Gamla Norrbottensgårdar

-
Tre Norrbottensgårdar från tre olika byar. Den första är den så kallade "Isi Öhmersh" i Ale (Ale 4:19) i Nederluleå. Gården uppfördes av Jakob Nyström (1762-1843) som byggde denna gård "på längden" i början av 1800-talet, samt en gård på höjden (Ol-Nils). Den här gården var lång med 12 knutar och två ingångar samt många stora rum och fönster. Norrbottensgårdarna var vanligtvis tioknutiga, vilket gör den här gården lite ovanlig. Sonen Johan Jakob (f.1797) blev ägare till den här gården men i oktober 1841 såldes den av brodern Samuel Gustaf för 813 Riksdaler till min förfader Karl Petter Öhman (1806-1886) från Rosfors, Piteå. Hans familj flyttade dit sommaren 1842 och när han genom försäljning överlät hemmanet till några av sina barn 1861 blev det aktuellt att inreda de dittills oinredda delarna av det stora huset. Gården revs i samband med att nytt hus byggdes på samma plats år 1951 (halva gården revs och sedan den resterande delen (strax intill Ale nedre kvarn).
 
Isi Öhmersh, Ale 4:19 i Nederluleå

Den andra bilden föreställer min farfars föräldrahem i Hälleström, Norrfjärden (Hälleström 1:15). Gården var ursprungligen en portbyggnad uppförd på 1700-talet och flottades på Rosån från grannbyn Sjulsmark (från Ollesberget). Först fungerade gården som bostad för sågverksarbetarna i Hälleström, men senare bodde en familj i varsin del av huset. Farfars morfar J. V. Nyman byggde om huset så att det blev en förstuga med kammare av den tidigare porten och gården blev därmed en ordinär tioknutig Norrbottensgård. Gården revs 1966 och var då i ganska dåligt skick och hade varit obebodd sedan 1949 då ett nytt hus byggdes på fastigheten.
 
Hälleström 1:15, Norrfjärden.
På den tredje bilden ses gården "Harrbäss" i Harrbäcken, Norrfjärden, som också var tioknutig. Här bodde också mina förfäder och ägdes bland annat av riksdagsmannen Anders Bäckström (1820-1883). Gården revs på 1950-talet och ersattes med ett nytt hus.

Porsnäs 13 "Harrbäss", Norrfjärden

Kommentarer

  1. Anonym20 oktober 2014 kl. 01:46

    Hade Norrbottensgårdar verkligen spröjsade fönster ? Inte vad jag minns i.a.f. från min hembygd i Tornedalen.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Släkten Suup har samisk bakgrund

-
På min mormors sida finns anknytning till den samiska släkten Suup från Vettasjärvi i Gällivare. Jag och fler forskare jobbade med att utreda släktens ursprung och diskussionerna finns dokumenterat i Nättidningen Rötter 2002. Baltzar Johansson Suup (1753-1836) var smed och brukskarl i Svanstein, Övertorneå. Även hans äldre bror Nils jobbade där. Brukade grundades 1753 och lades ner 1803. Baltzar var svensktalande och kunde skriva på svenska. År 1776 gifte han sig med Margareta Henriksdotter (1750-1810) från Turtola på finska sidan om Torneälven och de fick sex döttrar, varav yngsta Kajsa Lena (1791-1869) var min mormors farfars farmor och blev sedermera bosatt i Överkalix socken. Baltzar Suup flyttade efter sin hustrus död till dottern Anna i Ruskola, men vistades i Kengis bruk 1831-1832 hos dottern Britta Stina. Baltzar var en son till brukskarlen Johan Henriksson Suup (1721-1784) och hans hustru Dordie Baltzarsdotter Servio (f. 1712, dotter till gruvfogden Baltzar Nilsson
Läs mer

Ohtanajärvi - en vacker idyllisk tornedalsby

-
Bild
Ohtanajärvi ligger vackert vid sjön med samma namn, en mil nordost om Korpilombolo och omges av berg. Byn grundades 1756 då Johan Ersson från Korpilombolo fick rättighet att anlägga ett krononybygge (nr 4, Vanhatalo). Redan 1760 hade det övergått till svågern Per Persson Wänkkö (1732-1795), gift med Klara Ersdotter. Dessa är mina förfäder. Gården (Cullbloms) står fortfarande kvar med utsikt ut mot sjön där träskfiske bedrevs åtminstone från senare delen av 1600-talet (nämnt 1698). I denna vackra by växte min mamma upp och härstammar från den stora tornedalssläkten Kero. Mina morföräldrar bodde här till år 2004 och besöken hos dem minns jag med stor glädje. Man kunde bl.a. fiska vid dammen i Ohtanajoki och i Kahuajärvi där det också finns en badplats. I byn bodde det som mest 272 personer år 1954. Sedan började avfolkningen när småindustrierna i byn lades ner och effektivisering inom skogsarbetet ledde till arbetsbrist. Fortfarande finns många gamla fina hus och byggnader kvar.
Läs mer

Min egen antavla

-
Det var ett bra tag sedan jag skrev något här på min forskarblogg. Men nu har jag efter nogsamt arbete lagt ut min egen antavla under 8 generationer uppdaterad med källangivelser för alla händelser för mina förfäder, såsom födelse, dop, vigsel, död, bosatt, personliga händelser, bosatt, bouppteckningar och arvskiften, soldater, en del hemmansköp och lagfarter samt fotografier. När jag började släktforska runt 1992 så var det microkort och microfilm som gällde för forskningen. Då såg också källangivelsen helt annorlunda ut och det kunde ex. se ut såhär: C:3 4/5 för en födelsebok kort 4 av 5. Med digitaliseringen så kan man idag dels forska direkt via internet och ange exakta källor som gör att man enkelt och snabbt kommer till själva källan. Det här har jag nu ägnat mig åt i min egen forskning och har tagit lite tid, men är nu klar för 8 generationer. Jag kompletterar nu kontinuerligt med barnen i den 8.e generationen också.  Till Antavlan >>
Läs mer