktena Roslin och Wikström i Holmträsk, Jokkmokk.   Min farmors mormors morfar hette  Olof Olofsson Beställsam Roslin och var född år  1790 i Ersnäs nr 7 inom Luleå landsförsamling (Nederluleå). Som blivande 21-åring tillträdde han i januari 1811 som indelt  soldat i Ersnäs för Livkompaniet på roten nr 1 Beställsam. I april året därpå gifte soldat Beställsam sig med Anna Maria Hansdotter och i vigselboken står: "Soldaten Olof Olofsson Beställsam med pigan Anna Maria Hansdotter i Afvan". Hon var född på Avan 4 i november 1785.
Läs mer