Köp avverkningsrätt

I ett brev från patron Johannes Sällström 1873, delägare i skogsbolaget Bergman & Hummel har jag hittat nedanstående intressanta uppgifter i Grytnäsarkivet. Det handlar om köp av avverkningsrätt av bland annat Jöns Jönsson (1833-1908, min morfars mormors far) i Iso Puolamajärvi, Korpilombolo. Han hade tydligen det bästa skogsskiftet i trakten. 

Avskrift av delar av brevet:
"Derefter uppgjorde jag med köp med Teurajerfvi, Waktjervi och Limingjerfvi byamän om deras afverkningsrätt för 10 års tid, med 60 öres stubbören, för dugligt sågtimmer, livist med rätt för dem sjelfva att framdrifva skog och för samma erhålla pris efter wåra priskuranter med afdrag å de uppgifna 60 öre i stubbören. Sedan detta eller under tiden som ofvanskrifne arrangemangen genomdrefvas, sände jag bud på Jöns Jönsson i Wähä Pulmajerfvi, hvilken har det bästa skogsskifte som finnes i hela finnmarken, Gellivara och Öfverkalix, och detta war den svåraste uppgörelsen ty Bergström, jag och Finni finga bokstafligen arbeta med honom i 5 à 6 timmar. 



Han begärde 7000 Rd och wille dessutom på inga wilkor uppgöra affären tvärt, utan efter en vecka resa ned sedan han med sin hustru finge fundera på saken, emellertid föresätte jag mig att icke släppa mannen förr än det blef klart, och det lyckades också äfven ty han blef trött och nästan förvirrad, så att han klockan 2 på natten underskref köpet. Alla som känna till denna hans skog säga att det är wärdt många gånger 3000 Rd. Jag hoppas derför att de hitintill gjorda uppoffringarne skola wara betalde med öfverskottet på detta köp. Jag hade icke haft den moraliska styrka om jag icke warit medveten om att ifrågavarande hemman för 11 år sedan inköptes af Dig för 800 Rd, hvadan Jöns Jönsson således förtjent derpå mera än nog. Han sade sig nu föda 12 kor och 2ne hästar å nämde då förfällda nybygge. Med inteckningsrätt blef nu köpet afslutadt, och tinget i Korpilombolo börjas den 7 mars då detta jemte öfriga intecknas."

Det framgår inte om sprit var med i bilden för att lyckas förmå Jöns att gå med på köpet, men han lär i alla fall ha blivit trött och förvirrad och skrev slutligen under köpet mitt i natten. Originalbrevet i Grytnäsarkivet >> 



Här kommer uttrycket "baggböleri" väl till pass eftersom det är uttryck som användes när livegna bönder lockades eller tvingades lämna ifrån sig skog och andra naturresurser till höga herrar från skogsbolagen. Styrkta av sprit skrevs bindande papper på; markförvärv, arrenden, avverkningsrätter och köpeavtal för stora jord- och skogsbruksfastigheter. För bönderna handlade det ofta om stora pengar som de aldrig sett som lockade men vad visste de om framtida konsekvenser? Skogsbolagen startade avverkningar allteftersom gårdar eller avverkningsrätter köptes. Bönderna fick arbete och fick kalavverka sina egna skiften för en allt som oftast blygsam ersättning som inte räckte långt. 


Här nedan är urklipp från småprotokoll för Korpilombolo Häradsrätts arkiv år 1874 rörande Jöns Jönsson.





Så småningom övertog Jöns son Isak Jönsson (1857-1926) hemgården Vanhatalo och döttrarna Henrika (1869-1945), Greta (1871-1942) och Brita (1877-1954) fick också ärva delar av hemmanet.

Dottern Henrika Jönsdotter
gift med J P Gustafsson i Korpilombolo

 

Kommentarer

  1. Christer, det är ju jätteroligt att du har nytta av bl.a. Grytnäsarkivet, som ju ligger upplagt på www.historiskskogsexport.se (och därmed Internet Archive). Den aktuella historien känns ju väldigt arketypisk på något sätt.

    Själv har jag ju blivit väldigt fascinerad av skogsnybygget Rikti Dockas. Detta nybygge köptes 1897 av Törefors AB, och jag tror att affären gick till på ett bättre sätt än för Jöns Jönsson. Familjen Riktig på Rikti Dockas hade det fattigt ändå, men har tydligen aldrig haft samma anledning att känna agg mot skogsbolaget. Det var ju säkert väldigt olika på olika platser och vid olika tidpunkter.

    Men Rikti Dockas är ju en fantastisk kulturmiljö (Byggnadsminne - högsta skyddsgraden av samhället), som ger oss en god bild av nybyggarens situation på 1800-talet. Trots en dålig väl dit, så måste det ju verkligen rekommenderas (åk efter midsommar, så är vägen torr i alla fall).

    För den som nu inte redan varit där...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

Nybyggare i Holmträsk, Jokkmokk